Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämndens ansvar är uppdelat i två delar: det kommunala huvudmannaskapet och den statliga regleringen genom skollagstiftningen.

Barn- och utbildningsnämnden har kommunfullmäktiges uppdrag att fullgöra de uppgifter som följer av huvudmannaskapet för skolväsendet. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för drift av kommunal verksamhet inom skolväsendet.

Huvudmannaskapet för skolväsendet medför ett ansvar för fristående verksamheter inom förskola och annan pedagogisk verksamhet. Detta omfattar tillståndsgivning, tillsyn samt handläggning av anmälningar och annan synpunktshantering.

VIKTIGA HÄNDELSER

Effektivt lokalutnyttjande och skolhuslyft

Barn- och utbildningsförvaltningen fick i verksamhetsplanen för 2019 i uppdrag att genomföra organisationsförändringar för ett mer effektivt lokalutnyttjande i verksamheterna. Ett antal organisationsförändringar påbörjades och genomfördes under årets första och andra tertial då det fanns överkapacitet i vissa lokaler och andra behövde upprustning. De nya organisationsförändringarna har lett till att förvaltningen uppnått god lokaleffektivitet.

Syftet med organisationsförändringarna är att tillse att Barn- och utbildningsnämndens verksamheter bedrivs i ändamålsenliga lokaler och att de förskole- och skollokaler som finns i förvaltningens bestånd och som fortsatt ska inrymma verksamhet får ett nödvändigt ”lyft”.

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 25 oktober 2018 (§ 138/18) att Sunnerbyskolans elever årskurs 7–9 skulle flytta till Vanstaskolan från och med höstterminen 2019. Med anledning av detta gjordes även ombyggnader och verksamhetsanpassningar på Vanstaskolan.

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 23 januari 2019 (§ 6/19) att ge Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att genomföra om- och tillbyggnader för en förskola och matsal i delar av Sunnerbyskolan. I beslutet ingår även en upprustning av Sunnerbyskolans lokaler. Verksamhetsanpassningarna har ännu inte påbörjats.

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 20 mars 2019 (§ 34/19) att ge förvaltningen i uppdrag att tillsammans med ansvarig rektor och berörd personal planera och verkställa flytt av skolverksamheterna på Humlegårdsskolan och Lilla Gröndal till Svandammsskolan och Gröndalsskolan. Bakgrunden till evakueringen är att Humlegårdsskolan och Lilla Gröndal är i dåligt skick och för att åtgärda problemen krävs omfattande renovering. I samband med att Humlegårdsskolans och Lilla Gröndals verksamheter flyttas in rustas även lokalerna, matsalens kapacitet utökas och idrottshallen renoveras. Verksamhetsanpassningarna är relativt klara på Gröndalsskolan och en klar inflytt beräknas i februari 2020.

Barn- och utbildningsnämndens ordförande fattade den 26 mars 2019 beslut om att omlokalisera fritidshemmet i Segersäng till Tallbackaskolan. Barn- och utbildningsnämnden behövde avflytta lokalerna senast den 30 juni 2019 för att möjliggöra demonteringen av paviljongen.

Utöver ovanstående förändringar fick förvaltningen i uppdrag av nämnden att ta fram behovsanalys för antalet skolplatser i tätorten och i Ösmo. Behovsanalysen antogs den 11 december 2019 och utgör underlag för kommande beslut om skolorganisationen i centrala Nynäshamn och Ösmo. Det finns en viss osäkerhet med planerad nybyggnad och inflytt. Antalet skolelever som väljer att stanna kvar i kommunen inger också en osäkerhet i beräkningarna. Lokalbehovet är beroende av existerande lokaler och erfarenhetsmässigt har verksamheterna behövt lämna lokaler på grund av dess skick. Förvaltningen förutser en elevökning under de närmaste tre åren både i tätort och i Ösmo vilket kommer att innebära stora investeringar. Behovsanalysen redogör bland annat för att det är nödvändigt att ta höjd för eventuell till- eller nybyggnad i tätorten för att utöka kapaciteten av skolplatser. Det med anledning av beslutet att Humlegårdsskolan och Lilla Gröndal ska rivas vilket leder till att cirka 225 skolplatser i Nynäshamns tätort försvinner.

