God ekonomisk hushållning

Kommuner och regioner ska ha en god ekonomisk hushållning i all sin verksamhet. Enligt kommunallagen ska fullmäktige besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning.

God ekonomisk hushållning kan ses både ur ett finansiellt perspektiv och ur ett verksamhetsperspektiv. En allmän utgångspunkt är att varje generation ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Resultatet måste vara tillräckligt stort för att garantera motsvarande servicenivå även för nästa generation, utan att det kräver skattehöjningar.

Ambitionerna för den finansiella utvecklingen och ställningen ska beskrivas i form av mål. De bör formuleras utifrån det som anses vara god ekonomisk hushållning, samtidigt som de är anpassade efter kommunens egna förhållanden och omständigheter.

Verksamhetsperspektivet handlar om kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. God ekonomisk hushållning innebär att resurserna används till rätt saker och används på ett effektivt sätt. Därför anger kommunen mål och riktlinjer som har betydelse för en god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen ska redovisa om kommunen har uppnått och följt målen och riktlinjerna för verksamhet och ekonomi.

I avsnittet Styrning och uppföljning av verksamhet och ekonomi redovisas kommunstyrelsens uppföljning och beslut utifrån nämndernas resultatprognoser. Kommunstyrelsen utvärderar också den ekonomiska ställningen och hur ekonomin utvecklas. Ekonomin kan analyseras genom nyckeltal eller liknande, där det är viktigt att fokusera på de delar av ekonomin som behöver förbättras. Ställning och utveckling av eget kapital och soliditet redovisas under Resultat och kapacitet.

STYRNING OCH UPPFÖLJNING AV VERKSAMHET OCH EKONOMI

Genom månadsuppföljningar har kommunstyrelsen löpande uppsikt över den ekonomiska utvecklingen i verksamheterna och kommunorganisationen. Förutom månadsvisa rapporter redovisas en tertialrapport till kommunstyrelsen och en delårsrapport i oktober.

Den första uppföljningen och bedömningen av måluppfyllelse görs i tertialrapporten. De flesta mål och indikatorer som finns i kommunens styrmodell följs upp senare under året, vilket innebär att det inte gjordes någon sammanställning av måluppfyllelse på övergripande kommunnivå under tertial ett.

Tertialrapporten är främst en ekonomisk uppföljning som redovisar en prognos för kommunens finansiella mål. Målet är att det ekonomiska resultatet ska uppgå till 1,6 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Prognosen pekade på ett resultat på 1,58 procent. Arbetet med att analysera måluppfyllelsen fortsatte under året.

Nämndernas prognoser visade ett sammanlagt budgetunderskott på 3,5 mnkr. Kommunstyrelsen visade en prognos på +0,1 mnkr. Transfereringar visade en prognos på –1 mnkr på grund av högre kostnader för färdtjänst. Social- och arbetsmarknadsnämndens prognos var –2,6 mnkr. Inom vård- och omsorgsboenden rådde en ansträngd situation för sjuksköterskorna, vilket medförde högre kostnader för inhyrda sköterskor. Verksamheten för personer med funktionsnedsättning visade underskott i prognosen beroende på äldre brukare som behövde mer personal än budgeterat.

Övriga nämnder visade nollresultat i sina prognoser, alltså ett resultat enligt budget. Finansieringens prognos var +2,9 mnkr. Hela avvikelsen bestod av högre skatteintäkter och generella statsbidrag än beräknat.

Det prognostiserade helårsresultatet efter tertialrapporten uppgick till 15,2 mnkr, ett underskott på 0,6 mnkr jämfört med budgeterat resultat.

I och med tertialrapporten beslutade kommunstyrelsen att kompensera bildningsnämnden med 1,0 mnkr för högre hyreskostnader, 0,5 mnkr för högre kapitalkostnader samt 0,5 mnkr för högre måltidskostnader på grund av fler elever. Tillskottet togs ur kommunstyrelsens planeringsreserv.

Kommunfullmäktige godkände tertialrapporten på sammanträdet i juni.

