Finansiering och likviditet
Koncernens omslutning i balansräkning är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år (ökning 115 miljoner kronor föregående år). Förändringen i miljoner kronor har skett på följande sätt:
- Ökning av eget kapital 36,0 miljoner kronor (ökning 26,6 miljoner kronor 2017)
- Ökning av pensionsskuld och andra avsättningar 22,7 miljoner kronor (ökning 13,5 miljoner kronor 2017)
- Ökning av långfristiga skulder 52,5 miljoner kronor (ökning 0,7 miljoner kronor 2017)
- Minskning av kortfristiga skulder (inklusive pågående exploateringsinkomster) -111,0 miljoner kronor (ökning 74,3 miljoner kronor 2017)
- Summa ökning 0,2 miljoner kronor (ökning 115,1 miljoner kronor 2017)
De fastighetsförsäljningar som Nynäshamnsbostäder och Nynäshamns Exploatering AB gjorde under 2014 påverkade ökningen av det egna kapitalet samt minskningen av de långfristiga skulderna 2014.
Ökningen av det egna kapitalet beror främst på kommunens goda resultat. Den stora ökningen av de kortfristiga skulderna 2015 beror främst på att förutbetalda exploateringsinkomster redovisas som en kortfristig skuld.
Kommunens långfristiga skulder och fordringar, miljoner kronor
Kommunens långfristiga fordringar (utlåning) har minskat kraftigt sedan 2009 och uppgår 2018-12-31 till 13,8 mnkr. Under den tid som Nynäshamns Exploatering AB ägdes direkt av Nynäshamns kommun skedde bolagets hela inlåning hos kommunen. I och med försäljningen av bolaget till AB Nynäshamnsbostäder 2009 avslutades lånen hos kommunen. Samma år avvecklades Brf Skonaren, i och med att medlemmarna i föreningen friköpte bostäderna. Bostadsrättsföreningen hade ett stort lån hos kommunen som återbetalades i samband med friköpet.
De största låntagarna 2018-12-31 är bostadsrättsföreningen Vitsippan, Alkärrsplan Utveckling AB och Nynäshamns sportboende. Alkärrsplan Utveckling AB är ett dotterbolag där kommunens ägarandel är 19 procent.
Bostadsrättsföreningen Vitsippan har en skuld till Nynäshamns kommun på totalt 7,6 miljoner kronor. Fram till april 2015 var inte hela skulden upptagen som fordran i bokföringen, men i samband med villkorsändring av lånet i april 2015 har hela lånet bokförts. Under året har 0,4 miljoner kronor amorterats.
Alkärrsplan Utveckling ABs skuld till Nynäshamns kommun uppgår till 2,8 miljoner kronor. Under året har 1,0 miljoner kronor amorterats.
Nynäshamns Sportboende som har en långfristig skuld, på 4,5 miljoner kronor, har under året inte betalat ränta eller amorterat på sin skuld till kommunen.
I kommunens långfristiga skulder ingår från och med 2011 kommunens skuld till VA-kollektivet (40,9 miljoner kronor). Kommunens låneportfölj uppgår till 730 miljoner kronor, vilket är oförändrat sedan föregående år. En minskning med 60 miljoner kronor gjordes 2016.
De fortsatt låga räntorna har medfört att den genomsnittliga räntesatsen för kommunens lån 2018-12-31 uppgick till 0,25 procent. Andelen lån med bunden ränta har under året ökat vilket medför en högre genomsnittlig ränta jämfört med föregående år. Den genomsnittliga räntesatsen var 0,63 procent 2015-12-31, 0,41 procent 2016-12-31 och -0,09 procent 2017-12-31. Den genomsnittliga räntebindningstiden uppgår till 27 månader jämfört med 11 månader 2017-12-31.
Av kommunens lånestock löper 100 miljoner kronor på obestämd tid. Av övriga lån förfaller 130 miljoner kronor under 2019, 130 miljoner kronor under 2020, 170 miljoner kronor under 2021, 100 miljoner kronor under 2023 och 100 miljoner kronor under 2024.
Skulder i koncernen, miljoner kronor
De största skulderna återfinns hos kommunen och AB Nynäshamnsbostäder. Av dessa har kommunen de största långfristiga skulderna med 784 miljoner kronor. Under året har AB Nynäshamnsbostäder ökat upplåningen från kreditinstitut med 50 miljoner kronor. De långfristiga skulderna inom koncernen ökade under 2013 beroende på kommunens nyupplåning i samband med köpet av den så kallade stockholmsmarken. Skuldminskningen i koncernen 2014 skedde hos AB Nynäshamnsbostäder och dess dotterbolag. Under 2016 har kommunens långfristiga skulder minskat med 56 miljoner kronor.
Balanslikviditet %
Förändringen av kortfristiga skulder och kortfristiga fordringar påverkar balanslikviditeten. Den är ett mått på kommunens och koncernens kortsiktiga betalningsförmåga. Efter lägre nivåer under år 2011 och de därpå följande åren har balanslikviditeten ökat.