Resultat och kapacitet
Årets resultat för kommunen uppgick till 59 mnkr, vilket var 43 mnkr bättre än budgeterat. För kommunkoncernen var resultatet 58 mnkr. Överförmyndarverksamheten redovisade underskott mot budget.
ÅRETS RESULTAT
Kommunens resultat blev 59 mnkr, betydligt mer än det budgeterade resultatet på 16 mnkr. Nämnderna visade i huvudsak en god budgetföljsamhet. Skatteintäkterna blev lägre än budgeterat medan generella statsbidrag och utjämning istället blev högre än budgeterat. Den kraftiga resultatökningen beror på tillskottet från de generella statsbidrag som betalats ut på grund av coronapandemin.
Den fortsatt låga räntenivån gynnade resultatet i form av lägre finansiella kostnader.
Resultatet påverkades också av realisationsvinster med 1,4 mnkr, dessa avräknas dock i balanskravsutredningen.
Årets resultat för kommunkoncernen uppgick till 58 mnkr, vilket var 23 mnkr bättre än 2019.
RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER
BALANSKRAVET
Enligt kommunallagens balanskrav måste kommunens ekonomi vara i balans och intäkterna måste vara högre än kostnaderna efter att realisationsvinster räknats bort. Ett positivt resultat krävs för att säkra det egna kapitalet och bygga upp medel för underhåll och investeringar. Årets resultat efter balanskravsjusteringar uppgick till 57,8 mnkr. Efter årets reservering till resultatutjämningsreserven (RUR) blev årets balanskravsresultat 35,8 mnkr.
BALANSKRAVSUTREDNING
| Belopp i mnkr | 2020 |
|---|---|
| Årets resultat | 59,2 |
| Samtliga realisationsvinster | − 1,4 |
| Årets resultat efter balanskravsjustering | 57,8 |
| Balanskravsresultat tidigare år | |
| Reservering till RUR | − 22,0 |
| Årets balanskravsresultat | 35,8 |
RESULTATUTJÄMNINGSRESERV
Utifrån kommunallagen har fullmäktige antagit riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) för Hallsberg. Regelverket ger kommunen möjlighet att reservera delar av positiva resultat. Tidigare års positiva resultat kan kommunen då använda för att jämna ut minskade intäkter och underskott efter balanskravsjusteringar. Kommunen får maximalt reservera den del av årets resultat som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter och generella statsbidrag, efter balanskravsutredning. För 2020 uppgick detta högsta möjliga belopp till 48,1 mnkr. Kommunen valde att reservera 22 mnkr till RUR.
Till och med bokslutet 2019 uppgick RUR till 23 mnkr, vilket innebär att RUR efter 2020 uppgår till 45 mnkr.
RUR får användas när balanskravsresultatet är negativt för att på så sätt nå ett nollresultat.
| Belopp i mnkr | 2020 |
|---|---|
| Ingående värde | 23 |
| Årets reservering till RUR | 22 |
| Disponering av RUR | 0 |
| Utgående värde | 45 |
BUDGETAVVIKELSER
En viktig förutsättning för en ekonomi i balans är god budgetföljsamhet i verksamheterna.
Totalt uppgick nämndernas överskott till 11,4 mnkr. Det var 1,3 mnkr mindre än föregående år. De senaste fem åren har nämndernas överskott förbättrats med totalt 9,4 mnkr.
En förutsättning för att uppnå och behålla en god ekonomisk hushållning, är att kommunen har en bra balans mellan löpande intäkter och kostnader. Utvecklingen av skatteintäkter och generella statsbidrag, och nettokostnader, visar periodvis stora svängningar.
Under fyra av de fem senaste åren har skatteintäkter och generella statsbidrag ökat i snabbare takt än nettokostnaderna. Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade i genomsnitt med 5,03 procent per år under femårsperioden. Nettokostnaderna ökade i snitt med 4,10 procent under samma period.
