Barn- och utbildningsnämnden
Vad gör barn- och utbildningsnämnden?
Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, fritidshem, familjedaghem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, naturskolan, skolskjutsar, skolmåltider, kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå samt kommunalt aktivitetsansvar.
Viktiga händelser under året
Förändringar i förvaltningsledningen
I februari tillträdde en ny förvaltningschef för barn- och utbildningsförvaltningen. En organisationsförändring har pågått under våren 2018 och tjänsten avdelningschef skola delades i två tjänster; Skolchef grundskola/grundsärskola och Skolchef gymnasie- och vuxenutbildning. En ny enhet skapades inom avdelning stöd och utveckling; enheten för närvarostöd. Syftet med organisationsförändringen är att tydliggöra stödet till verksamheterna och renodla verksamhetsansvaret.
Skolinspektionens beslut efter uppföljning av tillsyn 2015
Skolinspektionen har i olika omgångar efter tillsynen 2015 gjort uppföljningar med anledning av de föreläggande som kommunen fick i egenskap av huvudman för utbildningsorganisationen. I januari lämnade barn- och utbildningsnämnden ett yttrande omfattande samtliga skolformer till Skolinspektionen. I april fick nämnden ett beslut om att bristerna inom det systematiska kvalitetsarbetet ansågs avhjälpta. Skolinspektionen bedömer dock att brister kvarstår avseende huvudmannens ansvar att tillse att samtliga elever i behov av studiehandledning på modersmålet får detta behov tillgodosett.
Handlingsplan för att säkerställa skolnärvaro
En handlingsplan för att säkerställa skolnärvaro har utarbetats och implementeringsarbete pågår. Med handlingsplanen skapar barn- och utbildningsnämnden ett insats- och uppföljningssystem för att främja skolnärvaro, förebygga skolfrånvaro och hantera elever som är i riskzonen, de som har hög frånvaro och de som är helt frånvarande. Handlingsplanen ska tydliggöra förväntningar på agerande men också stödfunktioner genom hela styrkedjan (enhet-avdelning-nämnd). Handlingsplanen tydliggör även hur arbetet med att säkerställa skolnärvaro ska följas upp på individ-, skol- och huvudmannanivå och inkluderas i det systematiska kvalitetsarbetet. Insatserna i handlingsplanen finansieras genom ett tillskott från kommunstyrelsen på två miljoner kronor 2018 och lika mycket år 2019.
Beslut gällande om- och tillbyggnad av Gröndalsskolan
Barn- och utbildningsnämnden fattade beslut som avsåg om- och tillbyggnation av Gröndalsskolan där bland större matsal och tillbyggnation av lågstadiedelen Lilla Gröndal. Om- och tillbyggnationen skulle innebära att Humlegårdsskolans elever skulle flyttas till Lilla Gröndal under 2019. Tillbyggnationen av Lilla Gröndal fick avbrytas under hösten 2018 på grund av att grunden var i sämre skick än väntat. Ombyggnationen av matsalen fortskrider dock enligt beslut.
Måluppfyllelse
Ett ekonomiskt hållbart Nynäshamn
Målet uppfylls delvis.
Barn- och utbildningsnämnden bidrar till ett ekonomiskt hållbart Nynäshamn genom att bedriva effektiva verksamheter med god service och genom att tillse att kommunens vuxna medborgare har goda möjligheter till utbildning och att kommunens unga får en utbildning som möjliggör vidare studier och etablering på arbetsmarknaden. Nynäshamns kommun har fortsatt en utmaning i att tillse att unga 16-24 år studerar eller är etablerade på arbetsmarknaden. Satsningar på en omorganisation av förvaltningsledningen och inrättandet av en avdelningschefstjänst med inriktning mot gymnasieskola och vuxenutbildning medför ett tydligare fokus på denna viktiga målgrupp. Förvaltningen ser ett behov av ett mer effektivt lokalutnyttjande. Under 2018 genomfördes därför en inventering av lokaler och verksamheternas lokalbehov. En lokalförsörjningsplan har sedan tagits fram i samarbete med fastighetschef och lokalstrateg.
