Kommunfullmäktiges mål och måluppfyllelse

Mål 4. Nynäshamns kommun är en attraktiv arbetsgivare

Utvärdering: Målet uppfylldes delvis

Resultatet från medarbetarundersökningen 2019 visade att medarbetarnas benägenhet att på en mer aktiv nivå rekommendera sin arbetsplats till andra kan i stort ses som godkänd då kommunens ”employee net promotor score” (eNPS) hamnade strax under värdet 0 (eNPS –5). Medarbetarna fick på en 11-gradig skala uppge sannolikheten att de skulle rekommendera Nynäshamns kommun som arbetsplats. De som gav betyget 0–6 kallas för kritiker (38,3 procent), de som gav betyget 7–8 kallas passiva (28,9 procent) och de som gav betyget 9 eller 10 benämns ambassadörer (32,9 procent). eNPS beräknas genom att subtrahera andelen kritiker från andelen ambassadörer (eNPS = 32,9–38,3 = –5,4). Ofta talar man om att ett värde över 0 är bra, över 20 är mycket bra och över 50 är extremt bra. Eftersom frågan är ny kan jämförelser med tidigare resultat inte göras.

Ett sätt att mäta engagemanget på en arbetsplats är genom HME-index, hållbart medarbetarengagemang. Det mäter såväl nivån på medarbetarnas engagemang som chefernas och organisationens förmåga att ta tillvara och skapa engagemang. År 2019 sjönk HME-index från ett relativt stabilt värde på 80 till 77. Vid en granskning av de frågor som indexet är baserat på kan det bland annat konstateras att andelen som ansåg att det känns meningsfullt att gå till arbetet var mycket hög men att andelen som ansåg att arbetsplatsens mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt var relativt låg. Kommunen arbetar för ett förbättrat mål- och uppföljningsarbete genom att implementera en målstyrningsmodul i beslutsstödet under 2020, vilket kommer att förenkla och förtydliga målstyrningsprocessen i hela organisationen.

Sjukfrånvaron fortsatte att minska. År 2016 var sjukfrånvaron i kommunen 8,6 procent och 2018 hade sjukfrånvaron minskat till 7,4 procent. Under 2019 minskade sjukfrånvaron till 6,5 procent. Den långvariga sjukfrånvaron (mer än 59 dagar) minskade även den och utgjorde 43 procent av antalet sjuktimmar (jämför 50 procent 2018 och 57,6 procent 2016).

Sjukfrånvaron var totalt sett nästan dubbelt så hög bland kvinnor än bland män, och bland åldersgrupperna är sjukfrånvaron något lägre i gruppen som är 29 år eller yngre. Eftersom det inte finns någon könsbetingad skillnad för sjuklighet blir förklaringen istället en brist på jämställdhet och skillnader i arbetsmiljön kopplat till bransch eller yrke. I ett främjande och förebyggande perspektiv görs insatserna inom dessa områden.

Mål 6. Nynäshamn präglas av gemenskap och jämlika livschanser

Utvärdering: Målet uppfylldes delvis men resultat kring ungas folkhälsa är oroande

Resultat från den nationella folkhälsoenkäten 2018 visar att den psykiska ohälsan har ökat. Självrapporterade besvär av ängslan, oro och ångest har ökat, särskilt bland yngre kvinnor. Denna trend visar sig stark även i Nynäshamn, där andelen elever som ofta känner sig deppiga utan att veta varför har ökat. Alarmerande är det faktum att andelen som tycker att det är ”riktigt härligt att leva” har minskat bland flickor i årskurs 9 från 61 procent (2016) till 51 procent (2018). Bland pojkarna är minskningen inte lika kraftig, från 70 procent till 66 procent. Inom länet är skillnaden marginell: runt 60 procent av flickorna och 70 procent av pojkarna. Arbetet med att främja barns psykiska hälsa har bedrivits ute i skolorna men det finns mer kvar att göra.

Jämlika livschanser utifrån uppväxthemmets ekonomiska förutsättningar har försämrats. Andelen invånare i åldern 0–19 år som lever i ekonomiskt utsatta hushåll uppgick 2018 till 8 procent, och ligger därmed i samma nivå som 2015. Med ekonomiskt utsatta avses hushåll med låg inkomst eller ekonomiskt bistånd, tidigare kallat socialbidrag, som ska ha erhållits minst en gång under året. I riket låg motsvarande andel på 8,9 procent. Andelen barn och ungdomar (0–19 år) som har minst en förälder som är långtidsarbetslös har ökat under de senaste åren och uppgick 2017 till 17 procent (jämför riket 18,6 procent).

