Bildningsverksamhet

1 Sammanfattning

Måluppfyllelsen ökade

Grästorpselevernas måluppfyllelse ökade i alla årskurser 2019. Flickorna hade fortfarande högre måluppfyllelse än pojkarna. För att minska skillnaderna ska skolan arbeta mer med undervisningens kvalitet. I svenska och svenska som andraspråk i de lägre årskurserna gav tydliga lektionsstrukturer och förutsägbarhet bra resultat.

Fler behöriga lärare

Antalet behöriga och legitimerade lärare i kommunens skolor ökade från 70 till 95 procent. I och med att lärare introducerades på fritidshemmen blev de professionella rollerna tydligare för alla.

Nöjda vårdnadshavare

De senaste åren har vårdnadshavarna blivit allt nöjdare, främst när det handlar om trygghet och studiero, där skolans fokus låg 2019. Bemötande, dialog och goda relationer har varit viktiga ingredienser i denna utveckling.

Förebyggande hälsoarbete

SILO, tidigare elevhälsan, stöttar arbetslagen när det gäller att utveckla kvaliteten i undervisningen genom hälsofrämjande lärmiljöer. För att underlätta det förebyggande hälsoarbetet finns samarbetet Bryggan, som består av bildningsverksamheten, social verksamhet, hälso- och sjukvård samt tandvård.

Kulturskolan

Kulturskolan firade 50 år 2019 med större och fler evenemang. Pengar från Kulturrådet gör att kulturskolan kan erbjuda bland annat streetdance förutom det gängse instrument- och sångutbudet 2020.

Ekonomiskt överskott efter negativ prognos

Ett omfattande omställningsarbete gjorde att bildningsverksamheten kunde vända det befarade underskottet till överskott. Fyra saker påverkade resultatet positivt: lägre personalkostnader, billigare skolskjutsavtal, lägre interkommunal ersättning för grundsärskolan och ökat statsbidrag i förskolan.

Attraktiv arbetsgivare

Konkurrensen om utbildad arbetskraft är hård. Kommunen undersökte vad som gör att personal väljer att arbeta i Grästorp. Flera faktorer bidrog: satsningar på förskola och skola, en tydlig verksamhetsidé, mentorskap, kollegialt lärande, förtroende, närhet, trivsel, arbetsglädje och bra rekryteringsprocess.

Digitalisering

Det är viktigt att förskola och skola lyckas anpassa sig till digitaliseringen och den snabba förändringstakten i samhället. De två viktigaste frågorna gäller hur digitaliseringen kan ske i enlighet med läroplanen och hur man kan använda digitaliseringens möjligheter i undervisningen.

1.1 Grunduppdrag och vision

Grästorps vision

Vi välkomnar framtiden, vi välkomnar förändring, vi välkomnar dig!

Bildningsverksamheten ansvarar för de lagstadgade skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem samt frivilliga skolformer som kulturskolan och Kvällskvisten för kvälls- och nattomsorg. Vidare ansvarar verksamheten för gymnasie- och vuxenutbildning. Uppdraget omfattas av nationella mål i bland annat skollag och läroplaner samt kommunala mål och prioriteringar.

Utgångspunkterna för arbetet är kommunens två visioner: Vision 2020 – I Grästorp finns energi och Skola 2020 – En modern skola i framtiden. En viktig aspekt av visionen om den moderna skolan är att förskola och skola lyckas anpassa sig till digitaliseringen och den snabba förändringstakten i samhället.

Kommunen står inför stora demografiska och ekonomiska utmaningar i välfärden. Samtidigt väntar genomgripande förändringar av samhället och de möjligheter som digitalisering innebär. Därför har kommunen skapat Grästorp 5.0, som handlar om omställningsarbete för framtiden, arbete som bygger välfärd som skapar värde för andra.

