Översikt över verksamhetens utveckling
Om förvaltningsberättelsen
Förvaltningsberättelsen syftar till att ge en övergripande och tydlig bild av Nynäshamns kommuns verksamhet enligt den struktur som anges i lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) som började gälla från och med den 1 januari 2019. Huvudsakligt fokus i förvaltningsberättelsen är den kommunala koncernen som ger en bild av den samlade kommunala verksamheten, oberoende av hur verksamheten är organiserad, men ger även en bild över den kommunala verksamheten separat som inte bedrivs i bolagsform.
I Nynäshamns kommunkoncern ingår både hel- och delägda bolag samt kommunalförbund och samverkansorgan. Det enskilt största bolaget är det helägda dotterbolaget AB Nynäshamnsbostäder. Mer information om vilka bolag och kommunala förbund som ingår i Nynäshamns kommunkoncern finns att läsa under avsnittet Kommunkoncernen i förvaltningsberättelsen.
Nedan presenteras en översikt av Nynäshamns kommuns ekonomiska utveckling under de senaste 8 åren samt reflektioner kring kommunens framtida ekonomiska utmaningar. Tabellerna nedan presenterar Nynäshamns kommun inklusive bolag och kommunalförbund, som refereras till som kommunkoncernen. Den verksamhet som inte bedrivs i bolagsform refereras till som Nynäshamns kommun.
Nynäshamns kommun – 8 år i sammandrag
Nynäshamns kommun inklusive bolag och kommunalförbund (kommunkoncernen)
| KONCERNEN | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning (tkr) | ||||||||
| Skatteintäkter | 963 187 | 997 129 | 1 030 144 | 1 072 747 | 1 125 077 | 1 183 252 | 1 223 706 | 1 255 926 |
| Generella statsbidrag, skatteutjämning | 185 782 | 181 396 | 211 792 | 217 056 | 246 790 | 241 492 | 250 036 | 268 110 |
| Verksamhetens intäkter | 472 874 | 468 682 | 441 766 | 465 019 | 525 553 | 526 226 | 671 822 | 566 257 |
| Summa intäkter | 1 621 843 | 1 647 207 | 1 683 702 | 1 754 822 | 1 897 420 | 1 950 970 | 2 145 564 | 2 090 293 |
| Verksamhetens kostnader | – 1 516 592 | – 1 491 669 | – 1 546 714 | – 1 600 767 | – 1 761 107 | – 1 822 142 | – 2 003 659 | – 1 955 646 |
| Avskrivningar | – 74 540 | – 74 122 | – 75 094 | – 81 983 | – 80 334 | – 87 353 | – 97 392 | – 106 156 |
| Finansiella intäkter/kostnader | – 34 740 | – 47 471 | 233 739 | 41 484 | – 12 372 | – 11 346 | – 9 801 | – 7 394 |
| Extraordinära intäkter/kostnader | – 1 945 | – 5 286 | 1 626 | – 1 763 | 6 090 | – 3 545 | – | – |
| Summa kostnader | – 1 627 817 | – 1 618 548 | – 1 386 443 | – 1 643 029 | – 1 847 723 | – 1 924 386 | – 2 110 852 | – 2 069 196 |
| Periodens resultat | – 5 974 | 28 659 | 297 259 | 111 793 | 49 697 | 26 584 | 34 712 | 21 097 |
| Balansräkning (tkr) | ||||||||
| Totala tillgångar | 2 355 099 | 2 684 086 | 2 609 520 | 2 939 648 | 3 078 994 | 3 194 090 | 3 184 650 | 3 195 745 |
| Eget kapital | 647 931 | 675 090 | 997 094 | 1 111 815 | 1 161 395 | 1 187 981 | 1 214 302 | 1 242 102 |
| Långfristiga skulder | 1 322 979 | 1 581 503 | 1 212 580 | 1 239 893 | 1 245 810 | 1 246 512 | 1 299 023 | 1 305 471 |
| Finansiella nyckeltal | ||||||||
| Totala pensionsförpliktelser | 692 259 | 758 526 | 745 304 | 738 140 | 736 639 | 731 901 | 732 530 | 733 365 |
| Investeringar (netto) | 114 477 | 415 248 | 99 157 | 239 150 | 227 676 | 127 158 | 219 352 | 233 836 |
| Resultat i % av skatteintäkter och bidrag | – 1 % | 2 % | 24 % | 9 % | 4 % | 2 % | 2 % | 1 % |
| Avskrivningar % av nettokostnader | 7 % | 7 % | 6 % | 7 % | 6 % | 6 % | 7 % | 7 % |
| Soliditet (inklusive pensionsskuld), % | 2,71 % | 1,84 % | 15,13 % | 18,08 % | 19,75 % | 20,20 % | 21,63 % | 23,06 % |
| Egenfinansieringsgrad, % | 60 % | 25 % | 376 % | 81 % | 57 % | 90 % | 60 % | 54 % |
| KOMMUNEN | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning (tkr) | ||||||||
| Skatteintäkter | 963 187 | 997 129 | 1 030 144 | 1 072 747 | 1 125 077 | 1 183 252 | 1 223 706 | 1 255 926 |
| Generella statsbidrag, skatteutjämning | 185 782 | 181 396 | 211 792 | 217 056 | 246 790 | 241 492 | 250 036 | 268 110 |
