Social verksamhet

Beskrivning av verksamheten

Social verksamhet arbetar med myndighetsutövning och verksamhet utifrån lagar som SoL, LSS, LVM, LVU och HSL. I verksamheten ingår också arbetsmarknadsenheten från och med 2020. Verksamhetens uppgift är att ge stöd åt de kommuninvånare som behöver insatser av olika slag, exempelvis stöd i/till försörjning, integration, hemtjänst, behov av särskilda boendeformer, kommunal hälso- och sjukvård, stöd i att komma ifrån risk- eller missbruk, insatser till barn och unga som lever i utsatta situationer och miljöer, stöd till sysselsättning och stöd i vardagslivet till människor med olika funktionsnedsättningar.

Viktiga händelser under året

År 2020 började verksamheten tillämpa den nya styr- och ledningsmodellen vilket inneburit ett nytt sätt att analysera måluppfyllelsen utifrån de fyra områden som politiken valt att fokusera på. Det har främst skett på verksamhetsövergripande nivå tillsammans med ledningsgruppen. Analysunderlaget har sedan utgjort stommen för redovisning till socialutskottet för dialog. Tre områdesdialoger genomfördes med fokus på effektiv och innovativ välfärd (Q2), hälsofrämjande och förebyggande insatser (Q3) samt kundnöjdhet (Q4). Verksamheten är stolt över den goda måluppfyllelsen trots alla utmaningar på grund av pandemin. Verksamheten har tagit stora digitala kliv tack vare engagerade och lojala medledare. Några utmaningar är att det tar tid att införa målarbetet för att öka delaktigheten i alla led. Resultat behöver tolkas tillsammans med dem som använder servicen. Det hälsofrämjande arbetet försvåras under en pandemi som inte tillåter fysiska träffar. En lärdom från året är att tid och struktur är viktigt för att lyckas nå målen. Digitala möten är ofta mer effektiva möten och en tydlig samverkan gör arbetet enklare.

I övrigt har coronapandemin haft stor påverkan i form av förändrade arbetssätt och nya rutiner för hygien och skyddsåtgärder, provtagning och smittspårning, distansarbete och fysiska möten. Det digitala arbetssättet har genom pandemin fått en extra skjuts framåt och förhoppningsvis kan verksamheten fortsätta ta vara på möjligheterna med digitaliseringen när pandemin är över. De negativa hälsoeffekterna av pandemin för såväl brukare som medledare kommer säkert att kvarstå lång tid framöver. Den ekonomiska påverkan av pandemin har till stor del vägts upp av tillskott i form av statsbidrag för bland annat ökade sjuklönekostnader.

I juni 2020 utsågs Grästorps kommun av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) till en av tio ”modellkommuner” som ska fungera som modell för äldreomsorgens digitalisering. Modellkommunerna ska stödja andra kommuner och de regionala strukturerna för digitalisering av olika tjänster. Utöver det ska modellkommunerna införa ytterligare digitala lösningar i den egna kommunen för att utveckla kunskap och erfarenhet som är till nytta för hela landet. De tio kommunerna får ett extra ekonomiskt stöd för att avsätta tid för kunskapsspridning. Grästorp har tillsatt en särskild projektledare och kommunikatör för att driva detta projekt under tre år.

Under 2020 påbörjade verksamheten en samverkan i V6 för att upphandla ett nytt verksamhetssystem som intresserat flera andra kommuner i närområdet. Projektet GVS12 omfattar idag 12 kommuner och omfattar även en dialog med SKR:s beställarnätverk. Inom projektet ska ett nytt verksamhetssystem för hela socialtjänsten upphandlas, och målet är att det ska vara klart till årsskiftet 2023–24. Syftet är att ha ett modernt system som är förberett för nya framtida tekniker och behov.

Arbetet med hemmaplanslösningar för att minska kostnader för externa placeringar intensifierades 2020 och flera ”hemtagningar” gjordes med hittills goda resultat.

KHF Trygga Hem i Grästorp firade 10-årsjubileum 2020 men det storslagna firandet fick ställas in på grund av pandemins restriktioner. Föreningen fick 2020 klartecken för att gå vidare med ett nytt boendekoncept på fastigheten Lärkfalken. Tanken är att bygga två hus med ett flertal lägenheter.

Framtiden

När en allt större andel av befolkningen framöver är barn, unga och äldre behöver kommunen fler medledare för att möta de ökade behoven av välfärd. Samtidigt blir medborgarnas krav på verksamheterna allt högre. Det är en ekvation som inte går ihop när kommunerna varken har ekonomi eller tillräcklig arbetskraft för det. En viktig del av lösningen är välfärdsteknologi, digitalisering och automatisering – helt enkelt en smartare välfärd. Personalen kan då lägga sin tid och sina kunskaper på de insatser som inte kan ersättas av tekniska lösningar.

Digital teknik har stor potential att bidra till att äldre personer ska kunna bo kvar hemma, känna sig trygga och delaktiga i samhället och även ha en bättre hälsa. Med rätt stöd kan individen leva mer självständigt med mindre behov av omsorg. Digital teknik kan också bidra till mer social samvaro för att bryta ensamhet och isolering och gynna omsorgspersonalen i deras arbete. År 2018 påbörjade social verksamhet en stor omställning för att möta framtidens utmaningar och detta arbete utvecklas kontinuerligt. Den närmaste framtiden tar verksamheten fram ett förslag på strategi för äldreomsorgen och funktionshinderomsorgen.