| Nämnd/styrelse Belopp i mnkr |
2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 |
|---|---|---|---|---|---|
| Kommunfullmäktige | 0,2 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,3 |
| Kommunstyrelsen | – 2,3 | 3,4 | 3,2 | 8,3 | 9,7 |
| Drift och service | 0,7 | – 0,7 | 0,5 | 0,2 | 0 |
| därav skattefinansierad verksamhet | 0,7 | – 0,7 | 0,5 | 0,2 | 0 |
| därav avgiftsfinansierad verksamhet | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Bildningsnämnden | 1,7 | 0,1 | – 0,1 | – 0,1 | 0 |
| Social- och arbetsmarknadsnämnden | 1,9 | – 0,6 | – 1,1 | 4,2 | 1,8 |
| Revisionen, valnämnden med flera | 0 | – 0,4 | 0 | 0 | – 0,4 |
| Summa | 2,2 | 1,9 | 2,6 | 12,7 | 11,4 |
ÅRETS RESULTAT – SAMMANSTÄLLDA RÄKENSKAPER
Årets resultat för kommunkoncernen visade ett överskott på 58 mnkr, mot 35 mnkr 2019. Hallsbergs Bostadsstiftelse, Hallbo, lämnade ett överskott på 2,1 mnkr, Hallsbergs Bostads AB, HBAB, ett överskott på 1,3 mnkr, Sydnärkes Utbildningsförbund ett underskott på 3,6 mnkr, Nerikes Brandkår ett överskott på 0,2 mnkr. Sydnärkes kommunalförbund redovisade ett nollresultat efter justering mot resultatutjämningsfonder.
I Hallbo var årets resultat efter finansiella poster 2,1 mnkr, att jämföra med det budgeterade resultatet 131 tkr. Stiftelsens uppdrag är inte att maximera vinsten utan att kvalitetsförbättra bostäder och områden, samt möta behovet av nybyggnation.
Resultatet för HBAB blev ett överskott på närmare 1,3 mnkr, jämfört med budgeterade 636 tkr. Överskottet beror främst på att avskrivningstiden ändrats på två komponenter på två av bolagets fastigheter, vilket medfört lägre kostnader för avskrivningar.
Sydnärkes Utbildningsförbunds resultat blev ett underskott på 7,4 mnkr mot budget. De främsta orsakerna till underskottet är lägre intäkter från Migrationsverket och medlemskommunerna avseende utbildning för asylsökande ungdomar och svenska för invandrare (sfi). En av regeringens åtgärder för att motverka effekterna av pandemin 2020 var att staten utlovade full kompensation för yrkesvux, vilket gav en intäktsökning på 2,3 mnkr mot budget. Då flera av medlemskommunernas elever valde andra skolor än Alléskolan under hösten 2020, har kostnaderna för interkommunal ersättning ökat. Pandemin har fått effekten att fler väljer att utbilda sig. Det har ökat trycket på vuxenutbildningen markant och förbundet har fått köpa kurser av andra anordnare i högre utsträckning än budgeterat.
Resultatet för Nerikes Brandkår var ett överskott på 2,4 mnkr, 2,1 mnkr högre än budgeterat. Överskottet beror bland annat på lägre hyreskostnader och uthyrning av personal till den nya ledningssamverkan inom Räddningsregion Bergslagen (RRB). De finansiella intäkterna gav överskott på grund av försäljning av värdepapper.
Sydnärkes kommunalförbunds resultat blev ett underskott på 2,8 mnkr före avsättning till resultatutjämningspost.
Varje kommun ska finansieras med sin taxa som fastställs av respektive kommunfullmäktige. Kommunalförbundet redovisar samlade resultat som kortfristig skuld till och kortfristig fordran på respektive avfallskollektiv kommunvis. Detta förfaringssätt innebär att kommunalförbundet inte redovisar något eget kapital. I bokslutet 2020 redovisades det samlade resultatet i alla fyra avfallskollektiv som kortfristig skuld.
NETTOKOSTNADERNAS ANDEL AV SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG
En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det råder balans mellan löpande intäkter och kostnader. Det långsiktiga ekonomiska målet är att kommunens resultat ska vara 1,6 procent av summan av skatteintäkter och generella statsbidrag, sett över en treårsperiod.
Resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag, tillika kommunens finansiella mål, blev 6,1 procent 2020. Det innebär att målet uppfylldes. De fem senaste årens resultat har varit 36,6 mnkr per år i genomsnitt. Resultatutvecklingen visar en tydlig förbättring jämfört med föregående femårsperiod då det genomsnittliga resultatet uppgick till 26,2 mnkr.