1.2 Ekonomiskt resultat

(tkr) Bokslut
2019
Bokslut
2018
Bokslut
2017
Intäkter 16 335 17 731 20 398
Kostnader 139 425 138 743 149 296
Nettokostnader 123 090 121 012 128 898
Budget 124 694 119 883 125 037
Budgetavvikelse 1 604 – 1 129 – 3 861

2 Prioriterade mål

Förklaring till färgmarkeringar och symboler som används i rapporten framgår av tabellen nedan.

circle-green Målvärdet är uppnått         
diamond-yellow Målvärdet är delvis uppnått         
square-red Målvärdet är inte uppnått         

2.1 Kund och medborgare

2.1.1 Invånare och kunder ska vara nöjda

Mått Utfall Målvärde
up-arrow circle-green Nöjda vårdnadshavare i skola och förskola, procent 92 85
dash-black circle-green Andel nöjda vårdnadshavare i förskolan, procent 93 85
dash-black circle-green Andel nöjda vårdnadshavare i förskoleklass, procent 90 85
up-arrow circle-green Andel nöjda vårdnadshavare årskurs 1–9, procent 88 85
dash-black circle-green Andel nöjda vårdnadshavare grundsärskolan årskurs 1–9, procent 98 85

Resultatet i förskola, förskoleklass, F–3 och grundsärskola är från hösten 2018.
Resultatet i grundskolan kommer från Skolinspektionens enkät i årskurs 5 och 9 våren 2019.

Analys

Generellt har vårdnadshavarnas nöjdhet i förskola och skola ökat under senare år, främst i synen på trygghet och studiero. På både enhets- och verksamhetsnivå märktes tydligt att antalet vårdnadshavare som hör av sig med synpunkter och klagomål minskade. Vi vill stärka nöjdheten genom bemötande och undervisningens kvalitet. Verksamheten arbetar därför på att stärka kvaliteten i bemötande, kommunikation och dialog samt relationerna mellan förskola, skola och hem. Undervisningens kvalitet utvecklas genom det pågående systematiska kvalitetsarbetet.

2.1.1.1 Kunder och medborgare möts av kulturella och kreativa aktiviteter
Mått Utfall Målvärde
down-arrow diamond-yellow Antal elever i kulturskolan 138 140
Analys

Kulturskolan firade 50 år med fler och större uppträdanden, varav spelningen med Chris Kläfford vid Kulturhuset i maj var årets höjdpunkt. Vidare bjöds grundskolans elever på spelningar både vår och höst. En allsångskonsert arrangerades i samarbete med årskurserna F–5 i konserthuset, liksom en adventsspelning. Höstterminen inleddes med ett spelläger på Flämslätt, där 14 elever från Grästorp deltog. I samband med det inleddes ett samarbete med Essunga och Herrljunga kring olika orkestrar som uppträdde på Ljusfestivalen.

Kulturskolan fortsätter med samma instrument- och sångutbud som tidigare. Med stöd av medel från Kulturrådet breddas utbudet med bland annat streetdance 2020.

 


2.2 Verksamhet

2.2.1 Det förebyggande hälsoarbetet prioriteras och genomsyrar all verksamhet

Analys

Förskolor och skolor fortsatte att utveckla hälsofrämjande lärmiljöer. Det berör alla och allt som möter barnen och eleverna under dagen: fysisk miljö, pedagogik, undervisning, relationer, rörelse. Rörelse integrerad i undervisningen blir vanligare i både förskola och skola. I Bryggan samverkar bildningsverksamheten, social verksamhet, hälso- och sjukvård samt tandvård. Samverkan utvecklas fortlöpande.

2.2.2 Förbättra barns och ungas uppväxtvillkor i kommunen

2.2.2.1 Barn och elever möts av en utmanande pedagogisk miljö med trygghet och lust att lära
Mått Utfall Målvärde
down-arrow circle-green Elevens syn på skolan och undervisningen i årskurs 5, procent positiva 85 85
down-arrow square-red Elevens syn på skolan och undervisningen i årskurs 9, procent positiva 68 85
right-arrow circle-green Varje skolform och enhet har ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling, andel enheter, procent 100 100
right-arrow square-red Digitaliseringen används för att tydliggöra förskolans och skolans planering samt stödja och synliggöra barnen och elevernas lärande, arbetslagens självskattningsgrad, procent 75 100

Resultatet om elevernas syn på skolan kommer från Skolinspektionens enkät i årskurserna 5 och 9 våren 2019.

Analys
Elevernas syn på skolan

Resultaten från Skolinspektionens enkät förbättrades markant när det gällde att veta vad som krävs, anpassningar efter elevens behov, utmaningar i undervisningen, delaktighet, inflytande och trygghet i både årskurs 5 och 9. I årskurs 5 ligger stimulans lägre än övriga områden. Området innefattar utsagor som skolarbetet är intressant, skolarbetet är roligt, skolarbetet gör mig nyfiken och gör att jag får lust att lära mig mer. I årskurs 9 ligger grundläggande värden lägre än övriga. Området omfattar undervisning som utgår från mänskliga rättigheter, jämställdhet, etiska ställningstaganden, förutsättningar för flickor och pojkar, respekt för varandras olikheter samt respekt mellan lärare och elever.