Nämndernas prognoser i delårsrapporten visade ett sammantaget överskott på 1 mnkr.

Kommunstyrelsens prognos för den gemensamma verksamheten visade på +1,2 mnkr. Orsaker till avvikelsen var lägre systemkostnader än beräknat och lägre personalkostnader än beräknat på grund av flera vakanta tjänster.

Övriga nämnder visade nollresultat i sina prognoser.

Finansieringens prognos var +22,5 mnkr, där hela avvikelsen bestod av högre skatteintäkter och generella statsbidrag. Prognosen för helårsresultatet var 39,7 mnkr, ett överskott på 23,7 mnkr mot budget.

Kommunfullmäktige beslutade att outnyttjade bidrag från Migrationsverket för flyktingverksamhet och ensamkommande barn inte skulle redovisas i resultatet, utan redovisas som kortfristig skuld. Sättet att redovisa är ett avsteg från god redovisningssed avseende rättvisande redovisning. Den 31 augusti uppgick detta avsteg till 26,3 mnkr, varav flyktingverksamhet 9,9 mnkr och ensamkommande barn 16,4 mnkr.

I den sista månadsuppföljningen till och med november 2020 visade kommunstyrelsens prognos för den gemensamma verksamheten +2,6 mnkr. Transfereringarna visade överskott på 1,4 mnkr. Övriga nämnder visade nollresultat. Finansieringen visade ett överskott på 24,7 mnkr. Resultatbudgeten visade därmed en prognos på +44,7 mnkr, vilket var 28,7 mnkr högre än budgeterat.

Styrsystemet är en styrprocess som syftar till att påverka organisationens beslut och åtgärder i riktning mot önskat resultat och effektivitet. Styrningen i Hallsbergs kommunkoncern utgår från kommunens vision, strategiska områden samt lagar, föreskrifter och nationella mål för kommunal verksamhet. Hallsbergs kommun styrs med stöd av de strategiska områdena och målen i dokumentet Gemensamma planeringsförutsättningar samt de ekonomiska ramarna i årsbudgeten.

Investeringsplanen är uppdelad i reinvesteringar och strategiska investeringar. Det ger nämnderna bättre planeringsförutsättningar och större bestämmanderätt över investeringarna. Projekt som rör reinvesteringar beslutar varje nämnd om själv. Det innebär att nämnderna har rätt att omfördela investeringar mellan projekt och besluta om nya. Nämnderna kan också avstå från att genomföra projekt. Fördelningen av de strategiska investeringarna beslutas löpande av kommunstyrelsen.

FINANSIELL ANALYS

Nedan redovisas kommunstyrelsens analys av det ekonomiska läget i bokslutet.

Låneskuld

Låneskulden uppgick till 258 mnkr på balansdagen. Kommunen tog inga nya lån, men amorterade 1 mnkr. Två lån på sammanlagt 44 mnkr sattes om med betydligt lägre ränta. Skillnaden i räntesats varierade mellan 0,8 och 3,3 procentenheter. Ambitionen är att successivt minska låneskulden. I budgeten och flerårsplanen 2021–2023 beräknas avskrivningar och årligt resultat uppgå till cirka 50 mnkr per år sammanlagt. De skattefinansierade investeringarna planeras att uppgå till cirka 80 mnkr per år i genomsnitt. Utifrån dessa förutsättningar finns ett visst beräknat behov av nyupplåning. Lösen och upptagande av nya lån kommer att ske när skäligt tillfälle uppstår.

Pensionskostnader och räntekostnader

Ökade pensionskostnader påverkar framför allt likviditeten. Vid årsskiftet 2020/2021 uppgick kommunens bankmedel till 109 mnkr, 46 mnkr mer än 2019. Närmare 200 av kommunens anställda kan gå i pension de närmaste tio åren. De flesta av dessa pensionsavgångar infaller dock under senare delen av tioårsperioden.

Riksbanken höjde reporäntan i december 2019 med 0,25 procentenheter till 0 procent. Sedan dess har reporäntan varit oförändrad. Prognosen från Riksbanken i februari 2021 visar att reporäntan stannar på 0 procent fram till första kvartalet 2024. En låg räntenivå är gynnsam både för kommunens befintliga lån och för nya lån som behövs för att finansiera de stora men nödvändiga investeringar som planeras.