Utmaningarna kan inte lösas med enbart mer resurser. Hela välfärden behöver ”kroka arm” och hitta långsiktiga lösningar som effektiviserar arbetssätten. Socialtjänsten behöver öka användningen av digitala stöd för att effektivisera och bättre möta invånarnas förväntningar och behov. I Grästorp är socialtjänsten sedan juni 2020 med i SKR:s modellkommunsprojekt under tre år (se ovan) med fokus på äldreomsorgen. Verksamheten har även ett nära samarbete med Göliska IT kring automatisering av processer. Samtidigt krävs mer än digitalisering och automatisering för att förbättra servicen. Det krävs också en förändring av sättet att leverera välfärdstjänster, till exempel medskapande från både medledare och medborgare, liksom ett aktivt och gott ledarskap.

Genom ett tillitsbaserat ledarskap kan nya innovativa idéer och initiativ bland medledarna tas tillvara. Kultur- och värderingsfrågor behöver vara en naturlig del i socialtjänstens interna arbete, där syftet och förståelsen för brukarens och medborgarens behov är i centrum. Medledare i kärnverksamheten har kunskap, omdöme och vilja att göra ett gott arbete – och det arbetar verksamheten med att stödja på bästa sätt.

Förebyggande arbete och tidigt riktade insatser är en ödesfråga om socialtjänsten ska klara sitt framtida uppdrag. Vård och omsorg har i stor utsträckning präglats av tanken på omhändertagande istället för att stödja ett aktivt och självständigt liv. Nu behövs ett ökat fokus på självständighet och trygghet genom förstärkt rehabilitering och ökad användning av hjälpmedel och välfärdsteknik. Ur ett bredare perspektiv är socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen också viktig. Tillgängliga smarta bostäder som alla kan efterfråga och trygga, attraktiva och hållbara livsmiljöer minskar behovet av hjälpinsatser i ett senare skede.

Att mer systematiskt utveckla och följa upp såväl insatser som arbetssätt ger stor möjlighet till förbättrad kvalitet. Det arbetet pågår och vidareutvecklas 2021. Kunskapsbaserade arbetssätt är viktiga stöd för medledare och brukare, och bidrar till mer likvärdiga, jämlika, jämställda och transparenta bedömningar och insatser. Att ta bort sådant som inte ger resultat och inte baseras på bästa tillgängliga kunskap är både kostnadseffektivt och motverkar misslyckande för både medledare och brukare.

Ekonomiskt resultat och nyckeltal

Årets resultat för social verksamhet var ett överskott på 2,7 mkr, vilket motsvarar 2 procent av verksamhetens nettobudget. 2020 har varit ett prövningens år där verksamheterna har samarbetat för att hitta bra lösningar vid nerstängningar på grund av covid-19, medan andra verksamheter behövde mer personal. Stängda verksamheter har inneburit att personal har fått jobba i andra verksamheter och personalkostnaderna har då kunnat hållas nere. När budgeten beslutades fanns ingen kännedom om covid-19 varför de stora inköpen av skyddsmateriel påverkat resultatet. Samtidigt har statsbidrag ersatt en del av kostnaderna. Det är fortfarande väldigt osäkert hur stor del av kostnaderna som blir kompenserade för senare delen av 2020. Statsbidragen för covid-19 redovisas på central nivå i social verksamhet medan kostnaderna bokförs på respektive enhet.

Integrationsenheten redovisade ett negativt resultat som beror på lägre intäkter än budgeterat.

Arbetsmarknadsenheten (AME) lämnade ett positivt resultat vilket beror på färre lönebidragsanställda på grund av covid-19. Det påverkade både kostnader och intäkter.

Individuellt inriktade insatser (IFO) lämnade ett negativt resultat vilket beror på högre personalkostnader då hemtagningar krävt mer personal. Totalt sett gav hemmaplanslösningar ändå ett överskott på grund av lägre kostnader för HVB-placeringar, detta överskott redovisas inom andra enheter. Nya placeringar kostade mer än budgeterat och hemmaplanslösningar har inte alltid varit möjliga. Utbetalat försörjningsstöd var lägre än förväntat och en viktig orsak till det är ett utvecklat samarbete med arbetsmarknadsenheten.

Omsorgen om funktionsnedsatta (LSS) redovisade ett positivt resultat bland annat på grund av delvis stängda verksamheter under coronapandemin.

Äldreomsorg i särskilt boende (SÄBO) redovisade ett negativt resultat där inköp av skyddsmateriel och hög vårdtyngd stod för en stor del av underskottet. Intäkterna för vård och omsorg samt hyror var högre än förväntat samtidigt som en del inköp har gjorts för att förbättra boendemiljön.

Äldreomsorg i ordinärt boende (hemtjänst) lämnade ett positivt resultat på grund av en hög kostnadseffektivitet. Inköp av skyddsmateriel har däremot minskat överskottet.

Ekonomi

(tkr) Bokslut
2020
Bokslut
2019
Bokslut
2018
Intäkter 55 773 60 240 66 101
Kostnader 184 781 183 103 187 309
Nettokostnader 129 008 122 863 121 208
Budget 131 727 124 391 119 777
Budgetavvikelse 2 719 1 528 – 1 431

Nyckeltal

(tkr) År 2020 År 2019 År 2018
Försörjningsstöd, nettokostnad, Tkr 1 345 1 666 1 456
Socialpsykiatri, antal insatser daglig sysselsättning 16 17 13
Antal personer som har hemtjänst under året 178 174 181
Öppenvård, antal insatser barn och familj 44 44 64