Fokus på studiero och trygghet gav resultat

Både de förbättrade och de lägre resultaten berör områden som skolan prioriterar. Skolans fokus 2019 låg på trygghet och studiero, vilket påverkade resultatet positivt, medan resultaten för normer och värden, liksom för kunskaper, utveckling och lärande inte påverkades i samma grad. Hälsofrämjande lärmiljöer inriktas på meningsfullt lärande, där elever möter frågor som är viktiga för dem när det gäller grundläggande normer och värden. Arbetet med trygghet, studiero och stimulerande lärmiljö ska fortsätta att utvecklas.

Kränkande behandling

Förskolors och skolors systematiska arbete mot kränkande behandling tar sin utgångspunkt i en årlig kartläggning av normer och värden, kränkande behandling och diskrimineringsgrunderna. En ny plan tas fram varje år, där nuläge, målinriktade åtgärder samt uppföljning och utvärdering ingår. Kartläggningen ska förbättras och bli tydligare och barns och elevers delaktighet större.

Digital kompetens

Medledarnas digitala kompetens ökade i förskola och skola. De två viktigaste frågorna rörande digitalisering handlar om hur den kan ske i enlighet med läroplanerna och hur man kan använda digitaliseringens möjligheter i undervisning och lärande. Upphandlingen av ett nytt verksamhetssystem för V6-kommunerna fortsätter. System som stödjer förskolans och skolans uppdrag och behov ses också över i upphandlingen.

 


2.2.2.2 Alla elever når målen i samtliga ämnen och stimuleras till toppresultat
Mått Utfall Målvärde
up-arrow diamond-yellow Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet, procent 96,7 100
up-arrow circle-green Meritvärde årskurs 9 238,4 230
down-arrow circle-green Andel elever som fullföljer sina studier på gymnasieskolan inom fyra år, procent 73,1 70
down-arrow circle-green Andel elever som kommer in på sitt förstahandsval på gymnasiet, procent 92,9 75
up-arrow diamond-yellow Andel elever som når minst godtagbara kunskaper i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3, procent 94 100
right-arrow diamond-yellow Andel elever som når minst godtagbara kunskaper i matematik i årskurs 3, procent 96 100
right-arrow square-red Andel elever som når minst E i alla ämnen i årskurs 6, procent 79,1 100
right-arrow diamond-yellow Andel elever som kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1, procent 92 100
right-arrow square-red Andel elever i årskurs 1 som i en problemlösningssituation kan göra ett val av lösningsstrategier* i addition och subtraktion inom talområdet 0–20, procent 82 100
right-arrow diamond-yellow Andel elever som förstår vad texten handlar om och känner igen en del ord, förskoleklass, procent 94 100
right-arrow circle-green I vår förskola får barnen möjlighet att utveckla sitt språk och sin förmåga att kommunicera och förmedla upplevelser, erfarenheter och idéer, andel barn i procent 100 100
right-arrow circle-green I vårt fritidshem ser vi utforskande, nyfikenhet och lust att lära som en grund för verksamheten, grad i procent 50 50
right-arrow circle-green I vår grundsärskola tar vi ansvar för att de elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås får ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling, grad i procent 100 100
right-arrow square-red Förskola och skola samarbetar med näringsliv och andra verksamheter i meningsfulla sammanhang som berikar lärandet, andel förskolor och skolor, procent 65 100

* Eleven kan visa sin lösning exempelvis genom att rita, skriva, använda matematiska symboler etc.

Analys
Generellt

Elevernas måluppfyllelse ökade i samtliga stadier och årskurser. Mönstret att flickor har högre måluppfyllelse än pojkar består. Skillnaden i måluppfyllelse mellan pojkar och flickor följer tydligt måluppfyllelsen i stort och ökar de år då den totala måluppfyllelsen är lägre. För att minska skillnaderna fokuserar utvecklingsarbetet på undervisningens kvalitet, så att måluppfyllelsen totalt ska bli jämnare och mer stabil.