Ett socialt hållbart Nynäshamn
Målet uppfylls delvis.
Barn- och utbildningsnämnden bidrar till ett socialt hållbart Nynäshamn genom att verka för en utbildningsorganisation som är likvärdig och präglas av en god arbetsmiljö så att samtliga barn och elever är trygga och kan växa och utvecklas. Uppföljningen av läsåret 17/18 och verksamhetsåret 2018 visade fortsatt stora skillnader mellan kommunens grundskolor avseende resultat. Skillnader i resultat finns mellan pojkar och flickor, mellan elever födda i Sverige och elever födda utomlands och mellan elever med vårdnadshavare som har en eftergymnasial utbildning jämfört med de vars vårdnadshavare inte har det. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och ska ge alla elever ska ha möjlighet att nå så långt som möjligt i sin utveckling och sitt lärande. Uppdraget ställer stora kvar på skolans organisation för att kompensera för barns och elevers olika förutsättningar på såväl strukturell som individuell nivå. Två målgrupper är särskilt viktiga att fokusera på för att tillse att skolan erbjuder likvärdiga livschanser, det är å ena sidan de elever som har svårt att nå kunskapskraven och dels de elever som har stor skolfrånvaro. Insatser för att möta dessa gruppers behov har gjorts genom utarbetandet och implementeringen av en handlingsplan för att säkerställa skolnärvaro samt en satsning på kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper.
Ett ekologiskt hållbart Nynäshamn
Målet uppfylls delvis.
Barn- och utbildningsnämnden bidrar till ett ekologiskt hållbart Nynäshamn genom att förskola och skola arbeta med ekologisk hållbarhet och hållbart lärande. Samtliga kommunala förskolor arbetar med grön flagg som är ett undervisningsverktyg för att arbeta med hållbarhetsfrågor. Kostenheten arbetar med hållbar utveckling bland annat genom inköp av ekologiska och närproducerade livsmedel och samordnad varudistribution för att minska utsläpp. Möjligheten att öka andelen ekologiska livsmedel vid inköp begränsas dock av budgetutrymmet.
Ekonomi
Ekonomisk analys för barn- och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningsnämnden har ett positivt årsresultat 2018 på 0,7 miljoner kronor, vilket är väsentligt bättre än förväntat då årsprognosen efter augusti pekade mot ett underskott på 8,1 miljoner kronor. Såväl intäkterna som kostnaderna blev högre än förväntat. Intäktsökningen förklaras främst av väsentligt mer statsbidrag och lönebidrag än beräknat. Kostnadsökningen förklaras helt av högre personalkostnader än budgeterat. Bidragsintäkterna överstiger budgeten med hela 13,1 miljoner kronor. Dock medför de ökade bidragen även högre personalkostnader, vilket i de flesta fall är en förutsättning för att få bidragen. Men ökade bidragsintäkter förklarar endast en del av de högre personalkostnaderna. Personalkostnaderna är nämligen underbudgeterade med 15 miljoner kronor och organisationen är således för stor i förhållande till budgeten och tillika den största orsaken till budgetavvikelsen. De lägre driftkostnaderna jämfört med budget beror på främst färre köp av utbildningsplatser men även på lägre kostnader för kurser, undervisningsmaterial, läroböcker och IT. De största ekonomiska överskotten finns hos Stöd och utveckling och Vuxenutbildningen med 6,3 miljoner kronor respektive 4,3 miljoner kronor. De största ekonomiska underskotten finns hos grundskolan med 8,7 miljoner kronor och grundsärskolan med 1,2 miljoner kronor.
