Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

Omvärldsanalys

Osäkerheten har varit fortsatt stor kring covid-19-pandemins utveckling under 2021. Vaccineringen har pågått samtidigt som världen har drabbats av nya virusvarianter och fortsatt ökad smittspridning. Trots det har oron över den globala ekonomin i början av pandemin ersatts av en allt större optimism. Regeringar och centralbanker världen över fortsätter stimulera ekonomin, samhällen har anpassat sig till restriktioner och en optimism kring vaccineringen är några av de saker som har gjort att både Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och andra prognosinstitut har skruvat upp sina beräkningar av återhämtningstakten i både den globala och inhemska ekonomin.

Trots omfattande restriktioner och smittspridning under 2021 befinner sig ekonomin i en återhämtningsfas både globalt och i Sverige. Sveriges BNP-tillväxt var 4,9 procent för 2021, vilket var en återhämtning av raset från 2020. SKR bedömer att tillväxten i BNP kommer att vara fortsatt hög, med en BNP-prognos på 3,6 procent 2022 för att sedan normaliseras till 1,6 procent 2023. Dessa prognoser gjordes dock före Rysslands invasion av Ukraina, och stor osäkerhet råder kring invasionens påverkan på samhälle och konjunktur.

I Sverige och andra länder väntas tillväxten i hög grad drivas av hushållens konsumtion, som alltmer kan riktas mot de tjänstenäringar som drabbats hårdast av restriktionerna. Det ger med tiden en allt starkare återhämtning av antalet arbetade timmar i Sverige. Utsikterna för en snabb uppgång i antalet sysselsatta begränsas dock av en ökning av medelarbetstiden, som sker när allt fler anställda går upp i arbetstid, och när korttidspermitteringar och sjukfrånvaro minskar. Enligt SKR:s prognos dröjer det flera år innan arbetsmarknaden är återhämtad efter pandemin. Det blir en stor utmaning att förbättra matchningen på arbetsmarknaden, framför allt för att minska utsatta gruppers arbetslöshet. En del av de jobb som har gått förlorade kommer sannolikt inte tillbaka. Trots en tämligen snabb svensk konjunkturuppgång beräknas i scenariot andelen arbetslösa i flera år överstiga nivån som gällde före pandemin.

Trots kraftiga stimulanspaket 2020 anses svenska staten ha en fortsatt stark ekonomi jämfört med andra länder i Europa. De stora underskotten i den offentliga sektorns sparande 2020 och 2021 ändrar inte det. Enligt internationella valutafonden har Sverige en skuldsättning på 38 procent av BNP jämfört med övriga Europa med en skuldsättning på 97 procent av BNP.

organisation


Kommunsektorns ekonomi

SKR räknar med en relativt stark ekonomi i kommuner och regioner de närmaste åren. Skälet är den expansiva finanspolitiken och återhämtningen för konjunkturen. Det sammantagna resultatet för kommunsektorn beräknas till 35 miljarder kronor 2021 och även för 2022, för att sedan falla successivt ner mot dryga 20 miljarder, när de pandemirelaterade medlen inte längre finns kvar. SKR poängterar dock i sin rapport att alla kommuner och regioner inte kommer att ha positiva resultat. Flera kommuner och regioner behöver även kommande år vidta åtgärder för att få ekonomin i balans.

Att ekonomin för närvarande är stark i kommunerna och regionerna är en följd av de stora tillfälliga tillskotten och den unika situationen. SKR konstaterar att kommunsektorns utmaningar är minst lika stora nu som de var före pandemin. På sikt minskar statsbidragen och den demografiska utmaningen kvarstår, där andelen yngre och äldre ökar samtidigt som andelen i arbetsför ålder minskar. Det leder till större efterfrågan på välfärd, lägre skatteintäkter och svårigheter att rekrytera personal när färre ska ta hand om fler. Enligt Finansdepartementets beräkningar behöver personalen i Sveriges kommuner utökas med nästan 80 000 personer fram till 2026. Det innebär att 55 procent av sysselsättningstillväxten i Sverige behöver ske i kommunsektorn, jämfört med ett historiskt snitt på 25 procent. Enligt SKR behöver kommunerna antingen behöva tillskott eller vidta kostnadsbesparingar på 12 miljarder kronor för att uppnå ett resultat på 2 procent av skatteintäkter och generella bidrag år 2025. SKR:s bedömning är att det därför inte finns utrymme för kommuner och regioner att låsa fast sig på en kostnadsnivå som ligger för högt när statsbidragen minskar. Det är nu snarare hög tid att genomföra åtgärder och satsningar som effektiviserar verksamheterna och bromsar kostnadsökningarna på sikt.