Årskurs 9

Ökad kunskap om källkritik, samband, analys och resonemang hänger bland annat samman med ämnesövergripande arbeten eller teman som exempelvis inför programmeringstävlingen First Lego League. Elevernas kunskapsutveckling ses i ett helhetsperspektiv. Deras förmågor utvecklas i flera ämnen, vilket stimulerar dem att nå de högre betygsstegen.

Årskurs 6

En stabil lärarsituation och kooperativt lärande påverkade resultatet positivt. Lärande i meningsfulla sammanhang, interaktion och samskapande, effektiv återkoppling samt möjligheter till delaktighet och inflytande anges som kraftfulla verktyg.

Årskurs 3

För första gången var måluppfyllelsen högre i matematik än i svenska. Återkommande repetition och problemlösning var framgångsfaktorer. I svenska och svenska som andraspråk var framgångsfaktorerna tydliga lektionsstrukturer, där eleverna vet vad som ska göras och vad som förväntas. Kooperativt lärande genom lärpar, läskompisar och kamratbedömningar samt strategier för läsförståelse påverkade resultatet positivt. Grundläggande mellanmänskliga relationer var bärande i arbetet, liksom höga förväntningar, tillit och fokus på varje elevs styrkor, behov och framgångar. Arbetslaget följer kontinuerligt upp elevernas utveckling, för att kunna anpassa undervisningen till varje elev.

Årskurs 1

Det finns skillnader mellan årskurs 1 och 3 i matematik när det gäller val av återkommande repetition, undervisningsmaterial, lärmiljö och undervisningsdesign i form av till exempel variation och differentiering. I svenska och svenska som andraspråk var struktur och förutsägbarhet framgångsfaktorer.

Förskoleklass

Arbetslaget fångade elevernas intresse för text och ordbild i lek och samtal. Olika former av kooperativt lärande användes framgångsrikt för att lära tillsammans och av varandra. Elevernas delaktighet var också en framgångsfaktor för att skapa intresse för text, läsning och skrivning.

Fritidshem F–6

Resultatet förbättrades när det gällde att åstadkomma en bra miljö för utveckling och lärande i fritidshemmet i samarbete med skolans arbetslag. Introduktionen av lärare i fritidshem ledde till tydlighet i rollerna. Att skapa en meningsfull fritid är en styrka hos fritidshemmen sedan tidigare. Fritidshemmens pedagogiska planeringar gav struktur och förankring i läroplanen. Samarbete mellan fritidshemmen ska stärka likvärdigheten för eleverna.

Förskolan

Läslyftet bidrog till ökad kvalitet i arbetet med språk och kommunikation och gjorde att lärmiljön blev mer inkluderande. Även digitala verktyg och multimodala arbetssätt (där olika uttrycksformer kombineras) bidrog till att barnen utvecklade språk och kommunikativ förmåga.

Grundsärskolan

Grundsärskolan håller en hög kvalitet i undervisning och lärande. Det bidrar till den höga måluppfyllelsen. Här finns en självklar kultur av att anpassa och variera undervisningen efter elevernas behov i nära samarbete mellan elev, skola och hem. Inte minst bidrog den pedagogiska tjänstehunden till den höga måluppfyllelsen.

Hälsofrämjande lärmiljöer

Stöd i lärande organisation, SILO, (tidigare elevhälsan) coachar och handleder arbetslagen när det gäller att utveckla kvaliteten i undervisningen genom hälsofrämjande lärmiljöer och i det systematiska kvalitetsarbetet. Hälsofrämjande lärmiljöer handlar om att hälsa och lärande går hand i hand, förutsätter varandra och stärker barnens och elevernas inneboende resurser att lära och utvecklas så långt som möjligt.

Samverkan med näringslivet

Samverkan fortsatte med bland annat yrkesmässa och PRAO. För de yngre årskurserna och i förskolan utgör närmiljön med dess företag en viktig del i undervisningen.


2.3 Personal

2.3.1 Grästorps kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare

Mått Utfall Målvärde
right-arrow circle-green Nöjd medarbetarindex (NMI) 75 70
right-arrow circle-green Alla verksamheter har ett mål som för dem mot Grästorp 5.0 Ja
up-arrow circle-green Alla arbetsgrupper/medledarteam har gjort en självskattning och valt ett framtidsfokus för utveckling Ja

Senaste mätning för NMI är från 2016.