I budget 2018 fick nämnden ingen kompensation för ökade hyreskostnader på 6 miljoner kronor, vilket fick betydande konsekvenser för nämndens resursfördelning till verksamheterna. I likhet med kommunstyrelsen och miljö- och samhällsbyggnadsnämnden kompenserades barn- och utbildningsnämnden med endast 1 procentenhet för personal- och driftkostnadsökningar. Samtidigt ökade personalomkostnadspålägget (sociala avgifter) med närmare 1 procentenhet, vilket innebär att kompensationen för löneökningar i det närmaste uteblev. Nämnden fick därmed betydande effektiviseringskrav i budgeten 2018. Verkställda effektiviseringskrav innebär främst nedskärningar i personalstyrkan. Vidare ansöker nämnden också om ett antal statsbidrag som är villkorade av att organisationen behåller eller utökar den befintliga personalstyrkan. Effektiviseringskraven under 2017 har dock medfört att nämnden tappat två statsbidrag och fortsatta effektiviseringskrav under 2018 kan medföra att nämnden blir återbetalningsskyldig till skolverket.
Barn- och utbildningsförvaltningen har genomgått förändringar under 2018 med bland annat ny organisation och ett flertal nya avdelningschefer och rektorer inom förskola, grundskola och gymnasieskola. Detta tillsammans med nyrekryteringar och sjukfrånvaro hos den administrativa personalen har medfört en hel del osäkerheter och svårigheter i ekonomistyrningen, vilket även påverkat prognosarbetet.
| Barn- och utbildningsförvaltningen [miljoner kronor] | Utfall 2018 |
Budget 2018 |
Avvikelse mot budget |
Helårsprognos T2 2018 |
Utfall Helår 2017 |
|---|---|---|---|---|---|
| Bidrag | 64,8 | 51,7 | 13,1 | 59,4 | 56,2 |
| Övriga Intäkter | 61,5 | 56,5 | 5,0 | 58,9 | 56,1 |
| Kommun/nämndbidrag | 647,5 | 647,5 | 0,0 | 647,5 | 634,2 |
| S:a Intäkter | 773,9 | 755,7 | 18,1 | 765,8 | 746,5 |
| Personal | – 456,6 | – 437,6 | – 19,0 | – 458,9 | – 444,0 |
| Drift | – 316,5 | – 318,1 | 1,5 | – 315,1 | – 307,3 |
| S:a Kostnader | – 773,2 | – 755,7 | – 17,5 | – 773,9 | – 751,3 |
| S:a Netto, konto | 0,7 | 0,0 | 0,7 | – 8,1 | – 4,8 |
Avvikelse mot budget [miljoner kronor]
Utvärdering av eventuellt vidtagna och planerade åtgärder för budget i balans
Allmänt kan sägas att verksamheterna kontinuerligt arbetar med åtgärder för budgetbalans, där kostnader ses över för att nå nollresultat. Resursfördelningssystemet är utformat så att skolorna fortlöpande måste följa barn- och elevutvecklingen och anpassa organisationen till volymerna eftersom elevbidragen är merparten av verksamhetsintäkterna. Det finns även andra faktorer än elevutvecklingen som styr organisationsanpassningen, till exempel vald lednings- och styrmodell, behov av särskilt stöd, löneavtalsutfall, vikariehantering, lokalernas ändamålsenlighet och geografiska förutsättningar samt externa intäkter främst i form av avgiftsintäkter och statsbidrag. Exempel på åtgärder enheterna vidtar för att anpassa organisationen till minskade intäkter eller externa kostnadsökningar är personalminskning, ökade klasstorlekar, klassammanslagningar, restriktivare vikariehantering, inköpsstopp samt olika former av verksamhetssamordning. Dessa åtgärder ger en viss effekt, men är inte alltid tillräcklig för en budget i balans. Mer verksamhetsövergripande åtgärder kan ofta behövas för att få en budget i balans.