Vidare fick förvaltningen i uppdrag att ta fram en behovsanalys för särskoleverksamheten i kommunen. En behovsanalys antogs av Barn- och utbildningsnämnden den 28 augusti 2019 med målet att få en samlad särskoleverksamhet. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutade även i september 2019 att hyra delar av Nornan 32 (sjukhuset) för att särskolan lokaliserad på Tallbackaskolan skulle kunna inrymmas i dessa lokaler.

Nya förskolor – avveckling av paviljonglösningar

Från hösten 2015 ökade Barn- och utbildningsnämndens behov av förskoleplatser. Det uppkomna behovet löstes tillfälligt genom paviljongetableringar. För att hantera den ökade efterfrågan samt för att kunna nå målet att minska barngruppernas storlekar har förvaltningen arbetat med att etablera nya förskolor.

Under våren 2019 stod konceptförskolan Cykelskogen klar. De förskoleavdelningar som inrymts i paviljonger på Rumba förskola har omlokaliserats till de nya lokalerna.

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 22 november 2018 (§ 153/19) att godkänna att kommunen sluter ett hyresavtal med Vaktberget Fastigheter AB för en förskola i Telegrafområdet perioden 1 januari 2020–31 december 2035. Kommunstyrelsen godkände även hyresavtalet. Paviljonglösningen som inrymmer Släggan förskola har således blivit uppsagd från den 31 december 2019 i överenskommelse med Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen för att förskoleverksamheten som inryms i Släggan, två avdelningar, ska omlokaliseras till de nya lokalerna i Telegrafområdet (Utsikten). Backlura förskola som inryms i gymnasiets lokaler kommer att flytta sin verksamhet till Utsikten under 2020. Med anledning av öppnandet av Cykelskogens förskola 2019 och Utsiktens förskola 2020 har även den tillfälliga förskolemodul som varit placerad i Segersäng lämnats.

Förvaltningen har dock i åtanke att det planerade byggandet i Nynäshamn under kommande år kan ha en stor påverkan på behovet av förskoleplatser. Det har även uppdagats att förskolesituationen i Ösmo under de kommande åren kommer att bli mycket ansträngd, redan för våren 2020 har det visat sig vara platsbrist. Med anledning av detta kommer en behovsanalys för förskolorna i Ösmo att upprättas under våren 2020 för att så fort som möjligt kunna påbörja arbetet då situationen kommer att bli värre under 2021.

Digitala arbetsformer

Nationella styrdokument inom skola och förskola ställer ökade krav på verksamheternas digitalisering och personalens kunskaper inom dessa områden, vilket skapar ett stort behov av helhetslösningar i form av en ny lärplattform. En ny lärplattform, Vklass, är upphandlad och implementering fortgår. Lärplattformen ska underlätta kommunikationen och samarbetet i undervisningen gentemot elever och vårdnadshavare samt mellan kollegor. Lärplattformen ska vara ett stöd för pedagogiska arbetsmetoder som exempelvis formativ bedömning. Lärplattformen ska även underlätta lärarnas administration och ge en säker lösning för hantering av personuppgifter i den dagliga verksamheten.

Som en del i arbetet att vidta åtgärder för att underlätta lärarnas administrativa arbete utarbetades en handlingsplan under våren 2019 tillsammans med fackliga representanter. En viktig del i handlingsplanen är att se över digitala arbetsmetoder för lärare, införa lärplattform, digitala läromedel och tillgång till, för arbetet, nödvändig hårdvara.