Det kan åskådliggöras genom att nettokostnaderna ställs i relation till skatteintäkter, generella statsbidrag och finansnetto. Kostnaderna får inte vara högre än 98,4 procent om det ekonomiska målet ska vara uppfyllt.
| (%) | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 |
|---|---|---|---|---|---|
| Verksamhetens nettokostnader | 92 | 92 | 93 | 92 | 90 |
| Avskrivningar | 4 | 4 | 4 | 3 | 3 |
| Finansnetto | 1 | 1 | 0 | 0 | 1 |
| Summa procentandel | 97 | 97 | 97 | 95 | 94 |
Intäkter
Skatteintäkter och generella statsbidrag är kommunens största inkomstkälla. Skatteintäkternas storlek beror på skattesatsen och skatteunderlaget efter taxering av invånarnas inkomster. Kommunens skattesats var 21,55 kronor per beskattningsbar hundralapp.
Skatteintäkterna blev totalt 12,5 mnkr lägre än budgeterat. De preliminära skatteintäkterna var 0,5 mnkr högre än budgeterat. Slutavräkningen för 2019 var negativ med 3,9 mnkr. Den preliminära slutavräkningen för 2020 blev negativ med 9,2 mnkr.
Generella statsbidrag blev 30 mnkr högre än budgeterat, men lägre utjämningsbidrag och kommunal fastighetsavgift gjorde att summan av generella statsbidrag och utjämning blev 27,5 mnkr högre än budgeterat.
Intäkten från inkomstutjämningsbidraget blev 1,5 mnkr lägre än budgeterat.
Kostnadsutjämningsbidraget blev 1,3 mnkr lägre än budgeterat. Intäkten från regleringsbidraget blev 0,3 mnkr lägre än budgeterat. Kommunal fastighetsavgift blev 0,6 mnkr högre än budgeterat. Det förklaras av tillskottet från de bidrag som betalats ut på grund av coronapandemin.
Kostnader
Bruttokostnaderna för den kommunala verksamheten uppgick till 1 134 mnkr (1,1 miljard). Den kommunala verksamheten är personalintensiv och av bruttokostnaderna utgjorde personalkostnaderna 58 procent.
Nettokostnadsutvecklingen var 3,78 procent, medan ökningen av skatteintäkter och generella statsbidrag var 5,67 procent. Skillnaden mellan intäktsökningen och kostnadsökningen, det vill säga om intäkterna ökar mer än kostnaderna, är en avgörande faktor för kommunens möjlighet att skapa en stabil ekonomi med nödvändiga överskott för framtida finansiering av verksamhet och investeringar. År 2020 var denna skillnad 1,89 procentenheter. Det är den största skillnaden sedan 2016 (1,56 procentenheter). Då bidrog den höjda skattesatsen med 50 öre till att skapa ett större ekonomiskt utrymme.
Semesterlöneskuld och uppehållslöneskuld uppgick totalt till 29,7 mnkr. Det var en ökning med 3,8 mnkr. Den totala sjukfrånvaron i kommunen ökade 2020 med 1,8 procentenheter. Det speglar hur pandemin har påverkat sjukfrånvaron. I spåren av pandemin och ökad sjukfrånvaro har personalen inte kunnat ta ut semester i samma omfattning som ett normalt år. Det har ökat antalet sparade semesterdagar och därmed semesterlöneskulden.
Skulden för okompenserad övertid var 2,5 mnkr, 0,1 mnkr lägre än året innan. Ferielöneskulden för lärarpersonal ökade med 0,7 mnkr till 5,9 mnkr.
Känslighetsanalys
Tabellen nedan visar hur stor påverkan 1 procentenhets ökning eller minskning av olika faktorer har på kommunens intäkter och kostnader.
| Händelse/förändring | Kostnad/intäkt i mnkr |
|---|---|
| Ränteförändring rörliga lån | +/– 0,7 |
| Löneförändring 1 procentenhet | +/– 6,4 |
| Bruttokostnadsförändring 1 procentenhet | +/– 11,3 |
| Generella statsbidrag 1 procdentenhet | +/– 2,7 |
| Skatteförändring 1 procentenhet | +/– 33,0 |
Finansiella poster
Finansnettot blev 9 mnkr bättre än budgeterat. Finansiella intäkter blev 2 mnkr högre än budgeterat, bland annat på grund av återbäring från Kommuninvest som baseras på kommunens låneskuld. Återbäringen redovisades med 0,6 mnkr. De finansiella kostnaderna blev 7 mnkr lägre än budgeterat. Det var i huvudsak räntekostnaden för långfristiga lån som påverkade resultatet. Kommunen tog inga nya lån 2020. Den extremt låga räntenivån gynnade räntekostnaderna.