Framtid
Barn- och utbildningsnämnden tilldelas 665,1 miljoner kronor i Mål och budget 2019. Beslutet innebär att nämnden kommer att erhålla retroaktivt den 2018 uteblivna kompensationen för utökade lokalkostnader. Kompensation för lönekostnader är 2 procent och 1 procent för övriga pris- och kostnadsökningar. Enligt SKLs bedömning kommer arbetskraftskostnaderna att öka med 3,1 procent och övrig förbrukning med 2,6 procent. Således ligger det ett effektiviseringskrav på nämnden om 9 miljoner kronor 2019. Nämnden får idag ett antal statsbidrag som är villkorade av att huvudmannen behåller eller utökar sin befintliga personalstyrka. Fortsatta effektiviseringskrav kan leda till att ytterligare statsbidrag förloras.
I barn- och utbildningsnämndens resursfördelningsmodell fördelas eleversättningar till samtliga elever inom rektorsområdet. Eleversättningarna, som är indelade i tre ålderskategorier, är 2018 på en sådan nivå att det krävs mycket fördelaktiga delningstal för att nå budgetbalans. Vid många skolor är det inte möjligt att uppnå så bra delningstal/klasstorlekar på grund av elevunderlagets storlek och den nuvarande organisationen av rektorsområdena och då uppstår underskott. Effektiviseringskraven, som utebliven kompensation för pris- och löneökningar innebär, kan föranleda nedskärningar i personalstyrkan med ökade klasstorlekar som följd. För att nå budgetbalans kan även andra förändringar av skolverksamheterna krävas.
Medarbetarfrågor
Långtidssjukskrivningarna sjunker jämfört med samma period förra året. Ett flertal rehabiliteringsärenden har avslutas vilket påverkar statistiken ned på en nivå som inte är alarmerande. Målet är att kunna få en nivå utan stora svängningar. Antalet anställningar har ökat och den totala sjukfrånvaron visar en marginell ökning i jämförelse med samma period förra året. Det är viktigt att fånga upp personer innan sjukfrånvaron ökar och blir långtidssjukskrivningar. Hittills har fokus främst varit på långtidssjukskrivna men nu flyttas fokus fram till förebyggande åtgärd vid korttidssjukfrånvaro.
| Personalvolymer, Barn- och utbildningsnämnden | 2017-12-31 | 2018-12-31 |
|---|---|---|
| Anställda personer (Antal anställda med anställning mer än 40 % tjänstgöringsgrad (inkl. vikarier, exkl. timavl)) |
925 | 948 |
| – därav kvinnor | 739 | 740 |
| – därav deltidsanställda | 133 | 138 |
| Anställningar omräknat till heltid (inkl. vikarier, exkl. timavl) | 891 | 917,9 |
| Andel kvinnor % | 80 % | 77,6 % |
| Andel deltidsanställda % | 14 % | 14,2 % |
| Sjukfrånvaro Totalt (Sjukfrånvaro per anställning i procent av sammanlagd tillgänglig ordinarie arbetstid tiden jan-december respektive år alla anställda även timavlönade) |
7 % | 7,6 % |
| Över 60 dagar (andel sjuktimmar av totalt antal sjuktimmar) | 52,2 % | 45,3 % |
| Kvinnor | 7,9 % | 8,6 % |
| Män | 3,6 % | 3,8 % |
| T.o.m. 29 år | 10,1 % | 10,5 % |
| 30-49 år | 7,1 % | 7,7 % |
| 50 år och uppåt | 6,3 % | 6,8 % |
| Andel friska hela året | 28,0 % | 28 % |
Under perioden januari-augusti 2018 rekryterades och tillsattes ett stort antal chefstjänster på såväl enhetsnivå som avdelningsnivå. Vakanserna har berott på att förvaltningen har haft ett antal tillförordnade chefer och hyrrektorer under en period. Vidare har vakanser inom förvaltningsledningen tillkommit genom omorganisationen av förvaltningsledningen samt ett antal pensionsavgångar.