Barnbokslut

Bakgrund

År 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige. Att barnkonventionen infördes i svensk lag innebar att konventionen fick samma rättsliga status som andra nationella lagar och därmed ensam kan ligga till grund för beslut av domstolar och myndigheter. Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter, inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. Konventionen syftar till att ge barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Bland annat ska man i alla åtgärder som rör barn i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa. Konventionen definierar barn som varje människa under 18 år.

Barnkonventionen innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga och utgör en helhet, men det finns fyra grundläggande principer som alltid ska beaktas i frågor som rör barn:

• Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och värde.
• Artikel 3: Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.
• Artikel 6: Alla barn har rätt till liv och utveckling.
• Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.

Barnkonventionen är inte utformad som svensk lag i övrigt. Den ska läsas som ”hel och odelbar”, det vill säga det går inte att lyfta ut en artikel från de övriga. Dessutom ska barnkonventionen i sin helhet alltid läsas utifrån skrivningarna i de fyra grundläggande principerna. Rättsligt har barnkonventionen fått alltmer utrymme i domar och praxis. Ett par uppmärksammade fall på nationell nivå har varit avveckling av en skola samt avhysningen av en familj där barn var inblandade. Det är en utveckling som med all säkerhet fortsätter. Barnkonventionen är ett lagrum som kommunen, liksom alla andra, måste förhålla sig till och följa.

Barnkonventionen i Nynäshamns kommun

Kommunen började införa barnkonventionen 2019 men arbetet stod stilla första halvåret 2020. Inledningsvis berodde det på att Barnombudsmannen (BO) inte kom med sina råd till kommuner och regioner förrän den 30 mars 2020, vilket försenade införandet, liksom pandemin. Trots det märks en tydlig ökning av aktiviteter 2021 jämfört med 2020.

De grundläggande artiklarna

De fyra grundläggande artiklarna i barnkonventionen är artikel 2, 3, 6 och 12. Artikel 2 innebär ett diskrimineringsförbud där varje barn ska tillförsäkras de rättigheter som barnkonventionen anger, utan åtskillnad av något slag – exempelvis oavsett barnets eller dess förälders eller vårdnadshavares hudfärg, kön, religion eller funktionsnedsättning. En central aspekt av artikel 2 är frågan om likvärdiga villkor.

Artikel 3 stadgar att det i alla åtgärder som rör barn i första hand ska beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Artikeln är vägledande vid tolkningen av konventionens övriga artiklar. Ett sätt att i praktiken omsätta barnkonventionens krav, är enligt BO att bedöma och pröva vad som är barnets bästa inför planering och beslut.

Av artikel 6 framgår att barn och unga har rätt till liv och utveckling. Det handlar till exempel om barnets rätt till sjukvård, utbildning, lek, vila och fritid. Här ingår också barns och ungas rätt till en god miljö och rätt till mötesplatser som främjar utveckling. Med utveckling menas inte bara att barnet förbereds för vuxenlivet utan också att det tillförsäkras optimala förhållanden under barndomen. Barnkonventionen har en helhetssyn på begreppet utveckling, vilket ställer krav på det centrala, regionala och lokala arbetet för barn och unga. Til- lämpningen av barnkonventionen måste ske i samverkan mellan olika aktörer, internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. I de fall barn behöver hjälp, stöd eller insatser från flera nämnder behöver dessa nämnder samverka, i den mån lagen tillåter, för att sätta barnet i centrum. BO betonar vikten av förebyggande tidiga insatser för att undvika framtida problem för barn.

Artikel 12 ger barn rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor och tydliggör barnet som subjekt med en egen åsikt som ska respekteras. Artikeln betonar barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande i alla frågor som rör dem. Barnet har rätt att i alla frågor föra fram sin syn på situationen. Artikel 12 ställer dock inte bara krav på att barnet ska få yttra sig. I artikeln ligger också en utvecklingsaspekt som innebär att barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad.