Analys
Attraktiv arbetsgivare

Bildningsverksamheten har gjort en kartläggning av vad som har betydelse när man väljer att arbeta och stanna kvar i Grästorp. Satsningarna på förskola och skola med en tydlig verksamhetsidé, mentorskap för nyanställda, kollegialt lärande, förtroende för och från rektorerna, närhet inom organisationen och till det omgivande samhället, bra rekryteringsprocess samt trivsel och arbetsglädje bidrar till att medledarna ser Grästorps kommun som en attraktiv arbetsgivare som man väljer. Även strategin för rekrytering bidrar. Den omfattar verksamhetsförlagd utbildning, kompetensutveckling, kollegialt lärande, permanent lärarlönelyft, annonsering av alla vakanta tjänster samt kompletterande kompetenser i form av elevkoordinatorer och förskolebiträden.

Grästorp 5.0

Verksamhetens och enheternas arbete med Grästorp 5.0 och de så kallade kärnkvadranterna bidrog till att medledarskapet utvecklades. Tilliten, förmågan till förändring och att se sig som lärande utvecklades.

2.4 Ekonomi

2.4.1 Alla verksamheter ska öka sin effektivitet och skapa högsta möjliga kvalitet med insatta resurser

Analys

Principerna i Grästorp 5.0 bidrar till förmågan att tänka och göra nytt samt till effektiviseringar för att få en budget i balans. Rektorer och medledare besitter en hög grad av kostnadsmedvetenhet, som bland annat visar sig i vikarietillsättningen. Budgetarbete och uppföljning genomfördes gemensamt i ledningsgruppen, vilket resulterade i transparens och helhetsperspektiv kring budget och prognos.

Två barn läser förskola högupplöst

2.4.2 Hålla budget

Mått Utfall Målvärde
dash-black circle-green Budgetavvikelse Ja
Analys
Negativ prognos vändes till överskott

Bildningsverksamheten redovisade ett överskott med 1 604 mkr 2019. Den ekonomiska prognosen inför året var negativ, men genom gemensamt omställningsarbete kunde verksamheten redovisa ett överskott vid årets slut. Det var främst fyra budgetposter som påverkade resultatet positivt: lägre personalkostnader, billigare skolskjutsavtal, lägre interkommunal ersättning för grundsärskolan och ökat statsbidrag i förskolan. Verksamheten utvecklade resurseffektiva arbetssätt och hög medvetenhet kring hur personella och ekonomiska resurser används.

Personalkostnader

Personalkostnader stod för den största delen av verksamhetens kostnader. Personalkostnaderna för undervisning var högre än budgeterat, vilket främst berodde på en ökning från 70 till 95 procent behöriga och legitimerade lärare. Förskolans resultat var däremot positivt när det gällde personalkostnader. Det berodde dels på vakanta tjänster, dels på strategiskt arbete vid behov av vikarier.

Övriga kostnader

Övriga poster för bildningsverksamheten är kostnader för lokaler, för olika typer av avtalade tjänster samt för barn och elever som går i andra huvudmäns förskolor och skolor. Ett nytt skolskjutsavtal och lägre interkommunal ersättning för grundsärskolan påverkade resultatet positivt. Gymnasiekostnaderna var högre än budgeterat.

Intäkter

Verksamhetens intäkter består främst av avgifter och statsbidrag för riktade insatser i förskolan, grundskolan, grundsärskolan och fritidshemmet samt bidrag från Migrationsverket för asylsökande barn och elever. Intäkterna var högre än budgeterat, främst på grund av bidrag för arbete med mindre barngrupper i förskolan, statsbidrag för studier i specialpedagogik, Läslyftet i förskolan och bidrag för lärarassistent.

2.5 Nationella mål

Uppföljningen av de nationella målen för utbildningen skedde systematiskt i enlighet med årshjulet, där läroplanens områden är uppdelade på kvartal. Uppföljning, analys och nya utvecklingsområden identifierades. Resultaten diskuterades i dialog mellan verksamhetens ledningsgrupp och bildningsutskottet.

