Omvärldsanalys
Kommunernas resultat 2020
Kommunsektorn – kommuner och regioner sammanräknat – redovisade ett verksamhetsresultat på 51,5 miljarder kronor för 2020. Det var en förbättring med 39,1 miljarder kronor jämfört med 2019. Den kraftiga ökningen förklaras av tillskottet från de generella statsbidrag som regeringen betalat ut på grund av coronapandemin. Totalt 6,9 procent av kommunerna (16 kommuner) redovisade ett negativt resultat för 2020. Det var betydligt färre än året före då 40,7 procent av kommunerna redovisade ett negativt verksamhetsresultat. Ingen av regionerna lämnade underskott 2020. Resultatet för 2020 innebär att kommunsektorns finansiella sparande för första gången på tio år beräknas bli positivt. Det gör att kommuner och regioner kan öka likviditeten och därmed tillfälligt minska behovet att låna pengar till de stora investeringar som behöver göras i exempelvis nya skolor, sjukhus och äldreboenden. Resultatet gör det också möjligt att avsätta pengar i en så kallad resultatutjämningsreserv (RUR), som kommuner och regioner utifrån vissa krav kan använda för att täcka upp eventuella negativa balanskravsresultat framöver.
SKR:s skatteprognos
SKR:s senaste prognos från februari 2021 visar att konjunkturen fortsätter stärkas 2021, men att inledningen av året blir svag. En starkare återhämtning väntar först under andra halvåret. De ekonomiska prognoserna för Sverige har justerats upp för 2021, delvis för att avslutningen av 2020 inte blev så svag som beräknat i tidigare prognoser.
I februariprognosen skrivs det kommunala skatteunderlaget upp för 2020 och 2021. Dock råder en stor ovisshet om hur smittspridning, restriktioner och vaccinationsprogram kommer att utvecklas, liksom den ekonomiska politiken. Konjunkturutsikterna bör därför ses som osäkra.
SKR skriver i sina prognoser att år 2021 startar med en svag utveckling vad gäller efterfrågan, produktion och sysselsättning. Återhämtningen går på sparlåga en tid. En återgång mot det normala för ekonomi och samhällsliv i år och nästa år kommer i hög grad att bero på den ekonomiska politiken där frågor som hur och när hittills vidtagna krisåtgärder ska förlängas eller avvecklas får stor betydelse. När kommer konjunkturen att vara så stark att både företag och hushåll klarar sig utan understöd?
Det man säkert kan se är att konjunkturutvecklingen och krispolitiken kommer att fortsätta präglas av pandemin. Mycket av SKR:s prognoser baserar sig på hur framgångsrikt programmen för massvaccinering lyckas och hur fort återhämtningen efter pandemin sker, vilket får en väldigt stor betydelse för den framtida utvecklingen.
Februari månads skatteprognos har justerats upp jämfört med tidigare prognoser. Men liksom i resonemanget ovan förutsätter det en stigande andel vaccinerade i befolkningen och gradvisa lättnader av restriktioner, vilket bidrar till en normalisering av samhället.