| Verksamhetens intäkter | 300 148 | 299 355 | 292 852 | 319 514 | 377 943 | 358 376 | 499 009 | 386 126 |
| Summa intäkter | 1 449 117 | 1 477 880 | 1 534 788 | 1 609 317 | 1 749 810 | 1 783 120 | 1 972 751 | 1 910 162 |
| Verksamhetens kostnader | – 1 404 399 | – 1 385 890 | – 1 445 052 | – 1 503 615 | – 1 668 937 | – 1 708 060 | – 1 880 345 | – 1 828 291 |
| Avskrivningar | – 49 330 | – 49 286 | – 51 574 | – 57 928 | – 53 512 | – 58 445 | – 68 806 | – 69 048 |
| Finansiella intäkter/kostnader | – 5 079 | – 20 276 | – 11 789 | 53 062 | – 3 897 | – 3 778 | – 183 | 76 |
| Extraordinära intäkter/kostnader | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Summa kostnader | – 1 458 808 | – 1 455 452 | – 1 508 415 | – 1 508 481 | – 1 726 346 | – 1 770 283 | – 1 949 334 | – 1 897 263 |
| Periodens resultat | – 9 691 | 22 428 | 26 373 | 100 836 | 23 464 | 12 837 | 23 417 | 12 899 |
| Balansräkning (tkr) | ||||||||
| Totala tillgångar | 1 350 234 | 1 680 500 | 1 713 648 | 2 071 990 | 2 123 615 | 2 221 076 | 2 145 429 | 2 155 404 |
| Eget kapital | 555 785 | 578 213 | 604 586 | 705 422 | 728 886 | 741 723 | 755 474 | 778 050 |
| Långfristiga skulder | 465 876 | 730 468 | 734 357 | 834 108 | 777 905 | 779 237 | 784 097 | 790 923 |
| Finansiella nyckeltal | ||||||||
| Totala pensionsförpliktelser | 691 906 | 758 108 | 744 844 | 737 603 | 736 001 | 731 123 | 731 274 | 731 868 |
| Investeringar (netto) | 107 423 | 377 776 | 231 879 | 181 220 | 92 756 | 101 860 | 97 136 | 203 000 |
| Resultat i % av skatteintäkter och bidrag | – 0,84 % | 1,90 % | 2,12 % | 7,82 % | 1,71 % | 0,90 % | 1,59 % | 0,85 % |
| Avskrivningar % av nettokostnader | 4 % | 4 % | 4 % | 5 % | 4 % | 4 % | 5 % | 5 % |
| Soliditet (inklusive pensionsskuld), % | – 2,10 % | – 2,83 % | 0,14 % | 6,04 % | 8,27 % | 8,96 % | 10,72 % | 12,66 % |
| Egenfinansieringsgrad, % | 37 % | 19 % | 34 % | 88 % | 83 % | 70 % | 95 % | 40 % |
| Övrigt | ||||||||
| Antal kommuninvånare | 26 481 | 26 743 | 26 975 | 27 439 | 27 703 | 28 048 | 28 224 | 28 575 |
| Antal anställda i kommunen | 1 850 | 1 858 | 1 845 | 1 940 | 2 016 | 2 050 | 1 973 | 1 884 |
| Skattesats kommun, % | 19,83 | 19,83 | 19,83 | 19,83 | 19,85 | 19,85 | 19,85 | 19,85 |
| Skattesats region, % | 12,10 | 12,10 | 12,10 | 12,10 | 12,08 | 12,08 | 12,08 | 12,08 |
| Skattesats kommun och region, % | 31,93 | 31,93 | 31,93 | 31,93 | 31,93 | 31,93 | 31,93 | 31,93 |
Positiva resultat har stärkt Nynäshamns kommuns finansiella ställning
Nynäshamns kommun, inklusive kommunala bolag och kommunalförbund (kommunkoncernen) redovisade ett positivt resultat på 21,1 mkr 2019 (34,7 mkr 2018). Kommunkoncernens soliditet (eget kapital i förhållande till kommunens totala tillgångar) ökade till 22,59 procent. Soliditeten har förbättrats betydligt de senaste sex åren på grund av att koncernen har redovisat positiva resultat, investeringsnivåer där större andel har finansierats med egna medel, men även att koncernens totala pensionsåtaganden har planat ut. Soliditet på över 20 procent för kommunkoncernen inklusive totala pensionsåtaganden är en bra och ekonomiskt hållbar nivå och det speglas också i ägardirektiven till AB Nynäshamnsbostäder, där det bland annat anges att bolaget ska ha en soliditet på över 20 procent.
Kommunen redovisade ett resultat på 12,9 mkr 2019 (23,4 mkr 2018). Även Nynäshamns kommuns balansräkning har stärkts. Soliditeten ökade till 12,3 procent och har ökat varje år de senaste sex åren tack vare positiva resultat. Att soliditet förbättrats i kommunen är bra, eftersom det säkerställer att inte kommunens skuldsättning ökar i för snabb takt och är en viktig indikator på att kommunen har en god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige antog i december 2019 nya långsiktiga finansiella mål där de bland annat anger att även kommunen på lång sikt ska eftersträva en soliditet på över 20 procent.