Hur ser det ut i Nynäshamns kommun?

Två år i rad med starka resultat

Kommunkoncernen har haft två år i rad med exceptionellt starka resultat. Den kommunala koncernen redovisade ett resultat på 120,9 miljoner kronor för 2021 (112,7 miljoner kronor 2020), varav kommunens resultat uppgick till 107,0 miljoner kronor (96,8 miljoner kronor 2020). Både resultatet för 2020 och 2021 beror främst på att intäktsprognoserna för skatteintäkter och bidrag har förändrats markant under båda verksamhetsåren. Under 2020 betalade staten ut stora bidrag till kommuner och regioner, både genom generella bidrag för att kompensera för minskade skatteintäkter och genom riktade bidrag till verksamheterna för att täcka ökade kostnader kopplade till pandemin. Skatteintäkterna minskade dock inte så mycket som beräknat och även om viss verksamhet haft ökade kostnader har andra kostnader minskat på grund av minskad efterfrågan på kommunens tjänster. För 2021 har prognosen för skatteintäkterna justerats upp med 65,9 miljoner kronor jämfört med prognosen i mål och budget på grund av snabbare återhämtning än väntat i den globala ekonomin.

Förändrad demografi skapar ökade krav på kommunen

Trots starka resultat för Nynäshamns kommun både 2020 och 2021, kvarstår flera utmaningar på längre sikt. Nynäshamns kommun tillhör en tillväxtregion och befolkningsprognosen är en fortsatt tillväxt på i snitt 1,8 procent per år den kommande tioårsperioden. Tillväxten är oerhört viktig för kommunens utveckling, men samtidigt ökar andelen äldre och unga som har behov av kommunal service mer än andelen som yrkesarbetar, vilket ökar behovet av bostäder, utbildningsplatser, lokaler, infrastruktur, omsorg och service.

 

Mest ökar gruppen 80 år och äldre, som är 800 fler år 2030 jämfört med december 2021, en ökning med 51 procent, medan befolkningen som helhet ökar med 16 procent under samma period. Verksamhetskostnaderna inom äldreomsorg samt barn och unga kommer att ha ökade kostnader på grund av kommunens växande andel unga och äldre. En tydlig trend är också ökade förväntningar från invånare, näringsliv och besökare i takt med kommunens expansion. De höga förväntningarna gäller såväl verksamhetens kvalitet och servicenivå som förvaltningarnas tillgänglighet och snabbhet i kontakt med invånare.

PROGNOS BEFOLKNINGSÖKNING 2022–2030, ÅLDERSGRUPPER NYNÄSHAMNS KOMMUN

Jämförelse med övriga kommuner

Skatteintäkter och generella bidrag 2022–2026

Enligt SKR:s senaste skatteprognos ökar skatteintäkter och generella bidrag för Nynäshamns kommun med 70–80 miljoner kronor per år de kommande fem åren. Det är en intäktsökning på 3–4 procent per år vilket är lägre än kostnadsutvecklingen i kommunens olika verksamheter om inte verksamheterna hittar nya sätt att arbeta. Utmaningarna är desamma i en majoritet av Sveriges kommuner. Runtom i kommunerna diskuteras möjligheterna till ytterligare bidrag från staten, fortsatta effektiviseringar, digitalisering, innovativa lösningar, nya arbetssätt och kommunala skattehöjningar för att kunna behålla eller öka kvaliteten i den kommunala välfärden.

ÅRLIG FÖRÄNDRINGSTAKT SKATTEINTÄKTER OCH GENERELLA BIDRAG

Jämförelse med övriga kommuner

Verksamhetsrisker

Omvärldsriskerna som handlar om minskat skatteunderlag och kraftiga förändringar i befolkningen skapar även förhöjda verksamhetsrisker i Sveriges kommuner och regioner. Nedan sammanfattas Nynäshamns kommuns största verksamhetsrisker och fokusområden för att hantera riskerna.

