Viktiga förhållanden för resultat och
ekonomisk ställning

Omvärlden

Pandemin har haft en omfattande påverkan på hela världen och kommer sannolikt att få konsekvenser för ekonomi och samhällsutveckling under lång tid framöver.

Samtidigt kvarstår flera av de riskfaktorer i omvärlden som var aktuella även före pandemin. Spänningarna mellan USA och Kina, liksom i viss grad mellan USA och Europa, kan förväntas påverka handelsförutsättningarna även med en ny amerikansk administration.

Säkerhetsläget i världen har på olika sätt försämrats både globalt och i Sveriges närområde, vilket ställer nya krav på Sveriges totalförsvar. Kommuner och regioner involveras i återuppbyggnaden av civilt försvar för att möta nya typer av hot.

Globalisering, ny teknik och förändringar i klimat, demografi och värderingar ändrar kontinuerligt förutsättningarna för människor och samhällen över hela världen. Att kunna förstå och förhålla sig till hur dessa krafter påverkar oss lokalt, regionalt och nationellt i Sverige är av stor betydelse för vår framtid. Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har identifierat 13 trender som redan idag påverkar och/eller bedöms påverka svenska kommuner fram till 2040.

Minskat lokalt och regionalt handlingsutrymme genom ökad styrning från nationell nivå och från EU.

Stigande förväntningar på välfärden genom att människors ekonomi förbättras och informationen, kunskapen och tillgängligheten ökar. Även den nya tekniken skapar nya arenor som gör att medborgarna förväntar sig snabbare och mer tillgänglig service.

Hårdare konkurrens om kompetens när det blir brist på vissa yrkesgrupper, samtidigt som behoven ökar och många går i pension.

Ökad polarisering genom ökade ekonomiska klyftor som i sin tur kan öka polariseringen ännu mer genom ojämlika möjligheter att nyttja digital teknik, ojämlik tillgång till socialt och kulturellt kapital, exempelvis nätverk och sociala strukturer. Polariseringen ökar även genom att gemenskapsinformationen minskat då allt fler får underhållning, information och nyheter som är skräddarsydda för, och utvalda av, dem. Resultatet blir åsiktspolarisering, ökat näthat och minskad förståelse för varandra.

Ökad bostadsbrist råder i stora delar av Sverige och inte längre bara i städerna. Byggandet har inte hållit jämna steg med befolkningstillväxten och nyproduktioner har varit dyra och vänder sig till förhållandevis resursstarka grupper. Det är svårt för unga, nyanlända och andra resurssvaga att ta sig in på bostadsmarknaden, vilket kan leda till ökad segregation och trångboddhet.

Skillnaderna mellan stad och land har ökat bland annat genom färre jobb inom jordbruk och skogsbruk, medan städerna gynnats av kunskapsintensiva jobb och framväxten av servicenäringarna.

Ändå ökar intresset för landsbygden, bland annat genom ny teknik som ger möjligheter att minska avstånd och öka förutsättningen för nya arbeten att växa fram på landsbygden. Det finns även ett ökat intresse för hållbar och miljömedveten livsstil och ökad uppmärksamhet på behovet att säkra livsmedelsförsörjningen.

Många lokala nyhetsredaktioner har tvingats lägga ner och allt fler kommuner riskerar att hamna i medieskugga då allt fler människor hämtar information och nyheter på nya sätt, inte minst via sociala medier. Ett förändrat medielandskap som mer är byggt på läsarens personliga intressen innebär att granskningen av makten minskar, lokalbefolkningen kanske inte nås av lokala nyheter och risken finns att ”nättroll” (enskilda såväl som utlandsstödda organiserade trollfabriker) sprider fejkade nyheter och desinformation för att provocera eller skapa opinion.

Människors tillit till varandra och till samhällsinstitutionerna är grundläggande för såväl ekonomisk utveckling som offentlig välfärd. Sambandet mellan hög tillit och välfärdsindikatorer som god hälsa, låg kriminalitet, hög grad av trygghet och uppskattad lycka är väl dokumenterat i forskningen. I internationella jämförelser ligger Sverige tillsammans med de nordiska länderna samt Holland i topp. Trots ökade ekonomiska skillnader, boendesegregation och en stor flyktinginvandring från ”lågtillitsländer”, har tilliten i Sverige under lång tid varit oförändrad. Den senaste statistiken tyder dock på att tilliten håller på att minska, framför allt bland yngre. Låg tillit riskerar att skapa ett politiskt klimat där ton och inriktning markant ändras, från ett demokratiskt ideal där samarbete och dialog främjas, till att politiken istället blir en arena för maktkamp och populism.