Kommunens nya tillitsbaserade styrmodell från 2020 skapar ännu bättre förutsättningar för arbetet med ökad kvalitet och förbättrade resultat samt för likvärdigheten i förskola och skola för barn och elever 0–16 år. Huvudmannens vision, mission och prioriterade mål för bildningsverksamheten samt förvaltningens verksamhetsidé skapar fokus på att utveckla kvaliteten i undervisningen. Genom uppföljning, analys och dialog om mål och mått identifieras samband mellan resultat, processer och strukturer. Så kan nya utvecklingsområden identifieras. Helhetsidén gör att alla nivåer i styr- och stödkedjan kan fokusera på hur kvaliteten i undervisningen kan utvecklas enligt det nationella uppdraget. Styrmodellen innefattar det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå enligt skollagen (2010:800) och som bedrivs efter ett årshjul.

Det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmanna- och enhetsnivå planeras och utvecklas gemensamt i ledningsgruppen. Genom tillit och mandat ges alla medledare inflytande och ansvar för att leda verksamhetens värdeskapande arbete för barnen och eleverna.

De fyra läroplansområdena följdes upp och analyserades inom ramen för olika kommunala mål. Från 2020 följs områdena upp och analyseras inom ramen för målet Vi utbildar barn och elever till världsmedborgare som kan göra skillnad för sig själva och andra.

 


3 Kvalitetsgarantier

Färgmarkeringarna och symbolerna i grönt respektive rött visar om garantin är uppfylld eller inte (se illustration nedan).

circle-green Kvalitetsgarantin uppfylls         
square-red Kvalitetsgarantin uppfylls inte         
Verksamheten garanterar följande servicenivå:
Kvalitetsgarantier
circle-green Garanterad förskoleplats inom fyra veckor.
circle-green Näringsriktiga skolmåltider.
circle-green Kvällskvisten genomförs enligt fastställda riktlinjer.
circle-green Kulturskolan genomförs enligt fastställda riktlinjer.
circle-green 20 timmars allmän förskola erbjuds alla barn.

När det gäller 20 timmars allmän förskola, erbjuds det för barn mellan 3 och 5 år. Barn mellan 1 och 3 år erbjuds 15 timmars förskola i veckan i enlighet med skollagen.

 

4 Framtida strategier

Bildningsverksamhetens strategier för 2020 är att vidareutveckla kvaliteten i undervisningen, den tillitsbaserade styrningen och ledningen samt den lärande organisationen.

5 Nyckeltal och verksamhetsmått

År 2019 År 2018 År 2017
Antal elever per lärare 11,9 12,7 12,4
Antal barn per årsarbetare* 5,0 4,6 5,1
Antal gymnasieelever i medeltal** 198 204 206
Antal gymnasieelever med språkintroduktion i Grästorp i medeltal 0 0 32
Antal grundskoleelever i medeltal 626 637 654
Antal förskolebarn i medeltal 268 268 266
Snittkostnad per gymnasieprogram och elev*** 111 375 kr 110 674 kr 107 344 kr
Antal elever i kulturskolan 138 154 147

Exklusive resursteam och fritidshemmets samverkan.
*Antal barn per heltidstjänst i förskola och familjedaghem per den 15 oktober, exklusive kök, lokalvård, vaktmästeri och rektor.
**Antal gymnasieelever i friskolor och andra kommuner.
***Snittkostnad för elevernas programkostnader för gymnasieskola (exklusive skolbuss och inackorderingstillägg).

 

Bildningsverksamhet

Verksamhet
(tkr)
Anslagsnivå Budget 2019 Redovisning 2019
Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt
03 Allmän kommunadministration 1 050 0 1 211 0
44 Fritidsverksamhet 2 569 569 2 292 290
60 Gemensam administration 1 586 0 1 578 0
62 Skolformsövergripande aktiviteter 3 455 2 071 3 476 2 138
63 Skolbarnsomsorg 8 988 1 759 9 703 1 924
64 Grundskolan 58 356 4 272 57 783 4 681
65 Ungdomsutbildning, gymnasieskola 22 632 1 717 24 174 1 581
66 Vuxenutbildning 2 488 440 2 449 251
67 Särskola 6 292 17 6 422 541
69 Kulturskola 900 120 1 183 293
72 Förskoleverksamhet 31 386 4 043 29 154 4 636
SUMMA Bildningsverksamhet 139 702 15 008 139 425 16 335

Sammanställning

Kostnad Intäkt Netto
Budget 139 702 15 008 124 694
Redovisning 139 425 16 335 123 090
Resultat 277 1 327 1 604