Minskad ökningstakt av skatteintäkter och generella bidrag
Kommunens totala skatteintäkter och generella bidrag uppgick till 1 524 mkr 2019 (1 474 mkr 2018). Ökningstakten har i snitt varit 4,7 procent de senaste tio åren, på grund av att skatteunderlaget har gynnats av en stark ekonomi med hög sysselsättning. Enligt senaste prognos från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) kommer ökningstakten i Nynäshamns kommuns skatteintäkter och bidrag att minska till en ökningstakt på cirka 3 procent per år, motsvarande cirka 50–65 mkr per år de kommande fem åren.
Befolkningsökning och kraftig förändring av demografi
Nynäshamns kommun tillhör en tillväxtregion och kommunens invånarantal har vuxit i snitt med 1 procent per år de senaste tio åren och Nynäshamns kommun har per november 2019 totalt 28 575 invånare. Tillväxten är positiv och oerhört viktig för kommunens utveckling, men samtidigt har andelen som är äldre och unga relativt andelen som yrkesarbetar i Nynäshamns kommun successivt förändrats under den senaste tioårsperioden. Invånare 69 år eller äldre har ökat med i snitt 5 procent per år den senaste tioårsperioden och antalet unga 0–18 år har ökat i genomsnitt med 2 procent per år. Befolkningsökning och en kraftig demografisk förändring skapar växande behov av bostäder, lokaler, infrastruktur, omsorg och service. Verksamhetskostnaderna inom äldreomsorg samt barn och unga kommer att öka med cirka 20–30 mkr per år de kommande fem åren på grund av kommunens växande andel unga och äldre, vilket innebär en total kostnadsökning av kommunens verksamhetskostnader på 4–5 procent per år de kommande fem åren.
Stort investeringsbehov kommande år
Investeringarna uppgick till totalt 254 mkr för koncernen och 203 mkr för Nynäshamns kommun 2019, vilket är en betydligt högre nivå än snittet de senaste tio åren. Nynäshamns kommun har likt övriga kommuner i Sverige många fastigheter byggda på 1960- och 1970-talen med stort renoveringsbehov, samtidigt som behovet av nya förskolor, skolor och boenden för äldre har ökat på grund av en växande befolkning och förändrad demografi. Det finns ett stort behov att behålla investeringstakten i många år framöver.
Det är viktigt att noga följa konsekvenser av investeringsbeslut, om kostnaden för avskrivningar och räntor i kommunens resultaträkning ökar i en snabbare takt än ökningstakten av kommunens totala verksamhetskostnader så leder det till ökade krav på effektivisering av den löpande verksamheten.
Hur ska ett ökat investeringsbehov finansieras?
Under de senaste fem åren har kommunkoncernens investeringar finansierats till 50–90 procent med egna medel och motsvarande siffra för kommunen har varit mellan 40 och 95 procent. Egna medel definieras förenklat som koncernens/kommunens resultat plus avskrivningar. Om investeringar finansieras helt med egna medel är egenfinansieringsgraden 100 procent. Om investeringar finansieras till större andel lånade medel, så gör det även att kommunens skuldsättningsgrad (skuld i förhållande till totala tillgångar) ökar, ränterisken ökar och kommunens soliditet (eget kapital i förhållande till totala tillgångar) sjunker. En alltför hög skuldsättning idag får stora konsekvenser för nästa generations kommuninvånare. Kommunfullmäktige har därför antagit nya riktlinjer i december 2019 som anger att en långsiktig målsättning är att ha en egenfinansieringsgrad på mellan 50 och 100 procent.
Hur ska Nynäshamns kommun uppnå en budget i balans?
Ökningstakten på skatteintäkter och generella bidrag förväntas minska på grund av en svagare konjunktur, medan kostnadstrycket i kommunens kärnverksamheter ökar på grund av befolkningstillväxt och demografiförändringar. Nya äldreboenden, skolor och förskolor behövs – och de som redan finns är i behov av underhåll. Hur ska Nynäshamns kommun uppnå en budget i balans kommande år?
Nynäshamns situation är inte unik, utmaningarna är liknande i en majoritet av Sveriges kommuner och 110 av Sveriges 290 kommuner förväntas redovisa ett negativt resultat för bokslutsåret 2019. Ytterligare bidrag från staten till Sveriges kommuner, fortsatta effektiviseringar av kommunernas verksamhet, digitalisering, innovativa lösningar och arbetssätt samt kommunala skattehöjningar är lösningar som diskuteras runtom i Sveriges kommuner för att behålla eller öka kvaliteten i den kommunala välfärden. Långsiktig planering, prioritering av kommande investeringar, prioritering mellan verksamheter, i god tid analysera alternativ och konsekvenser av olika beslut i ett helhetsperspektiv är några viktiga verktyg för att möta de utmaningar som Nynäshamns kommun står inför.