Ökade möjligheter att effektivisera med ny teknik. Teknikutvecklingen är en stark övergripande förändringskraft. Digitaliseringen och artificiell intelligens (AI) kommer att genomsyra hela vårt samhälle – och förändra det i grunden. Många kommunala verksamhetsområden kommer att kunna effektiviseras. Digitaliseringen och AI erbjuder fantastiska möjligheter, men det finns också risker. Den enskildes inflytande och kontroll kan öka då ny teknik bidrar till högre grad av ”självservice”, men frågan är hur människor påverkas av allt färre fysiska möten med andra människor inom välfärden.

Ökat kommunalt fokus på integration. En förutsättning för en framgångsrik integration är att nyanlända barn och unga lyckas bra i skolan. Även etableringen på arbetsmarknaden måste förbättras. I Sverige är kompetenskraven på arbetsmarknaden höga och risken är stor att de med bristfällig utbildning eller svagt kontaktnät även på lång sikt inte får något arbete. Kommunernas ekonomi försämras av en dåligt fungerande arbetsmarknadsetablering. Dels i form av direkta kostnader för ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder, dels indirekta kostnader i form av socialt utanförskap och uteblivna skatteintäkter. Även om det är staten som ansvarar för arbetsmarknadspolitiken har kommunerna flera viktiga uppgifter för en bra integration: skolan, arbetsgivarrollen och de egna arbetsmarknadsinsatserna.

Osäkerheten i världen ökar. Företag och finansiella system är genom ny teknik och frihandel starkt sammankopplade med varandra och människor i utvecklade länder reser över hela världen. Vi blir därför mer sårbara för finansiella kriser, fejkade nyheter, cyberhot och pandemier. Allt fler system integreras med internet. Dricksvatten, el, fjärrvärme och järnvägstrafik blir allt mer beroende av it, vilket också ökar sårbarheten. Och det är inte bara främmande makter eller kriminella hackare som hotar Sveriges it-beroende infrastruktur. Fel och misstag kan också begås av personal inom den egna organisationen eller av upphandlade företag.

Överutnyttjande av de globala ekosystemen tar sig uttryck i stigande havsnivåer och ökenspridning, som redan idag påverkar de fattiga delarna av världen och som också bidrar till ökade flyktingströmmar. Extrema väderhändelser blir allt vanligare. I Sverige kan detta exempelvis innebära perioder av mycket regn eller blåst och risk för översvämningar eller långa perioder av torka med vattenbrist och risk för bränder. Globaliseringen och tillväxten den skapat har lett till ökade rikedomar, minskad fattigdom och en framväxande medelklass i tidigare outvecklade länder – men också en ökad ojämlikhet inom länderna.

Va21DJI_0026

Ekonomi – globalt, nationellt och lokalt

Utveckling av den svenska ekonomin
Hämtat ur SKR:s ekonomirapport från oktober 2020.

Sammanfattande slutsatser

År 2020 var exceptionellt ur många perspektiv. Coronapandemin gav under våren en extremt snabb nedgång i produktion och sysselsättning, såväl i Sverige som i omvärlden. Verksamheten i kommuner och regioner fick ställa om i rekordfart. Ekonomin har vänt tydligt uppåt sedan dess, men i vilken takt återhämtningen kommer att ske är fortfarande högst osäkert. Paradoxalt nog väntas kommuner och regioner till följd av stora tillfälliga, pandemirelaterade tillskott nå mycket starka resultat 2020. Utifrån de ryckiga förutsättningarna under året är det dock inte konstigt. De statliga tillskotten har gett goda ekonomiska förutsättningar för kommunsektorn att med ekonomin tryggad hantera pandemin. Samtidigt kommer befolkningsutvecklingen att ge stora utmaningar och långsiktiga effekter på ekonomi och bemanning framöver. Årets starka ekonomiska resultat riskerar att skapa förväntningar som regioner och kommuner inte kan uppfylla på längre sikt.