Budgetföljsamhet

Nämndernas följsamhet mot budget 2020 var i stort sett på samma nivå som 2019. Räknat i belopp blev den sammanräknade budgetavvikelsen för alla nämnder något lägre 2020 (+11,4 mnkr) jämfört med 2019 (+12,7 mnkr).

Finansiellt resultat

Det finansiella resultatet som helhet var betydligt högre, 59 mnkr, än 2019 (42 mnkr). Resultatet var 6,1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket var klart över det finansiella resultatmålet på 1,6 procent. De senaste fem åren har det finansiella resultatet förbättrats avsevärt, från 23 mnkr till 59 mnkr. Under den perioden har resultatet varit i genomsnitt 37 mnkr och uppgått till 2,8–6,1 procent av skatteintäkter och statsbidrag.

Soliditet

Soliditeten har förbättrats med 75 procent de fem senaste åren och slutade på 35 procent 2020. Räknar man in kommunens ansvarsförbindelser för pensioner, blir soliditeten betydligt lägre, 2 procent, men 2020 var det första året då kommunen nådde en positiv soliditet inklusive ansvarsförbindelsen. Måttet soliditet inklusive pensionsförbindelser är ett sätt att mäta god ekonomisk hushållning.

Resultatutjämningsreserv

År 2013 fick kommuner möjlighet att utjämna intäkterna över flera år genom att använda en resultatutjämningsreserv (RUR). De första åren efter RUR-reformen hade Hallsberg inte tillräckliga plusresultat för att kunna avsätta medel till en reserv, då det krävs ett resultat på minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. I bokslutet 2016 avsatte kommunen för första gången medel till RUR med 3,0 mnkr, 2017 avsattes 5 mnkr och 2019 ytterligare 15 mnkr. År 2020 uppnådde kommunen en positiv soliditet inräknat pensionsförbindelserna. Med den soliditeten kan kommunen avsätta resultat över 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag till RUR. För 2020 avsatte Hallsberg 22 mnkr och kommunen har nu totalt 45 mnkr i RUR.

UPPFÖLJNING AV MÅL

Hallsbergs kommuns styrsystem bygger på mål- och resultatstyrning. Styrningen bidrar till att den politiska viljeinriktningen och politiska beslut får genomslag, att kommunen hushållar med sina resurser och att medborgarna därmed får den service som de förtroendevalda i fullmäktige beslutat om. Vision, värdeord och strategiska områden är fastställda av kommunfullmäktige och är bärande i hela organisationen. Visionen anger färdriktningen på lång sikt och syftar till att skapa en samsyn om kommunens utveckling.

VISION − DET ÖPPNA HALLSBERG

I Hallsbergs kommun är alla välkomna, oavsett vem man är, var man kommer från och vart man är på väg. Den trivsamma blandningen av landsbygd, natur och samhälle erbjuder livskvalitet och upplevelser för alla. Det lokala näringslivet visar framåtanda och drivkraft och utvecklar både region och individer. Goda kommunikationer med omvärlden skapar möten och formar Hallsberg till en kommun som alltid är vaken. De kommunala verksamheterna verkar nära individen, erbjuder professionellt bemötande och är lyhörda för idéer och synpunkter. Hallsberg ser positivt på framtiden och tar långsiktigt ansvar för nuvarande och kommande utmaningar. Kommunens värdeord vägleder tjänstemän och politiker i hur de ska förhålla sig när verksamheter genomförs och beslut fattas i arbetet med att förverkliga målen.

VÄRDEORD

Glädje

Hallsbergs kommun, såväl organisationen som det geografiska området, kännetecknas av varierade mötesplatser där människor känner glädje och stolthet. Glädjeämnen i vardagen finns bland annat i kommunens varierande och fina natur och i det rika föreningslivet. Vi bemöter varandra med respekt, inspirerar och ger varandra kraft och energi.