Redovisning av arbetet i Nynäshamns kommun år 2021

Nämnderna har fått svara på flera påståenden om sitt ansvarsområde kopplat till barnkonventionen. Alla nämnder har fått besvara påståenden kopplade till miljö, hälsa och personal. Det som redovisas här är därför ett axplock av arbetet som kommunens verksamheter gjort under 2021.

Barn- och utbildningsnämnden redovisar en bild av att barnkonventionen är en del av det dagliga arbetet och att konventionsartiklarna ingår som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Nämnden ser en utvecklingspotential i arbetet med att göra barnkonventionens skrivningar mer kända för personalen. De tre påståendena besvaras med att man delvis uppfyller kraven genom introduktionssamtal för medarbetare och genom det dagliga arbetet. Inför 2022 framgår att nämnden överlag behöver fördjupa och förtydliga arbetet med barnkonventionsfrågorna.

Kommunstyrelsen svarar att påståendena inom miljö och hälsa delvis överensstämmer med barnkonventionens skrivningar. Av svaren framgår att det handlar om löpande arbeten som görs i samband med projekteringar, nybyggnationer och inspektioner.

Samhällsbyggnadsnämnden redovisar en bild inom såväl sitt ansvarsområde som inom miljö och hälsa som pekar på att de ligger väl i linje med konventionskraven. Nämnden inkluderar barnkonsekvensanalyser i sitt arbete, främst i ärenden som rör etableringar av förskole- och skolverksamhet.

Socialnämnden menar att nämnden uppfyller de flesta påståenden inom sitt verksamhetsområde. Mycket handlar om att säkerställa att nämndens arbetssätt inte går emot barnkonventionens krav. Under områdena miljö och hälsa och personal pekar nämnden på att de har utvecklingsområden inför 2022. Det handlar om introduktionsutbildningar för nyanställda och webbutbildningar för alla medarbetare. Socialnämnden pekar också på att det behövs en del kartläggning av hur nämnden ligger till.

Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden är en ny nämnd som började sitt arbete den 1 september 2021. Nämnden rapporterar att de gjort en arbetsmiljö- och riskbedömning för de arbetsplatser som tar emot sommarjobbande barn. Arbetsmarknadsenheten anger att nyanställd personal får information om barnkonventionen och en orosanmälan görs. De arbetsplatser som ska ta emot sommarjobbande barn ska få motsvarande information.

Kultur- och fritidsnämnden har varit starkt påverkad av pandemin hela 2021, där flera verksamheter har varit stängda eller bedrivits i begränsad form. Det har självklart haft stor påverkan på arbetet och införandet av barnkonventionen. En aktivitet som kan nämnas är att förvaltningen anställt en person för att bland annat arbeta för demokratifrågor och ungdomars rätt till inflytande. Vidare har biblioteket lyft barnkonventionen i samband med FN-dagen. Nämnden pekar också på frågan om barns och ungdomars rätt att höras. Nämnden har försökt sätta samman ett ungdomsråd, men satsningen har förhindrats på grund av pandemin. Målet är att förverkliga rådet 2022.

Behov inför år 2022

Nämndernas rapportering om arbetet med att leva upp till barnkonventionens krav visar sammantaget på att:

• arbetet behöver baseras mer på forskning och goda exempel
• vid planer och andra mer övergripande beslut behöver kommunen ha tydliga tillvägagångssätt för att få med barnens åsikter och funderingar
• riktade insatser behövs
• kommunen behöver ha en gemensam strategi för arbetet med barnkonsekvensanalyser
• konventionens skrivningar behöver bli mer kända i verksamheterna
• många verksamheter redan gör mycket utifrån barnkonventionens skrivningar, men bristen på en kommungemensam strategi försvårar uppföljning och att lära av det kommunen redan gjort.

Barnbokslutet bör framöver kunna bli ett allt bättre verktyg för att förstå och synliggöra barns och ungas livssituation i Nynäshamns kommun. Under 2020 och 2021 har nämnderna rapporterat in vad de gjort inom respektive områden och vad de ser för framtida behov och åtgärder. Det underlaget är en bra grund att bygga vidare på.