Utdragen återhämtning och långsiktiga verkningar

Omfattande krisåtgärder för att stödja företag och hushåll har spelat en stor roll för återhämtningen. Uppgången i den globala konjunkturen antas hålla i sig i slutet av 2020, liksom efterföljande år. Sedan februari har pandemin överskuggat allt annat och skiftat fokus från tidigare makroekonomiska orosmoln. Men i hög grad kvarstår flera av de riskfaktorer som många tidigare talade om, som det ökade befolkningstrycket samt svårigheten att rekrytera personal.

Fortsatt tryck från demografin

Den demografiska utmaningen beror lite förenklat på att antalet personer som behöver välfärdstjänster ökar snabbare än antalet invånare i yrkesverksam ålder. Främst är det äldreomsorgen som har ökande behov, liksom även hälso- och sjukvården. Kostnaderna och antalet sysselsatta i kommunal sektor har de senaste decennierna ökat betydligt snabbare än vad som motiveras av befolkningsökningen, främst som en följd av stigande ambitioner och förväntningar. Den utveckling sektorn haft hittills är inte möjlig i framtiden. Det mesta talar för att bemanningen inte kan öka i takt med välfärdsbehoven. Under lång tid har den demografiska utmaningen med en åldrande befolkning varit välkänd. En rad åtgärder har diskuterats, som höjda skatter, höjda avgifter, höjd pensionsålder, ökad arbetskraftsinvandring, sänkta ambitioner och effektiviseringar. På senare tid har digitalisering lyfts fram som en stark kandidat.

Fler behöver arbeta

Det är lätt att allt fokus just nu hamnar på coronapandemin, men det är viktigt att fortsätta planera för den demografiska verklighet som beskrivs ovan. Att fler människor i arbetsför ålder är anställningsbara och att fler behåller sin hälsa högt upp i åldrarna är särskilt viktigt. Konkurrensen om jobben väntas bli extra svår för nya personer på arbetsmarknaden som saknar gymnasial utbildning. Dessutom har en god utbildning positiva effekter i allt från hälsosamma levnadsvanor till psykisk hälsa, vilket ökar chanserna att hålla sig frisk längre.

Kommunernas dilemma – starka resultat men växande utmaningar

Kommunerna kom in i 2020 efter ett par år med något svagare resultat än de tre föregående åren. Många kommuner hade påbörjat effektiviseringar och besparingar för att klara den demografiska situation som väntade. Det ledde till att kostnaderna i fasta priser minskade 2019. Kostnadsökningen 2019 var den lägsta sedan 2008. Från och med mars 2020 började kommunerna påverkas mycket starkt av pandemin. Staten avsåg att hålla kommunerna skadeslösa och ökade de generella statsbidragen med 13,5 miljarder kronor, samt lovade att ersätta alla merkostnader inom funktionshinder- och äldreomsorg. Under hösten blev det tydligt att skatteunderlaget inte påverkats så mycket som befarat av pandemin och att de generella bidrag staten skjutit till är större än effekten på skatteunderlaget. Detta i kombination med övriga bidrag och att många verksamheter haft mindre efterfrågan gör att 2020 i många kommuner avslutades med ett stort ekonomiskt överskott, som sammantaget beräknas bli drygt 30 miljarder kronor. Dilemmat för kommunerna är nu att hålla tillbaka förväntningarna som ökar till följd av de starka resultaten, för de långsiktiga utmaningar kommunerna hade innan pandemin kvarstår.

Välfärd på distans

Under coronapandemins första månader ökade användningen av digitala tjänster explosionsartat. Det som tidigare hade tagit åratal att genomföra fick nu införas på kort tid. Inom utbildningsområdet gjordes en snabb omställning. När gymnasieskolor, vuxenutbildning, yrkeshögskolor och universitet stängde för fysisk undervisning den 17 mars skulle 800 000 elever snabbt erbjudas undervisning på distans. Den gemensamma bilden hos SKR och skolmyndigheterna är att undervisningen har fungerat trots rådande situation, men det har inte saknats utmaningar. Den ökade omställningstakten behöver fortsätta mot bakgrund av den befolkningsutveckling kommunsektorn står inför.

coronavirus-structural-morphology

Vännäs kommuns ekonomiska förutsättningar

Ekonomi i balans

Kommunallagen kräver att kommunens ekonomi ska vara i balans. Den lägsta gränsen för att ha en ekonomi i balans är att intäkterna årligen ska täcka kostnaderna. Fullmäktiges ambition är att standardkostnaderna ska vara vägledande för framtida mål. Orsaken till att fullmäktige valt just det nyckeltalet är att det är centralt inom kostnadsutjämningssystemet och sätter på så sätt gränser för kommunens ekonomiska utrymme.