Arbete med att implementera barnkonventionen

Den 13 juni fattade riksdagen beslut om att inkorporera konventionen om barnets rättigheter i svensk lag den 1 januari 2020. Förberedelse pågick under hösten 2019 och fortgår. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har tagit fram material och verktyg som stöd för kommunerna i det förberedande arbetet. Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit en samordnande roll i det kommungemensamma arbetet efter samråd i kommunledningsgruppen.


MÅLUPPFYLLELSE

Ett ekonomiskt hållbart Nynäshamn

Målet uppfylldes.

Barn- och utbildningsnämnden bidrar till ett ekonomiskt hållbart Nynäshamn genom att bedriva effektiva verksamheter med god service, genom att vara en attraktiv arbetsgivare, genom att tillse att kommunens vuxna medborgare har goda möjligheter till utbildning och genom att tillse att kommunens unga får en utbildning som möjliggör vidare studier och etablering på arbetsmarknaden.

Nynäshamns kommun har fortsatt utmaning i att tillse att unga (16–24 år) studerar eller är etablerade på arbetsmarknaden. Som en del i arbetet har en handlingsplan upprättats för arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret med syfte att stärka samordningen kring de insatser som riktas mot målgruppen. Satsningar genomförs även för att stärka kopplingen mellan utbildningarna vid Nynäshamns Campus och det lokala näringslivet. Flera initiativ har tagits med företagsgruppen och med andra offentliga verksamheter för att kunna erbjuda lämpliga utbildningssatsningar.

I arbetet för att bedriva effektiva verksamheter med god kvalitet pågår uppdatering av de administrativa processerna med syftet att stärka kvaliteten och få lägre personberoende. Vidare har en IT-utvecklingsplan upprättats som beskriver inriktningen och investeringsbehoven för de kommande årens IT-utveckling inom utbildningsorganisationen. Det är ett första steg till upprättandet av en IT-strategisk plan med syfte att ta tillvara digitaliseringens styrkor i verksamheterna.

För att Barn- och utbildningsnämnden ska kunna erbjuda likvärdig, kvalitativ och kostnadseffektiv verksamhet påbörjades en översyn av utbildningsorganisationen under 2019. Förvaltningen har fått i uppdrag av nämnden att genomföra en omfattande utredning där behovsanalyser upprättats vad gäller kommunens särskoleverksamhet samt över antalet skolplatser i tätorten och i Ösmo. Syftet med behovsanalyserna är att uppnå ett effektivt lokalutnyttjande och långsiktig planering för en ekonomiskt hållbar utbildningsorganisation som når verksamhetsmålen med tilldelade resurser. Behovsanalyserna upprättades och antogs av Barn- och utbildningsnämnden hösten 2019.

Flera av Barn- och utbildningsnämndens verksamheter befinner sig fortfarande i tillfälliga paviljonglösningar och i lokaler med stora underhållsbehov. Barn- och utbildningsförvaltningen ser att det finns en risk för fler akuta evakueringar ur lokaler som är i dåligt skick under 2019 och 2020. Utöver att evakueringar medför stora verksamhetsstörningar kan de innebära ökade kostnader i form av tillfälliga lokallösningar och ökade hyror efter renoveringar. För att nå målet om ett ekonomiskt hållbart Nynäshamn krävs god framförhållning och välfungerande samverkan i investerings- och lokalfrågor framöver.

Ett socialt hållbart Nynäshamn

Målet uppfylldes delvis.

Barn- och utbildningsnämnden bidrar till ett socialt hållbart Nynäshamn genom att verka för en utbildningsorganisation som är likvärdig och präglas av en god arbetsmiljö så att samtliga barn och elever är trygga och kan växa och utvecklas. Uppföljningen av läsåret 2018/2019 och verksamhetsåret 2018 visade fortsatt skillnader mellan kommunens grundskolor avseende resultat. Skillnader i resultat finns även mellan pojkar och flickor, mellan elever födda i Sverige och elever födda utomlands samt mellan elever med vårdnadshavare som har en eftergymnasial utbildning jämfört med de vars vårdnadshavare inte har det. Flera åtgärder har vidtagits för att öka likvärdigheten mellan kommunens skolor. Bland annat har resursfördelningssystemet följts upp vars resultat visade att systemet är ändamålsenligt när det gäller att kompensera för olika förutsättningar.

Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag vilket innebär att alla elever ska ha möjlighet att nå så långt som möjligt i sin utveckling och sitt lärande och kompenseras för sina olika förutsättningar på såväl strukturell som individuell nivå. Uppdraget ställer stora krav på skolans organisation. Två målgrupper är särskilt viktiga att fokusera på för att tillse att skolan erbjuder likvärdiga livschanser, dels de elever som har svårt att nå kunskapskraven, dels de elever som har stor skolfrånvaro. Insatser för att möta dessa gruppers behov har genomförts med utarbetandet av en handlingsplan för att säkerställa skolnärvaro. Implementering av handlingsplanen pågick 2019. Enheten för närvarostöd arbetade systematiskt med uppföljning, utvärdering samt utveckling av insatser för elever med problematisk skolfrånvaro. Vidare utreddes de kommungemensamma särskilda undervisningsgrupperna (KSU) och Barn- och utbildningsnämnden fattade beslut kring att avveckla dessa till förmån för inrättandet av en resursskola från vårterminen 2020 samt utveckling av stödinsatser inom ramen för respektive skolenhet.

Nynäshamns kommun samarbetar sedan vårterminen 2018 med Friends i syfte att skapa ett tryggare klimat i kommunens skolor och motverka kränkningar, mobbning, trakasserier och diskriminering. Alla skolor i Nynäshamns kommun deltar i samarbetet och Friends insatser baseras på de behov som definieras vid respektive skola. Skolverkets satsning ”Samverkan för bästa skola” avslutades i december 2018 men Vanstaskolan 4–9 fick utökad insats under vårterminen 2019. Skolenheterna fortsätter arbetet med de verktyg de fått, extra insatser görs även i samband med statsbidrag för likvärdig skola för 2020 och framåt när det kommer till att öka trygghet och studiero.

Sedan 2018 pågår även ett statsbidragsfinansierat projekt för att utveckla förskolornas och skolornas utomhusmiljöer. Syftet med projektet är att underlätta arbete med utomhuspedagogik, fysisk aktivitet, elevhälsa samt öka tryggheten under raster och utomhusvistelse. Projektet drivs av verksamheterna i samarbete med Naturskolan.

Från den 1 januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag. Förvaltningen arbetade 2019 med implementering av barnkonventionen i samtliga verksamheter och hade även en samordnande roll i det kommungemensamma arbetet.

Ett ekologiskt hållbart Nynäshamn

Målet uppfylldes delvis.

Barn- och utbildningsnämnden bidrar till ett ekologiskt hållbart Nynäshamn genom att förskola och skola arbetar enligt respektive skolforms läroplan med ekologisk hållbarhet och hållbart lärande. Vidare pågår ett lärmiljöprojekt, i vilket Naturskolan fungerar drivande och som ett stöd, med syfte att utveckla skolornas utomhusmiljöer samt fördjupa arbetet i hållbart lärande. Kostenheten arbetar med att minska klimatpåverkan från inköp och hantering av livsmedel.

EKONOMISK ANALYS

Barn- och utbildningsnämnden redovisade ett negativt resultat för 2019 på 1,1 mkr.

Nämndens bidrag ökade med 16,9 mkr jämfört mot budget. Intäktsökningen beror främst på obudgeterade bidrag från Arbetsförmedlingen och Skolverket.

Övriga intäkter ökade med 3,2 mkr jämfört mot budget. Det beror främst på en ökning av antal externt sålda platser inom förskola, grundskola och gymnasieskola samt ökade intäkter för barnomsorgsavgifter.

Nämndbidraget avslutade året i balans. Om man bryter ned nämndbidraget på kontonivå kan en ökning i grundskole- och fritidshemselever i kommunal regi avläsas samt en minskning i antalet barn inskrivna i kommunal förskola.