Avsättningar, Nedskrivningar och särskilda åtaganden
Ingen ny avsättning gjordes till lakvattenrening. Ianspråktagande gjordes med 0,5 mnkr. Den kvarvarande avsättningen på 10,5 mnkr beräknas gå åt för att åtgärda den underdimensionerade reningsanläggningen vid den nedlagda deponin i Vissberga.
Investeringar
Årets nettoinvesteringar uppgick till 83,5 mnkr av budgeterade 111,6 mnkr. Genomförandegraden blev 75 procent (79 procent 2019).
Nedanstående tabeller visar investeringar i större projekt samt avgiftsfinansierade VA-investeringar.
Den största investeringen under året var ombyggnaden av Kommunaltekniska huset (Skördetröskan). Det är verksamheterna inom gatukontoret, Sydnärkes kommunalförbund och delar av Hallbo som flyttat dit. Ombyggnationen håller på att avslutas och arbeten pågår med den yttre miljön.
Exploatering av Samsala etapp 2 A påbörjades och före exploateringen anlades en ny gång- och cykelväg för att öka trafiksäkerheten. Exploateringen vid Hässleberg blev klar under hösten.
Kommunhusets renovering färdigställdes under året. Renoveringen omfattar tak, fasad och balkonger. Alla fönster i huset har också totalrenoverats.
Trafiksäkerhetsåtgärder under året har omfattat bland annat gång- och cykelvägar samt belysning.
Receptionen i Centrumhuset är färdigrenoverad, och nu finns en ny reception, ett nytt väntrum och nya kontor för verksamheten.
Huvudvattenledningen i Rala är färdig och i drift. VA-investeringar vid Tisaren inklusive delprojektet Kvarsätter pågår.
Sanering av VA-nätet har utförts vid Kärrsvägen i Pålsboda och i Vibytorp i Hallsberg, samt vid Norrbys avloppsanslutning.
Budgeten för ej påbörjade investeringsprojekt samt pågående projekt kommer att begäras överförda till 2021.
REDOVISNING AV STÖRRE INVESTERINGSPROJEKT
| Belopp i tkr | Netto 2020 |
Budget | Avvikelse |
|---|---|---|---|
| Skördetröskan 4 | – 18 359 | – 10 525 | – 7 834 |
| Fönsterbyte Transtenskolan | – 4 171 | – 4 300 | 129 |
| Stocksätterskolan ombyggnad | – 2 589 | – 4 000 | 1 411 |
| Hallsbergs kommunhus | – 2 470 | – 2 000 | – 470 |
| Knuten, tillagningskök | – 2 000 | – 2 000 | 0 |
| Långängsskolan ombyggnad | – 1 464 | 0 | – 1 464 |
| Inköp maskiner och inventarier | – 1 099 | – 1 200 | 101 |
| Inventarier BIN | – 1 016 | – 1 090 | 74 |
| Trafiksäkerhetsprojekt, anslag | – 1 012 | – 1 000 | – 12 |
| Inventarier DOS | – 886 | – 600 | – 286 |
| Kulvert, värmeväxlare Transtenskolan | – 801 | – 1 200 | 399 |
| Sydnärkehallen, omklädningsrum | – 759 | – 1 900 | 1 141 |
| Inventarier och data | – 652 | – 1 312 | 660 |
| Reception Centrumhuset | – 639 | – 496 | – 143 |
| Tak Fredriksbergs skola | – 548 | – 2 000 | 1 452 |
| Upprustning gator och vägar (30002) | – 502 | 0 | – 502 |
| Brandskyddsåtgärder | – 501 | – 500 | – 1 |
| Tillgänglighetsanpassning Alléhallen | – 384 | – 2 800 | 2 416 |
| Gatubelysning | – 369 | – 400 | 31 |
| Inköp maskiner och fordon | – 332 | – 1 500 | 1 168 |
| Folkasboskolan ventilation | – 330 | – 3 000 | 2 670 |
| Summa | – 40 881 | – 41 823 | 942 |
REDOVISNING EXPLOATERING
| Belopp i tkr | Netto 2020 |
Budget | Avvikelse |
|---|---|---|---|
| Exploatering Samsala 2 A | – 4 002 | – 4 002 | 0 |
| Exploatering Hässlebergsskogen | – 2 532 | – 2 532 | 0 |
| Summa | – 6 534 | – 6 534 | 0 |