Kommunens skatteintäkter

Kommunens skattesats 2020 var 23:60 kr per hundralapp. Den används för beskattning av kommunens eget skatteunderlag, som består av kommunmedborgarnas löneinkomster, övrig inkomst av tjänst, pensioner, inkomst av näringsverksamhet och övriga sociala ersättningar. Tillväxten av underlaget beror på löneökningar, höjda pensioner eller fler arbetade timmar.

Kommunens skatteintäkter periodiseras så att preliminära intäkter kommer in i kommunkassan det år som de tillhör. I själva verket är skatteintäkterna preliminära fram till dess taxeringen är slutgranskad i december påföljande år. Därefter spelar prognoser över skatteunderlagets tillväxt stor roll för planering och preliminära utbetalningar.

Om tillväxten av kommunens skatteunderlag skiljer sig från den genomsnittliga tillväxten i riket, justeras det via inkomstutjämningen. I klartext betyder det att under en lågkonjunktur med ökad arbetslöshet påverkas resultatet negativt även om inte arbetslösheten ökar i den egna kommunen.

Vännäs kommun använder sig av SKR:s prognoser för skatteunderlagets tillväxt med det tillägget att Vännäs kommun 2020 räknade ner SKR:s prognos över befolkningsutvecklingen från en ökning på 83 personer till 25 personer.

Löneökningar

En pott för löneökningar finns centralt vid sidan om förvaltningarnas budgetramar. Kommunstyrelsen beviljar därefter anslag ur potten efter det verkliga resultatet. Resultatenheternas löneökningar kompenseras inte. På grund av coronapandemin flyttades 2020 års lönerevision till hösten och den var inte helt klar för Kommunals avtalsområde vid årets slut. Därför har kommunen gjort en uppskattning av den återstående delen av lönerevisionen och bokat upp i bokslutet för den delen av löneökningen som hör till 2020.

Internhyressystemet och internräntan

I samband med intern hyressättning används 1,5 procent (internräntan 2020) + 1,1 procent = 2,6 procent. Mellanskillnaden på 1,1 procent används till att stärka fastighetsunderhållet.

Justering för kapitalkostnad

Färdiga investeringar aktiveras i samband med att dessa tas i bruk. Så snart en investering är aktiverad påförs respektive verksamhet kostnader för avskrivning och internränta.

Ekonomistyrningsprinciper

Budgetuppföljning

Kommunfullmäktige har fastställt rutiner för ekonomisk uppföljning som innebär att förvaltningarna utifrån en beslutad plan för uppföljning rapporterar det ekonomiska läget. I uppföljningen anges redovisat resultat vid uppföljningstidpunkten, budget för perioden, eventuell budgetavvikelse och prognostiserat årsresultat. Nämnderna ska lämna kommentarer till avvikelser och lämna in en åtgärdsplan för en budget i balans om prognosen pekar på underskott.

Nämnderna ska utifrån den givna budgetramen ta ett självständigt ansvar för sin ekonomi. Nämnderna har ansvar och befogenheter att fatta nödvändiga beslut för att hålla budgeten. Nämnderna ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och utveckla former för att se över befintlig verksamhet, samtidigt som de ska ta hänsyn till nödvändig utveckling.

Nämndernas över-/underskott

Återställandet av ett underskott kan delas upp på 1–3 år i en återbetalningsplan, som kommunstyrelsen fastställer. Överskott kvittas mot tidigare underskott.

För intraprenader gäller att uppkomna påverkbara överskott får överföras till kommande år. Av dessa får högst 25 procentenheter användas för individuell premiering. Underskott tas med i sin helhet. Kommunfullmäktige kan eventuellt besluta om annat upplägg.

