Förväntad utveckling

Nynäshamns kommun står inför stora utmaningar framöver, inte minst när det gäller demografiutvecklingen, kompetensförsörjningen och de ökade investeringsbehoven. Ekonomin i Sveriges kommuner väntas bli sämre framöver. Det blir därför viktigt att hitta rätt strategier för att möta utvecklingen.

Kommunfullmäktige beslutade den 12 december 2019 om nya riktlinjer för ekonomistyrningen i Nynäshamns kommun. De nya riktlinjerna ska säkerställa en god ekonomisk hushållning både på kort och lång sikt och blir ett viktigt verktyg i arbetet mot en ekonomiskt hållbar kommun. Det innebär att skattemedlen ska användas effektivt och till största nytta för invånarna i kommunen. God ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och längre tidsperspektiv och förutsätter en långsiktig ekonomisk planering. För att uppnå detta har kommunen inlett ett arbete med att anpassa processer, rutiner och mallar i linje med den nya riktlinjen. I den nya riktlinjen beskrivs också en ny budgetprocess där beslut om mål och budget är tidigarelagt till fullmäktigemötet i juni månad. Beslut i juni är en förutsättning för att öka möjligheterna för verksamheterna att följa budgeten på bra sätt.

Nynäshamns kommun har parallellt startat ett arbete med att förändra kommunens styrmodell för att på ett tydligare och enklare sätt säkerställa de politiska prioriteringarna.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) bedömer att den ekonomiska situationen blir särskilt problematisk de kommande åren då befolkningen och behoven av skola, vård och omsorg fortsätter att växa i snabb takt samtidigt som utvecklingen av skatteunderlaget blir lägre. Kommunen måste möta dessa utmaningar genom en god kostnadskontroll och fortsatt hög effektivitet inom alla delar av kommunen.

Nynäshamns kommuns höga investeringsbehov framöver gör att svåra beslut gällande både ekonomi och verksamhet är nödvändiga. Det stora uppskjutna underhållsbehovet i kommunens verksamhetslokaler och de kommande demografiska ökade behoven ställer mycket höga krav på en effektiv organisation. Många av de åtgärder som väntar kring underhåll och rivning av befintliga lokaler är kostnader som kommer att belasta verksamheternas drift. Dessa kostnader klassificeras inte som investeringar.

För att stärka kommunens balansräkning och ge utrymme för att skattefinansiera framtida investeringar och på så sätt slippa en alltför stor skuldsättning, behöver resultatnivån vara minst 2,0 procent i förhållande till de totala skatteintäkterna och generella bidrag de kommande åren. Kommunen har ett tydligt behov av överskott för att möjliggöra de höga investeringsnivåerna. Eventuella framtida underskott i verksamheterna får stora konsekvenser för möjligheten att möta ett växande behov samt ge service med god kvalitet till medborgarna.