Nynäshamns kommuns invånare har betydligt högre sjukpenningtal än riket. Sjukpenningtalet beskriver antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16–64 år. I Nynäshamn var sjukpenningtalet 13,7 dagar per invånare 2018, vilket var högre än rikets 9,7 dagar. Ohälsa är mycket starkt kopplat till utbildningsnivå som även den är utmärkande låg i Nynäshamns kommun. Andelen yngre invånare (25–44 år) med eftergymnasial utbildning uppgick till 31 procent 2018. Motsvarande andel för riket var 47,6 procent.

Mål 7. Alla barn och ungdomar växer upp med goda villkor för utveckling, lek och lärande

Utvärdering: Målet uppfylldes delvis

Nynäshamns kommun ska verka för en utbildningsorganisation som är likvärdig och präglas av en god arbetsmiljö så att samtliga barn och elever är trygga och kan växa och utvecklas.

Uppföljningen av läsåret 2018/2019 visade på fortsatta skillnader mellan kommunens grundskolor avseende resultat med undantag från årskurs 7 där skolorna höll sig på en liknande nivå. Även vad gäller närvaro kunde skillnader utläsas mellan grundskolorna. Skillnader i resultat fanns mellan pojkar och flickor, mellan elever födda i Sverige och elever födda utomlands och mellan elever med vårdnadshavare som har en eftergymnasial utbildning jämfört med de vars vårdnadshavare inte har det. Flera åtgärder vidtogs för att öka likvärdigheten mellan kommunens skolor. Ett nytt resursfördelningssystem implementerades fullt ut och ska följas upp.

Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag vilket innebär att alla elever ska ha möjlighet att nå så långt som möjligt i sin utveckling och sitt lärande och kompenseras för sina olika förutsättningar på såväl strukturell som individuell nivå. Uppdraget ställer stora kvar på skolans organisation. Två målgrupper är särskilt viktiga att fokusera på för att tillse att skolan erbjuder likvärdiga livschanser: de elever som har svårt att nå kunskapskraven och de elever som har stor skolfrånvaro. Insatser för att möta dessa gruppers behov genomfördes med utarbetandet av en handlingsplan för att säkerställa skolnärvaro. Implementering av handlingsplanen pågick under 2019. Enheten för närvarostöd arbetade systematiskt med uppföljning, utvärdering samt utveckling av insatser för elever med problematisk skolfrånvaro. De kommungemensamma särskilda undervisningsgrupperna (KSU) utreddes och Barn- och utbildningsnämnden fattade beslut kring att avveckla dessa till förmån för inrättandet av en resursskola från vårterminen 2020 samt utveckling av stödinsatser inom ramen för respektive skolenhet.

Nedan presenteras resultat för elever som går i kommunens egna skolor, oavsett var de bor. Spindeldiagrammet visar kommunens läge i förhållande till de 10 procent kommuner som har bäst (grön linje) respektive sämst (röd linje) resultat. Ljusgrå linje visar medelvärdet. Det kan konstateras att Nynäshamns kommun hade bättre resultat jämfört med rikssnittet både i årskurs 6 och 9.

MÅLOMRÅDE: ETT EKOLOGISKT HÅLLBART NYNÄSHAMN

Mål 8. Nynäshamns kommuns verksamheter främjar utvecklingen av ett långsiktigt hållbart och klimatneutralt samhälle

Utvärdering: Målet uppfylldes delvis

Enligt Nynäshamns kommuns mål och budget ska uppföljningen av kommunens klimat- och miljömål ske genom de fyra målområden som målen är indelade i. Upplägget för uppföljning av respektive målområde går ut på att flera olika variabler (målindikatorer) summeras till ett genomsnittligt målområdesvärde, dessa värden kompletteras sedan med en förklarande text till utvecklingen av måluppfyllelsen. Vid uppföljningen tilldelas respektive målindikator en siffra mellan 1 och 3 beroende på utvecklingen sedan föregående år enligt:

 

1 = negativ utveckling

2 = det går inte att se en tydlig utveckling

3 = positiv utveckling eller målet har uppnåtts

 

På nästkommande sidor presenteras resultatet av 2019 års uppföljning av målområdesvärdena samt en förklarande text till utvecklingen av måluppfyllelsen. Värt att notera är att mycket statistik har ett års fördröjning, vilket innebär att 2019 års uppföljning av målområdesvärdena baseras på målutvecklingen mellan 2017 och 2018. De kvalitativa utvärderingarna görs dock med utgångspunkt i den senaste statistiken som finns tillgänglig.