Hög konkurrens om arbetskraft

Konkurrensen om kompetent arbetskraft mellan kommuner, regioner, statliga organisationer och privata bolag ökar. Nämnderna är överens om att det blir allt svårare att rekrytera vissa yrkesgrupper och ser det som den största utmaningen kopplat till en växande kommun och en ökad förväntan på verksamheterna. Digitalisering, högre attraktionskraft som arbetsgivare, kombinationstjänster och samverkan med andra kommuner är några områden där det finns möjligheter att effektivisera för en bibehållen hållbar kompetensförsörjning.

Effektiviseringskrav kan påverka kvalitet på service och arbetsmiljö

Nynäshamns kommun har kostnadseffektiva verksamheter i äldreomsorgen och skolan. Fler äldre och yngre i kommunen innebär dock ökade kostnader i kärnverksamheterna. För att klara denna utmaning är det viktigt att kommunen prioriterar att undersöka vilka möjligheter till effektivisering som finns och dess konsekvenser både på kort och lång sikt. Medarbetarnas kreativa lösningar och förslag för att optimera rutiner och processer behöver tillvaratas. Friskvårdssatsningar, strategier för rekrytering och förbättrad arbetsmiljö samt effektivare personalanvändning blir allt viktigare.

Stort investeringsbehov kommande år

Åldrade anläggningar och byggnader innebär en risk för att kommunen behöver tidigarelägga underhåll och investeringar. Det gäller såväl VA-anläggningar och verksamhetsfastigheter som gator och vägar. Det uppdämda reinvesteringsbehovet i kombination med behovet av nyinvesteringar leder till att investeringskostnaderna är stora under kommande år och behöver hållas under noga uppsikt. Tidigarelagda utgifter gör att kommunen kan behöva låna pengar och därmed belastas kommunkoncernens resultaträkning med ökade ränte- och avskrivningskostnader. Väl fungerande styrning och prioritering av investeringar är viktiga för att kunna planera investeringarnas påverkan på koncernens och kommunens resultaträkning de kommande åren, och ha kontroll på när och hur mycket kapital kommunen behöver låna för att finansiera investeringarna.

Finansiella risker

Nynäshamns kommun är exponerad för framför allt följande finansiella risker: ränterisk, finansieringsrisk, kreditoch likviditetsrisk kopplat till kommunkoncernens skuldportfölj samt marknadsvärdesrisk i kommunens finansiella placeringar.

Skuldportföljens snittränta och marknadsräntans utveckling

Oron på räntemarknaden från pandemins inledning har lagt sig och den korta räntan Stibor tre månader är fortsatt på mycket låga nivåer (–0,05 procent per den sista december 2021). Marknadsräntor på längre löptider (fem och tio år) har börjat röra sig uppåt i takt med en mer positiv syn på återhämtningen i den globala ekonomin. Dock är även de långa räntorna fortsatt mycket låga ur ett historiskt perspektiv, bland annat på grund av expansiv penningpolitik och svagt inflationstryck.

Koncernens totala skuldportfölj var per den sista december 1 449 miljoner kronor varav kommunens låneskuld var 945 miljoner kronor, AB Nynäshamnsbostäder 504 miljoner kronor och Alkärrsplans Utvecklings AB 45 miljoner kronor. Snitträntan för koncernens låneskuld de senaste tolv månaderna var per den sista december 0,55 procent.

 

Kommunkoncernens finansieringsrisk och ränterisk reduceras genom en spridning av skuldportföljens kapitalbindning (tid till förfall av lån) och räntebindning på olika löptider. Skuldportföljen har en spridning på räntebindning och kapitalbindning, utifrån vad som är tillåtet enligt kommunens finanspolicy och den genomsnittliga räntebindningen var för koncernens skuldportfölj per den sista december 1,74 år. Finanspolicyn med en genomsnittlig ränte- och kapitalbindning på 1–2 år är något begränsande i rådande marknadsläge och en reviderad finanspolicy ska beslutas våren 2022.

