Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten
Nynäshamns kommuns styrmodell
Styrningen utgår från visionen och den övergripande inriktningen. Kommunfullmäktige ska därför besluta vilka nämndmål som ska leda mot de övergripande målen, samt vad som ska följas upp och redovisas för fullmäktige. Styrmodellen ska skapa ett stort utrymme för tillit till förvaltningsorganisationen, som har frihet att forma utförande och verksamheter inom givna ramar.
Styrningen bygger på ett förtroendefullt samspel mellan politiker och verksamhet med syftet att öppna upp för dialog. Dialogen ska ske både inom organisationen och med dem som de olika verksamheterna riktar sig till. Styrning genom tillit innebär också att ta tillvara invånarnas och medarbetarnas kompetens, kunskap och engagemang och fokusera på verksamhetens syfte och invånarnas och företagens behov. Antalet mål ska så långt det är möjligt vara få, tydliga och mätbara.
Nynäshamns kommuns styrning innebär att kommunfullmäktige utifrån visionen och de kommungemensamma övergripande målen fastställer nämndmål och indikatorer för kommunstyrelsen, nämnderna och de kommunala bolagen i mål- och budgetdokumentet.
Visionen ger en långsiktig målbild över hur Nynäshamns kommun ska utvecklas på lång sikt, och ger den övergripande vägledningen för nämndernas styrning.
De övergripande målen speglar visionen och pekar ut de tre mest politiskt prioriterade områdena som ska genomsyra hela kommunens arbete.
De nämndmål som kommunfullmäktige beslutar för kommunstyrelsen och nämnderna tydliggör målen inom varje övergripande mål. Nämndernas mål blir uppföljningsbara genom ett antal indikatorer med målvärden som anger ambitionen för de närmaste fyra åren.
Nämnderna ska i sina egna verksamhetsplaner och budget för kommande år ha med de nämndmål och indikatorer som kommunfullmäktige har beslutat, och ta fram nämndaktiviteter som leder till hög måluppfyllnad. Nämnderna kan därutöver erhålla särskilda uppdrag som syftar till att nå målen.
Styrmodellen visualiserad:
Mål och nämndmål år 2021:
Kommunstyrelsens uppsiktsplikt och interna kontroll
Den interna kontrollen är en viktig del av kommunens styrsystem. I begreppet intern kontroll ingår hela organisationen och alla de rutiner och olika samverkande aktiviteter som bland annat syftar till att öka effektiviteten på alla nivåer i organisationen. Kontrollen ska till exempel:
- säkerställa att lagar, riktlinjer och andra styrdokument efterlevs
- trygga tillgångar och förhindra att kommunen drabbas av extra kostnader på grund av oavsiktliga eller avsiktliga fel
- säkerställa en riktig och fullständig ekonomisk redovisning
- säkerställa att resurser disponeras i enlighet med kommunfullmäktiges intentioner.
För den interna kontrollen i kommunen finns reglementen antagna av kommunfullmäktige och anvisningar för hur intern kontroll ska genomföras. Ansvaret för den interna kontrollen ligger på varje nämnd. Kommunstyrelsen ansvarar i sin tur för tillsyn över att nämnderna har en god intern kontroll.
I juni 2021 beslutade kommunfullmäktige om riktlinjer för kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Enligt 6 kap. 1 § kommunallagen (2017:725) har kommunstyrelsen till uppdrag att samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över all kommunal verksamhet. Det innebär med andra ord att kommunstyrelsen ska ha en uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet.
Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunala hel- eller delägda bolag, kommunala stiftelser eller föreningar, verksamheter som bedrivs genom avtalssamverkan samt av kommunalförbund som kommunen är medlem i.
Kommunstyrelsen har inga särskilda maktmedel då den utövar sin ”uppsikt”, utan befogenheten innefattar i princip en rätt att lämna råd, anvisningar och förslag till åtgärder, som kommunstyrelsen anser att exempelvis en nämnd eller ett förbund bör vidta. Om råden inte följs och det behövs bindande direktiv får kommunstyrelsen initiera ett ärende i fullmäktige som då kan besluta om åtgärder.
Utöver den allmänna uppsiktsplikten har kommunstyrelsen en så kallad förstärkt uppsiktsplikt över kommunala aktiebolag, (6 kap. 9 § kommunallagen), både helägda och delägda. Den förstärkta uppsiktsplikten innebär att kommunstyrelsen i årliga beslut för varje enskilt bolag ska pröva om verksamheten har varit förenlig med det beslutade kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna.
Stora delar av uppsikten är möjlig genom att nämnder och bolag lämnar information i samband med delårs- och årsbokslut. De ska även tillhandahålla andra dokument till kommunstyrelsen. För att säkerställa att riktlinjen följs tas en uppsiktskontrollplan fram varje höst.
Mål och budget är Nynäshamns kommuns viktigaste styrdokument
Nynäshamns kommunkoncern använder olika styrdokument som förtydligar den politiska styrningen och säkerställer en effektiv organisation. Det centrala styrdokumentet i kommunens verksamhet är Mål och budget som anger budget och mål. Nynäshamns kommun har en budget som sträcker sig över en planeringsperiod på fyra år, för att säkerställa god ekonomisk hushållning och god framförhållning. Budgeten innehåller:
- drift- och investeringsramar
- skattesats och VA-avgifter
- finansiella mål samt låneramar för planperioden.
Ägardirektiv
Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att uppfylla kommunala ändamål. Verksamheten i dessa bolag syftar till att skapa nytta för kommunen och kommuninvånarna. Det enskilt största kommunala bolaget i Nynäshamns kommun är AB Nynäshamnsbostäder. God ekonomisk hushållning i de kommunala bolagen säkerställs separat via ägardirektiv.
Ägardirektiv för de kommunala bolagen beslutas av kommunfullmäktige och utgår från de övergripande visioner och mål som Nynäshamns kommun har. Ägardirektiven ska vara långsiktiga och omfatta fyra år.