Resultatenheten Liljaskolan har sina ekonomiska villkor reglerade i ett avtal. Kommunen gjorde en översyn av Liljaskolans organisationsform och framtida ansvar 2020, men har inte beslutat om eventuell förändring av Liljaskolans organisation.

Investeringar

Slutkostnaden redovisas när investeringen är genomförd, dock senast året efter att medel till investeringen har anslagits i investeringsbudgeten. I samband med tilläggsbudget ska nämnden till kommunstyrelsen begära överföring av medel för pågående men ej klara och slutredovisade budgeterade investeringar till nytt verksamhetsår. Kommunfullmäktige tar det slutgiltiga beslutet om medel ska föras över till nästa år.

En översyn pågår av kommunens alla leasing- och hyresavtal för att utreda om kommunen har avtal som kan klassas som finansiella leasing- eller hyresavtal. Sådana avtal ska hanteras som investeringar i bokföringen, vilket inte görs idag, förutom för några större hyresavtal. Denna justering ska göras 2021 vid behov.

Finansiella principer

Enligt lagen om ”god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting” ska kommunen formulera både finansiella och strategiska verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning.

Vännäs kommuns finansiella mål redovisas i avsnitt 1.6 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning.


Riskanalys

Omvärldsrisk

Befolkningsutveckling: SCB prognostiserar en ökning av befolkningen i Vännäs och den skatteprognosen ligger bland annat till grund för SKR:s skatteprognos. Om befolkningen ökar långsammare än prognosen betyder det lägre skatteintäkter i kommunen och därmed en risk för kommunens ekonomi. Vännäs kommun har hanterat den risken genom att i budgeten räkna ned befolkningsprognosen och budgeterar med en lägre skatt än SKR:s prognos.

Verksamhetsrisk

Liljaskolan: 75 procent av eleverna på Liljaskolan kommer från andra kommuner. Det innebär en betydande affärsrisk för Vännäs kommun om elevantalet i regionen sjunker eller om andra kommuner i större utsträckning anordnar liknande utbildningar. För att hantera risken gjorde kommunen bland annat en utredning 2020 med fokus både på lämplig driftform för skolan i framtiden och de risker som det stora behovet av externa elever medför.

Vännäs Fastigheter: Risken för outhyrda lägenheter och lokaler är den största verksamhetsrisken för bolagskoncernen, med en omsättning på 61,5 mkr. Bolaget hanterar den risken genom att vara en professionell hyresvärd med konkurrenskraftiga hyresobjekt, och genom att noga följa utvecklingen på hyresmarknaden.

Finansiell risk

Ränterisk: Både Vännäs kommun och Vännäs Fastigheter har lån i banker och kreditinstitut på tillsammans 642 mkr. Koncernen har i nuläget fast ränta på alla lån. 108 mkr av lånen förfaller inom ett år och anses som kort risk. 526 mkr förfaller inom två till fem år och 8 mkr senare än om fem år. Den genomsnittliga räntan i koncernen var 0,57 procent 2020, att jämföra med 0,67 procent 2019. En ränteökning med 1 procent skulle påverka koncernen med 1 mkr högre räntekostnader 2021. Vid en längre periods räntehöjning med 1 procent skulle koncernens samlade räntekostnader öka med 1 mkr varje år. Förfallodagar för lån sprids ut över åren med syfte att minimera risken för onödigt höga räntor.

Risk i finansiella placeringar: Kommunen har medel placerade vars avkastning ska användas för att täcka delar av pensionskostnaderna. Det ekonomiska läget både i omvärlden och i Sverige gör att risken i kommunens placerade medel ökar.

Kommunen har i nuläget diskretionär1 förvaltning utifrån en kapitalplaceringspolicy som ett sätt att hantera risken i de finansiella placeringarna.

Soliditet

Soliditeten är ett mått på kommunens långfristiga finansiella utrymme och visar hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital.