Personalkostnaderna ökar med 16,2 mkr jämfört mot budget. Ökning består av kostnaderna för timavlönad personal, personal från Bemanningscentrum och personal som är anställda via Arbetsförmedlingen.

Inom driften ökar kostnaderna för barn och elever placerade hos extern utförare inom förskola, fritidshem, grundskola och gymnasial vuxenutbildning jämfört mot budget. Detta samtidigt som elevantalet inom gymnasiet och gymnasiesärskola minskar jämfört mot budget. Barn- och utbildningsnämnden hade dessutom extraordinära kostnader för evakuering av skolbyggnader och ombyggnad av skolbyggnader. Det gav ett totalt underskott på driftkostnaderna uppgående till 4,9 mkr.

Verksamheterna Grundskola, Särskola, Gymnasium och vuxenutbildningen, Kostenheten samt Kulturskolan redovisade alla underskott vid årets slut. Deras sammanlagda underskott uppgår till 8,2 mkr. Nämnd och förvaltning, Stöd och utveckling samt Förskola lämnade året med överskott uppgående till totalt 7,1 mkr. Skillnaden är årets resultat, ett underskott på 1,1 mkr.

 

Resultaträkning
(mkr)
Utfall januari–december 2019 Budget januari–december 2019 Differens ackumulerad Helårsprognos, augusti 2019 Utfall januari–december 2018 Utfall helår
2018
Bidrag 81,5 64,5 16,9 72,0 64,8 64,8
Övriga intäkter 61,2 58,0 3,2 59,2 61,5 61,5
Nämndbidrag 665,1 665,1 0,0 665,1 647,5 647,5
Summa intäkter 807,8 787,7 20,1 796,4 773,9 773,9
Personal – 482,4 – 466,2 – 16,2 – 478,1 – 456,6 – 456,6
Drift – 326,4 – 321,5 – 4,9 – 318,3 – 316,5 – 316,5
Summa kostnader – 808,8 – 787,7 – 21,2 – 796,4 – 773,2 – 773,2
Summa netto, konto – 1,1 0,0 – 1,1 0,0 0,7 0,7

FRAMTID

Nynäshamns kommun har en god nivå på sin nettokostnadsavvikelse för pedagogisk verksamhet. Nettokostnadsavvikelsen är ett mått på avvikelsen mellan kommunens nettokostnad och den beräknade referenskostnaden, som består av nettokostnad och strukturvariabler. Nästan alla pedagogiska verksamheter i kommunen har en negativ trend vilket indikerar på ekonomiskt effektiva verksamheter. Nynäshamns kommun förbrukar i den analysen mindre medel än vad kommunens struktur teoretiskt kan kosta. Nettokostnadsavvikelsen analyserar inte kvalitetsnivån inom verksamheten, utan är ett ekonomiskt mått.

Verksamhetsplan 2020 för Barn- och utbildningsnämnden innebär ett prognostiserat besparingskrav för nämndens verksamheter motsvarande 31,0 mkr då befintliga underskott är inkluderade. Besparingskravet beror på att nämnden inte får full kompensation för bland annat kostnadsökningarna för löner, personalomkostnadspålägg, övriga kostnader och lokaler. Om prognosen realiseras får det stor påverkan på nämndens verksamheter. För att klara den ekonomiska ramen kommer alla verksamheter att behöva se över sin personal. I praktiken innebär det konsekvenser för lärartätheten inom skola och personaltätheten inom förskolan, som riskerar att sjunka.

I nuvarande läge är budgeten för 2020 i sitt slutskede. För att klara ekonomin inom ram krävs åtgärder. Åtgärder som exempelvis minskning av personalstyrkan, besparingar i läromedel, förändrade val av livsmedelsinköp och en minskning gällande övriga driftkostnader. Eftersom flera enheter går in i budgetåret 2020 med underskott till följd av för stor personalstyrka ger det stora utmaningar framgent.