Driv

Här får man saker gjorda. Man är snabb till beslut och entreprenörskap är ett honnörsord. Vi fångar upp goda idéer och omsätter dem i verkligheten. De kommunala verksamheterna kommunicerar tydligt och öppet, och beundras för förmågan att ta hand om synpunkter och utveckla kvaliteten.

Öppenhet

I dialog med invånare och näringsliv utvecklar kommunen hela Hallsberg. Vi tar intryck av goda idéer och stora förändringar är alltid väl förankrade och påverkade av dem som berörs. Vi är stolta över vårt integrationsarbete och öppna för mångfald. Hallsberg är alltid öppet och vi erbjuder service dygnet runt.

MÅLUPPFYLLELSE

Kommunens utveckling utgår från visionen. Utifrån visionen har kommunen lyft fram fyra strategiska områden för utveckling. Inriktningen för strategiska områden beskrivs genom kommunövergripande mål på lång sikt. Målen är ett riktmärke för utvecklingen av kommunen som helhet och beskriver vad verksamheterna ska bidra till. Till varje område har fullmäktige formulerat ett antal strategiska mål som ger vägledning för vad verksamheterna ska prioritera för att förverkliga den politiska riktningen och uppfylla målen. Till varje strategiskt mål finns en eller flera indikatorer som fullmäktige särskilt vill följa för att dessa indikatorer bidrar till måluppfyllelsen. Nämnderna ansvarar för att bidra till att nå de kommunövergripande målen. De strategiska målen kan brytas ner till egna nämndmål, men nämnderna kan också välja att utgå direkt från de kommunövergripande målen.

Resultat och uppföljning av nämndmålen leder i sin tur till en bedömning av måluppfyllelse för de strategiska målen. Bedömningen av mål på övergripande nivåer grundar sig på en samlad bedömning av relevanta resultat, aktiviteter och andra faktorer som väntas bidra till måluppfyllelse. Mer information om varje nämnds verksamhet och resultat finns i nämndernas verksamhetsberättelser.

Måluppfyllelsen baseras både på en kvantitativ bedömning av indikatorerna och en kvalitativ uppföljning som nämnderna gör. De flesta mål är långsiktiga och därför behövs uthållighet eftersom effekterna av flera satsningar märks först om något eller några år. Kommunstyrelsen har en samordnande roll med ett särskilt ansvar för de kommunövergripande målen, vilket innebär att ta fram underlag för att utveckla och förbättra målen.

God ekonomisk hushållning innebär att kommunen når positiva ekonomiska resultat och når både finansiella mål och verksamhetsmål, eller att målen bedöms bli uppnådda. Grunden för en stark välfärd är ordning och reda i kommunens ekonomi. Det är därför av stor vikt att den kommunala ekonomin har ett överskott i goda tider som kan användas för att minska påfrestningar i lågkonjunktur. Kommunens finansiella mål har uppnåtts och den sammanfattande bedömningen av de strategiska målens måluppfyllelse redovisas i följande sammanställning.

Inför mål och budget 2020–2022 reviderade fullmäktige sina mål och indikatorer. Under 2020 fortsatte arbetet med att utvärdera och vid behov ändra målen med tillhörande indikatorer. Syftet är bland annat att begränsa antalet mål och indikatorer, och att utveckla tydligare mått där det behövs. Uppföljning, utvärdering och analys som grund för verksamhetsutveckling fortsätter vara ett prioriterat arbete i kommunen.

HÅLLBAR KOMMUN

Övergripande mål

Hallsbergs kommun ska vara ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart samhälle, där människors livskvalitet ökar.

LIVSLÅNGT LÄRANDE

Övergripande mål

Allas lika rätt till en bra utbildning är en förutsättning för ett samhälle där alla ges möjligheten till ett gott liv. Kommunen ska verka för ett lärande genom hela livet.

ALLAS INFLYTANDE

Hallsbergs kommun ska värna om och samverka med kommuninvånarna och vara lyhörd för idéer och synpunkter.

GOD SERVICE

Representanter för Hallsbergs kommun ska alltid ge ett professionellt bemötande och god service.