Ett av kommunens finansiella mål är att soliditeten långsiktigt ska öka. Det är svårt att ange ett specifikt mått på hur stor soliditeten bör vara men den genomsnittliga soliditeten i kommun-Sverige var 46,4 procent 2019 jämfört med 35,7 procent i Vännäs kommun 2019. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen för pension var 6,5 procent 2019 jämfört med rikets 19,2 procent. Det betyder att soliditeten bör öka rejält för att kommunen ska kunna möta framtidens behov. Vännäs kommun har beslutat om 100 procent egenfinansiering av framtida investeringar vilket bidrar till en utveckling i rätt riktning. I uppdragen för 2021 ingår också att ta fram ett nivåmål för soliditeten. Soliditeten sjönk under 2020, vilket berodde på en förändrad redovisningsprincip för vissa hyreskostnader. Det beskrivs mera utförligt i avsnittet om måluppföljning och god ekonomisk hushållning.

Pensionsförpliktelser

Vännäs kommun har en pensionsförpliktelse till nuvarande och pensionerade anställda. Skulden var på balansdagen 220,1 mkr, vilket var en minskning med 9 mkr. Skulden redovisas under borgensåtaganden och andra förpliktelser och avser pensionsintjänande före 1998. Pensionsskulden för intjänade pensioner efter 1998 uppgick till 76,2 mkr, 10,3 mkr högre än 2019. Orsaken till den stora ökningen mellan 2019 och 2020 är att flera personer valt att gå i förtidspension under året. Ökningen mellan 2018 och 2019 var 12,1 mkr. Återlånade medel (skillnaden mellan totala pensionsförpliktelsen och marknadsvärdet på förvaltade medel) uppgick till 218,1 mkr vid årsskiftet.

Värdet av kommunens aktieportfölj för förvaltning av pensionsmedel uppgick till 78,2 mkr. Det var en ökning med 6,2 mkr sedan 2019, varav orealiserade vinster 5,7 mkr. Handelsbanken och Swedbank var kommunens diskretionära förvaltare (som har mandat att fatta placeringsbeslut).

Ekonomiska nyckeltal ur Kolada (Kommun- och landstingsdatabasen) kopplade till budgetprocessen

Kommunfullmäktige beslutade i samband med budget 2020–2021 och plan 2022 att budgeten ska kopplas till kostnadsutjämningssystemet. Detta eftersom kostnadsutjämningssystemet sätter gränser för en kommuns ekonomi.

Det är främst några ekonomiska nyckeltal i Kolada som är relevanta att följa och analysera. Dels är det standardkostnad och nettokostnadsavvikelse för de verksamhetsområden där en standardkostnad räknas fram (förskola, fritidshem, grundskola, gymnasium, äldreomsorg, LSS och IFO), dels är det nettokostnad per invånare för övriga verksamheter, jämfört med liknande kommuner. Kostnader högre än standardkostnaden är ett tecken på antingen högre ambitioner eller lägre effektivitet jämfört med riket och lägre kostnader än standardkostnad pekar på lägre ambitionsnivå eller högre effektivitet jämfört med riket.

Den sammanlagda nettokostnadsavvikelsen 2019 för Vännäs kommun var +11,2 procent. Det betyder att kommunens huvudverksamheter har 11 procent högre kostnader än vad som är rimligt utifrån kommunens struktur och befolkning. Det är främst grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg och individ- och familjeomsorg av huvudverksamheterna som har höga kostnader.

En jämförelse av nettokostnaden per invånare för övriga verksamheter visar att kommunen satsar mer än jämförbara kommuner på fritidsanläggningar, kollektivtrafik och bibliotek. För övriga områden har Vännäs lägre kostnader än andra kommuner.

Kostnaderna inom grundskolan var 9,7 procent högre än vad kommunens struktur motiverar 2019, att jämföra med 18,8 procent 2018. Nettokostnadsavvikelsen inom gymnasieskolan var 14,5 procent 2019, att jämföra med 5,5 procent 2018. Grundskolan har alltså sänkt sina kostnader jämfört med riket medan gymnasiet ökat kostnaderna.

Kostnaderna inom äldreomsorgen är 15 procent högre än i jämförbara kommuner. Motsvarande siffra 2018 var 19,6 procent. Även kostnaderna inom individ och familj är höga i Vännäs, framför allt kostnader för placeringar av barn, unga och vuxna.

De avvikelser jämfört med riket som presenterats ovan ligger till grund för beslutet att från budget 2020 anpassa budgetramarna efter standardkostnad + omkring 7 procent. Kommunens avsikt är att fortsatt ha en högre ambitionsnivå än andra kommuner men något lägre än idag.