REDOVISNING AV STRATEGISKA VA-INVESTERINGAR
| Belopp i tkr | Netto 2020 |
Budget | Avvikelse |
|---|---|---|---|
| Rala III | – 3 237 | – 4 900 | 1 663 |
| VA Tisaren etapp 1 | – 11 934 | – 12 297 | 363 |
| Exploatering Tisaren VA-nät Toskabäcken | – 8 183 | – 8 200 | 17 |
| Exploatering Samsala 2 A | – 2 183 | – 1 850 | – 333 |
| Exploatering Hässlebergsskogen | – 2 046 | – 1 350 | – 696 |
| Exploatering Kvarsätter 2:1 med flera | 0 | – 1 300 | 1 300 |
| Exploatering Tisaren VA-nät Tisarstrand | – 930 | 0 | – 930 |
| Exploatering Tisaren VA-nät Tunbohässle | – 39 | – 100 | 61 |
| Ofördelat utrymme VA | 0 | – 3 013 | 3 013 |
| Summa | – 28 552 | – 33 010 | 4 458 |
REDOVISNING AV ÖVRIGA VA-INVESTERINGAR
| Belopp i tkr | Netto 2020 |
Budget | Avvikelse |
|---|---|---|---|
| Sanering VA-ledningar | – 3 833 | – 4 000 | 167 |
| Avloppsreningsverk, anslag | – 2 046 | – 3 075 | 1 029 |
| Norrby avloppsanslutning | – 298 | 0 | – 298 |
| Nödvattenrum | 0 | – 600 | 600 |
| Inköp maskiner och fordon, avgift | 0 | – 1 120 | 1 120 |
| Summa | – 6 177 | – 8 795 | 2 618 |
SOLIDITET
Soliditeten uppgick till 35 procent vid årets slut. Det var en ökning med 3 procentenheter. För den sammanställda redovisningen var den 23 procent (lika som 2019). Orsaken var kommunens goda likviditet och överskott.
Soliditeten beskriver den ekonomiska styrkan på längre sikt. Den visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital. Förändringarna i detta finansiella mått påverkas av investeringstakt, nyupplåning, andra skuldförändringar och av det ekonomiska resultatet. Ju lägre soliditet, desto högre framtida kostnader för kommunen.
EGET KAPITAL
Det egna kapitalet har ökat varje år under en femårsperiod. För att kommunens förmögenhet, som har skapats av tidigare generationer, inte ska urholkas och för att kommande generationer inte ska belastas av dagens konsumtion, krävs en viss resultatnivå. Sedan 2016 har det egna kapitalet ökat med 88 procent. För koncernen är ökningen större, 126 procent.
SKULDSÄTTNINGSGRAD
Skuldsättningsgraden i kommunen låg kvar på 2. I den sammanställda redovisningen ökade både långsiktiga och kortfristiga skulder, men skuldsättningsgraden låg kvar på 3.
Skuldsättningsgraden beskriver den del av tillgångarna som finansierats med lån. En skuldsättning över 1 betyder att skulderna är större än det egna kapitalet. En hög skuldsättningsgrad tyder på större ekonomisk risk. Skuldsättningsgrad används för att beskriva kommunens finansiella risk (räntekänslighet).
SOCIAL INVESTERINGSFOND
Kommunstyrelsen beslutade 2015 att införa en social investeringsfond. Fondens syfte är att minska utanförskap, bryta långvarig arbetslöshet och förbättra integrationen. Beslutet innebar att reserverade medel i balansräkningen för tidigare outnyttjade medel, som utbetalats i form av statsbidrag för flyktingmottagande, fördes över till fonden. Den ursprungliga avsättningen i bokslutet 2015 uppgick till 8,4 mnkr.
Det ingående saldot 2020 uppgick till 10,3 mnkr. År 2020 tog kommunen i anspråk 2,3 mnkr och avsatte sedan 2,3 mnkr i bokslutet. Saldot uppgick därmed fortfarande till 10,3 mnkr vid årets slut.
Fonden redovisas som en del av eget kapital, men påverkar inte den externa redovisningen i form av resultat- och balansräkning.