God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

Ekonomi

Koncernen har inte gjort någon gemensam budget 2020, därför redovisas den ekonomiska måluppfyllelsen för kommunen och bolagen separat. Måluppfyllelsen för kommunens mål kommer först och därefter bolagens.

Vännäs kommuns ekonomiska mål

Måluppfyllelsen inom kommunens fyra perspektiv, ekonomi, medarbetare, samhällsutveckling och medborgare, visas i tabellen nedan.

Resultatet uppgick till +15,0 mkr, vilket var 1,8 mkr sämre än budgeterade 16,8 mkr. I resultatet ingår en nedskrivning på knappt 12 mkr av värdet på nedlagda kostnader för projektering av ett särskilt boende. 2019 beslutade kommunfullmäktige att inte i nuläget genomföra byggnationen då bedömningen var att det inte behövs fler säbo-platser i nuläget. Eftersom nedlagda kostnader representerat ett värde som kan användas vid en framtida byggnation, eller kan säljas till en annan kommun, har projektet värderats till 4 mkr i bokföringen. Nedskrivningen är bokförd inom finansen som lämnade överskott trots nedskrivningen. I vård- och omsorgsnämndens resultat ingår också en förändring av en redovisningsprincip som medfört ökade kostnader med 1 mkr.

Kommunen har tre ekonomiska mål som framgår ovan. Målen följs upp årligen och måluppfyllelsen redovisas för 2020 och några år bakåt i tiden. En sammanvägning av måluppfyllelsen inom de olika målen visar att målen uppfylldes delvis inom området ekonomi. Nedan följer en analys av de tre ekonomiska målen var för sig.

Nämnderna har en ekonomi i balans

Målet att nämnderna har en ekonomi i balans uppnåddes inte 2020. Det stora samlade underskottet för nämnderna ger bedömningen att resultaten är långt ifrån tillfredsställande. Nämnderna hade ett sammanlagt underskott på 8,5 mkr. Barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen var de nämnder som hade en budget i balans. Stora underskott i förhållande till verksamhetens storlek uppvisade plan- och miljönämnden och vård- och omsorgsnämnden. 1 mkr av vård- och omsorgsnämndens underskott 2020 beror på att två hyresavtal med lång löptid klassificerats som finansiell leasing med ökade bokföringsmässiga kostnader som följd. Den pandemi som rasat under året har fått olika ekonomiska konsekvenser i olika delar av verksamheten. I vissa verksamheter beror överskotten på att verksamhet inte har kunnat genomföras på grund av pandemin och i andra verksamheter har pandemin lett till ökade kostnader som bidragit till underskott.

Kommunstyrelsen
Kommunstyrelseförvaltningen lämnade överskott med 0,8 mkr och nådde målet om en ekonomi i balans. Orsaken är att kommunstyrelsen inte använde sin buffert fullt ut under året. Utan det överskottet hade förvaltningen lämnat underskott. Flertalet verksamheter redovisade överskott på grund av att aktiviteter inte varit möjliga att genomföra under pandemin. Infrastruktur och fastighetsförvaltning lämnade dock stora underskott. För infrastruktur beror det i stort sett bara på höga kostnader för vinterväghållning. För fastighetsförvaltningens del beror det både på höga kostnader för bland annat snöröjning och fastighetsunderhåll, och på ändrade budgetmässiga förutsättningar efter försäljning av en fastighet till Vännäs Fastigheter AB.

Plan- och miljönämnden
Plan- och miljönämnden lämnade ett underskott på 1,0 mkr. Räddningstjänstens underskott var 1,4 mkr och beror delvis på att nämnden haft kostnader för dubbla löner i samband med nyanställning under en del av året. Även övriga verksamhetskostnader var högre än budgeterat. Räddningstjänstens underskott kompenseras till en del av att miljö- och byggavdelningen lämnade överskott med 0,4 mkr, delvis på grund av interna intäkter där merparten kommer från nedlagt arbete kopplat till översiktsplanearbete utfört 2019.

Vård- och omsorgsnämnden
Vård- och omsorgsnämndens resultat för 2020, inklusive Akka, var –9,0 mkr. Inom individ- och familjeomsorgen påverkades underskottet mot budget av fortsatt höga placeringskostnader inom barn och unga samt insatser för vuxna. Jämfört med 2019 var bruttokostnaden för individ- och familjeomsorgen 5 mkr lägre, varav 3 mkr sänkta kostnader på grund av en förändrad arbetsmodell inom försörjningsstöd. Covid-19-relaterade kostnader som kvarstod efter uppskattad kompensation belastade resultatet med –1,0 mkr, främst inom äldreomsorgen. Inom LSS-omsorgen tyngdes resultatet av höga kostnader i enskilda ärenden.

Vård- och omsorgsnämnden hyr lokaler av Vännäs Fastigheter under så långa avtalstider att det betraktas som finansiell leasing ur ett redovisningsperspektiv. Det betyder att det ska betraktas som en investering och verksamheten belastas med internränta och avskrivning på ett belopp som 2020 översteg den debiterade hyran med 1 mkr. I samband med bokslutet har dessa leasingavtal klassats om till finansiell leasing. Den förändrade redovisningsprincipen gav ökade kostnader på 1 mkr för vård- och omsorgsnämnden.

Liljaskolan
Liljaskolan redovisade ett resultat på 1,3 mkr, 0,3 mkr mindre än resultatkravet och budgeten på 1,6 mkr. Resultatet för gymnasieskolan blev 0,3 mkr mindre än budgeterat. Underskottet berodde främst på högre verksamhetskostnader än budgeterat, främst kostnader för anläggnings- och underhållsmaterial, självriskkostnader i samband med arbetsplatsförlagt lärande (APL) samt personalkostnader i samband med det varsel som skolan lämnat under året.