Efter de kvalitativa utvärderingarna presenteras fyra tabeller som innehåller de delmål med tillhörande målindikatorer som ligger till grund för beräkningen av målområdesvärdena (och i de fall det har varit möjligt även statistik för 2019). I tabellerna presenteras även respektive måls prognos för måluppfyllnad, det vill säga en sammanvägd bedömning av huruvida målet kommer att vara möjligt att uppnå inom angiven tidsram eller ej. Prognoserna delas in i tre kategorier:

Klimat- och miljömålsområde 1: Klimat, energi och luft

Målområde 1 beskriver hur kommunen ska arbeta för att minska utsläppen av växthusgaser. Målen fokuserar på ökad andel förnybara energikällor, minskad energiintensitet och kunskapshöjande insatser.

Målområdesvärde 2,76

Målområdesvärdet indikerar att de flesta mål inom målområde 1 utvecklades positivt mellan åren 2017 och 2018. Trots den positiva utvecklingen är det flera mål som högst troligt inte kommer att hinna uppnås inom utsatt tidsram.

Utsläppen av växthusgaser inom Nynäshamns kommuns geografiska område låg på ungefär samma nivå som vid förra årets uppföljning. En nedåtgående utsläppstrend kan dock urskiljas och utsläppen har minskat med 35 procent sedan basåret 1990. Detta indikerar att målet om 40 procents utsläppsminskning till år 2020 skulle kunna nås inom tidsram. Vad gäller målet om fossilfrihet till 2045, som även omfattar utsläppen från kommunens tunga industrier, har utsläppen dock istället ökat med 2 procent sedan 1990 och målet bedöms vara mycket svårt att uppnå inom utsatt tidsram. Hanteringen av utsläpp från tunga industrier ligger dock utanför kommunens kontroll och här är istället internationella och nationella styrmedel viktiga.

Vad gäller utsläppen av växthusgaser från Nynäshamns kommunala organisation ses en positiv utveckling inom samtliga områden förutom privat bil i tjänst där utsläppen ökade med 26 procent mellan 2017 och 2018. Den positiva utvecklingen kan till viss del förklaras av en ökad andel fossilbränslefria verksamhetsbilar och minskad energiförbrukning i kommunala lokaler. Trots att utsläppen av växthusgaser minskar inom flera områden indikerar utvecklingstrenden att utsläppsminskningarna går för långsamt för att målet om en fossilbränslefri organisation till 2021 ska kunna uppnås. För måluppfyllelse krävs följaktligen kraftigare åtgärder för att reducera utsläppen från energianvändning, resor och finansiella placeringar.

Klimat- och miljömålsområde 2: Hållbar planering och god bebyggd miljö

Målområde 2 har sin utgångspunkt i hur kommunen ska planeras och bebyggas för att främja en långsiktigt god hushållning med mark, energi och andra resurser.

Målområdesvärde 2,25

Den övergripande målsättningen inom målområde 2 är att andelen biltrafik i kommunen ska minska med 10 procent till förmån för gång-, cykel- och kollektivtrafik (jämfört med 2015). Körsträckan per invånare ökade under 2016 för att sedan successivt minska under 2017, och 2018 minskade körsträckan per invånare med 1,4 procent jämfört med 2015. Detta är dock en alltför svag procentuell utveckling för att målet ska kunna uppnås inom angiven tidsram vilket talar för att kraftigare åtgärder krävs för måluppfyllelse.

Antalet påstigningar på buss och tåg per invånare samt antalet cyklar vid kommunens pendeltågsstationer minskade. Det indikerar att andelen kommuninvånare som väljer kollektivtrafik som transportmedel har minskat. Även detta talar för att kraftigare åtgärder krävs för måluppfyllelse.

Klimat- och miljömålsområde 3: Fungerande ekosystem och friska vatten

Målområde 3 beskriver hur kommunens ekosystem ska värnas samt hur kommunen ska arbeta för att djur- och växtarter ska kunna leva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation.