SKULDPORTFÖLJENS RÄNTE- OCH KAPITALBINDNING

Jämförelse med övriga kommuner

Finansiella risker i kommunens pensionsplaceringar

Nynäshamns kommun har en placeringsportfölj med ett marknadsvärde på 235,3 miljoner kronor per den sista december 2021, en värdeökning med 0,77 procent från den 31 december 2020. Enligt finanspolicyn är målet med placeringsportföljen att minska de framtida kostnaderna för kommunens pensionsåtagande. De finansiella riskerna kopplade till placeringsportföljen är förändringarna i portföljens marknadsvärde (marknadsvärdesrisk), likviditetsrisk (att en placering inte enkelt går att sälja och omvandla till likviditet) samt risken att en motpart inte fullgör sina förpliktelser (motpartsrisk). Alla risker reducerar kommunkoncernen med hjälp av finanspolicyn som anger vilka placeringar som får göras, vilka motparter som får användas och hur lång löptid placeringarna får ha.

Per den sista december 2021 bestod kommunens finansiella placeringar till 17,5 procent av likvida medel. Resterande andel (82,5 procent), består av två strukturerade produkter med förfall i maj 2022 som är en mix av ränteplacering och aktieplacering. De strukturerade produkterna har kapitalskydd till 97 procent vid förfall. Löptider och motparter överensstämmer med den aktuella finanspolicyn.

PENSIONSPORTFÖLJENS MARKNADSVÄRDE 2015–2021

Jämförelse med övriga kommuner

Pensionsförpliktelser

Kommunens redovisning och utbetalning av pensionskostnader förändrades från och med 1998. Dessförinnan byggde kommuner upp en pensionsskuld till framtida pensionärer som en avsättning eller skuld. Den var inte en del av kommunens balansräkning och rätten till pension beräknades enligt en förmånsbestämd pension. Från och med 1998 består årets intjänade pension av två delar:

  • En avgiftsbestämd del som är 4,5 procent av lönebeloppet. Dessa medel betalas årligen ut till den pensionsförvaltare som den anställda själv valt och kommunen bygger därmed inte upp denna i balansräkningen. Den anställda får sin pensionsutbetalning till sin egen pensionsförsäkring.
  • En förmånsbestämd del. För anställda som tjänar mer än 7,5 inkomstbasbelopp under året avsätter kommunen medel i balansräkningen för utbetalning successivt när den anställda går i pension.

Den kommunala bokförings- och redovisningslagen (LKBR) anger däremot att det är viktigt att titta på kommunens totala pensionsskuld, både intjänad före 1998 (b) utanför balansräkningen och pension intjänad från och med 1998 (a), eftersom det är den totala pensionsförpliktelsen som är kommunkoncernens verkliga skuld till framtida pensionärer. Den totala pensionsförpliktelsen den sista december var för kommunen 749,8 miljoner kronor och totalt för kommunkoncernen 751,4 miljoner kronor. Ändrade livslängdsantaganden i RIPS har medfört ökade avsättningar med 13 miljoner kronor och ökade ansvarsförbindelser med 15 miljoner kronor under 2021.


PENSIONSFÖRPLIKTELSE
MNKR
KOMMUNKONCERNEN KOMMUNEN
2021 2020 2021 2020
Total pensionsförpliktelse i balansräkningen        
a) avsättning inklusive särskild löneskatt 278,1 246,6 276,5 245,2
b) ansvarsförbindelse inklusive särskild löneskatt 473,3 481,7 473,3 481,7
Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsförsäkring        
Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsstiftelse        
Summa pensionsförpliktelse (inklusive försäkring och stiftelse) 751,4 728,3 749,8 726,9
         
Förvaltade pensionsmedel – marknadsvärde        
Totalt pensionsförsäkringskapital        
– varav överskottsmedel        
Totalt kapital pensionsstiftelse        
Finansiella placeringar avseende pensionsmedel (egen förvaltning) 235,3 233,5 235,3 233,5
Summa förvaltade pensionsmedel 235,3 233,5 235,3 233,5
Finansiering        
Återlånade medel 516,1 494,9 514,5 493,5
Konsolideringsgrad % 31,3 32,1 31,4 32,1

Kommunens totala pensionsskuld har minskat och planat ut de senaste åren, eftersom en allt större andel av pensionsskulden som var intjänad före 1998 är under utbetalning. År 2013 var pensionsskulden på sin högsta nivå de senaste tio åren och den totala pensionsförpliktelsen var då 758 miljoner kronor. Under 2021 har den totala pensionsskulden ökat till följd av ändrat livslängdsantagande.

TOTAL PENSIONSSKULD NYNÄSHAMNS KOMMUN

Skuldportföljens ränte- och kapitalbindning