Målområdesvärde 2,00

Samtliga indikatorer inom målområde 3 visar en positiv eller oförändrad utveckling sedan föregående uppföljning. Prognosen visar dock att åtminstone mål 3.2 som slår fast att andelen skyddad natur i kommunen ska uppgå till minst 12 procent 2021 inte kommer att vara möjligt att uppnå inom angiven tidsram. Detta motiveras med att andelen skyddad natur skulle behöva öka med 5 procent för måluppfyllnad, vilket motsvarar en areal som är mycket större än det tilltänkta naturreservatet i Stora Vika. Det är inte troligt att kommunen skulle hinna upprätta ytterligare naturskyddsområden innan 2021 eftersom det är en tidskrävande process.

Mängden näringsämnen i referensobjektet Fitunaån minskade mellan 2017 och 2018. Detta indikerar att kommunen i viss mån uppfyller målet om att löpande arbeta för att näringsämnen och andra föroreningar inte ska påverka kommunens sjöar, vattendrag och hav negativt. Andelen vattenförekomster som uppnår god ekologisk status är dock oförändrat och ligger fortfarande bara på 8 procent.

Uppföljningen av målområde 3 indikerar att kommunen tar alltmer hänsyn till ekosystemtjänster i kommunal planering. Som exempel har andelen antagna detaljplaner som tar upp ekosystemtjänster ökat från 0 procent 2017 till 100 procent 2019.

Klimat- och miljömålsområde 4: Giftfria och resurssnåla kretslopp

Målområde 4 beskriver hur spridningen av miljöskadliga ämnen ska förebyggas och minska. Målen inriktar sig även på minskat avfall genom mindre matsvinn och ökad återvinning och återanvändning i kommunen.

Målområdesvärde 1,82

Enligt målprognoserna kommer de flesta av målen inom målområde 4 att vara möjliga att uppnå inom angiven tidsram. Somliga av målen bedöms kunna uppnås inom ramarna för kommunens nuvarande hållbarhetsarbete medan andra kräver att ytterligare åtgärder sätts in.

Uppföljningen av andelen skadliga ämnen i naturliga kretslopp visar att halten av både bly, fosfor och kadmium i avloppsslam har minskat. Vidare är andelen vattenförekomster som uppfyller god kemisk status oförändrat sedan den senaste uppföljningen.

Kommunen arbetar med att öka tillämpningen av kemikaliefri städning i sina verksamhetslokaler men metoden tillämpas ännu inte i samtliga lokaler varför målet ännu inte uppnåtts. Andelen ekologiska livsmedel i kommunens matserveringar var 32 procent 2018. Det innebär en minskning med 2 procent sedan 2017 och utvecklingen måste vändas för att målet om 40 procent ekologiska livsmedel till 2020 ska kunna uppnås. Bedömningen är att den negativa utvecklingen beror på att möjligheten att öka andelen ekologiska livsmedel vid inköp begränsas av budgetutrymmet.

Klimatpåverkan från den totala mängden livsmedelsinköp till kommunala verksamheter fortsatte att minska 2019. Bedömningen är att det finns goda chanser att målet om 20 procents utsläppsreduktion från livsmedelsinköp till 2021 uppnås inom ramarna för kommunens befintliga hållbarhetsarbete.

Andelen miljödiplomerade skolor har minskat successivt sedan 2016 och låg på 47 procent 2018. Målet är att samtliga kommunala skolor ska vara miljödiplomerade 2020 vilket innebär att kommunen ligger långt ifrån måluppfyllelse.

Den totala mängden hushållsavfall per invånare ökade med 15 procent mellan 2017 och 2018 samtidigt som andelen avfall insamlat för materialåtervinning minskade. Det är en utveckling åt fel håll och ytterligare åtgärder krävs för måluppfyllelse. Vad gäller matavfall ses dock en mer positiv utveckling. Andelen hushåll som samlade in matavfall för återvinning ökade nämligen från 49 procent till 58 procent mellan 2017 och 2018. Den årliga andelsökningen har legat runt 10 procent sedan 2014 och prognosen är därmed att målet om 70 procents matavfallsåtervinning till 2020 kommer att uppnås. Även inom den kommunala organisationen återvinns alltmer matavfall. Här är dock målet att samtliga kommunala verksamheter ska sortera ut matavfall år 2020 vilket skulle kräva en ökning med 66 procent på två år för måluppfyllelse.