Barn- och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningsnämnden redovisade ett överskott på 2,1 mkr. Överskottet bestod främst av positiva avvikelser för centrala resurser (1,6 mkr) och särskola (1,3 mkr). Skolan redovisade ett underskott på 1,6 mkr och det var framför allt personalkostnaderna som avvek från budget. Stora utmaningar kring elever i behov av särskilt stöd bidrog till att nämnden inte kunde göra alla beslutade personalneddragningar.

Finansen
Årets överskott för finansen uppgick till 6,6 mkr. Resultatet omfattar dock stora avvikelser, både positiva och negativa, jämfört med budget. Skatteintäkterna var 15 mkr lägre än budgeterat, främst på grund av effekter av coronapandemin. De lägre skatteintäkterna kompenserades av överskott på 22,3 mkr för generella statsbidrag och inkomstutjämning. Finansnettot gav ett överskott på 6 mkr varav 5,7 mkr var orealiserade vinster på placeringar. Budgeterade kostnader inom personalområdet gav ett överskott på 4,3 mkr beroende på en något lägre löneökning än beräknat men också beroende på förändringen av semesterlöneskulden.

I resultatet ingår en nedskrivning på 11,9 mkr av nedlagda kostnader för projektering av ett särskilt boende (se tidigare avsnitt). De totala nedlagda kostnaderna i projektet är 16 mkr och projektet är värderat till 4 mkr i balansräkningen. Projektet är bokfört som immateriell tillgång. Värdet är svårbedömt, vilket är förklaringen till varför en så stor del av värdet skrivs ned. Bedömningen är dock att det finns ett värde i projektet som motiverar att inte hela beloppet skrivs ned. Nedlagt arbete kan användas i samband med en framtida byggnation, eller säljas till någon annan kommun.

Årets resultat ska uppgå till 2 procent av skatter och bidrag

Målet att årets resultat ska uppgå till 2 procent av skatter och bidrag uppfylldes 2020 då resultatet blev 2,4 procent av skatter och bidrag. 2020 års budgeterade resultat var 2,7 procent av skatter och bidrag. Målet uppnåddes, precis som tidigare år, enbart på grund av det stora överskottet inom finansen som lämnade överskott med 6 mkr trots nedskrivningarna på 11,9 mkr som beskrivits tidigare. Nämnderna redovisade ett samlat underskott på 8,5 mkr.

 

Resultat i förhållande till skatter och statsbidrag

Soliditeten ska långsiktigt förbättras

Målet att soliditeten långsiktigt ska förbättras uppfylldes 2020. Soliditeten beräknas genom att kommunens eget kapital ställs i relation till balansomslutningen. Nyckeltalet visar hur stor del av kommunens tillgångar som är finansierad med eget kapital. 2020 klassificerades ett antal hyresavtal om till finansiella leasingavtal enligt gällande redovisningsregler. Det medförde att tillgångar och skulder justerades i balansräkningen, både för 2019 och 2020, vilket i sin tur minskade soliditeten från 2019. Det är förklaringen till den lägre soliditeten 2019 jämfört med 2018. Soliditeten har ökat med 1,2 procentenheter från 2019 till 2020 vilket uppfyllde målet.

Soliditet

Kommunens årliga investeringsvolym kopplat till självfinansieringsgraden respektive år

Självfinansieringsgraden beräknas som årets resultat plus avskrivningar i förhållande till årets investeringar. I årets avskrivningar ingår nedskrivningen på 11,9 mkr av projekteringskostnaderna för det särskilda boendet där byggnationen avbröts. I beräkningen av självfinansieringsgraden ingår inte det beloppet utan enbart avskrivningar på anläggningstillgångar. Målet är att kommunen ska finansiera sina investeringar med egna medel till 100 procent över en period av fem år. Självfinansieringsgraden 2020 var 176 procent och målet uppnåddes. Den höga självfinansieringsgraden beror delvis på att vissa budgeterade investeringar inte slutförts under 2020. En detaljerad redovisning av alla investeringsprojekt finns i avsnittet räkenskaper. Enligt investeringsbudgeten 2021 och framåt planeras stora byggnationer, bland annat en förskola och lokaler på Liljaskolan.

Årets investeringar - självfinansieringsgrad

Bolagskoncernens måluppföljning

Soliditeten uppgick till 24,7 procent och årets avkastning till 9,7 procent. Det betyder att bolagskoncernen uppfyllde de finansiella målen.

Bolagskoncernen består av Vännäs Fastigheter med två helägda dotterbolag (Älvdala Fastigheter och Fastighetstjänster i Vännäs AB).

Uppföljning av målen

Inom perspektivet medarbetare är målet ”medarbetarna trivs” och ”kvinnors heltidsanställning” uppnått. För målen ”bra ledare med ett gott ledarskap” och ”jämställda arbetsvillkor” nåddes målet delvis. Målet för sjukfrånvaro är inte uppnått.

Medarbetare

Medarbetarenkäten 2020 visade att 2018 års goda resultat bibehållits även 2020. Svarsfrekvensen har ökat med 11,3 procent sedan 2018 och uppgick till 92,3 procent 2020. Nöjd-medarbetar-index (NMI) var 4,9, samma som 2018.

Medarbetare trivs

Många medarbetare i Vännäs kommun (83,2 procent) trivs och känner trygghet och tillit i sin arbetsgemenskap. 81,8 procent uppger att de känner stort engagemang i sitt arbete, att arbetet känns betydelsefullt och att de kan påverka beslut och hur arbetsuppgifter ska utföras.

Enkäten pekar på vissa utvecklingsområden, till exempel kunskap hos varje medarbetare om vilka arbetsinsatser som påverkar den egna lönen (38,5 procent). Det finns medarbetare som uppger att de under det senaste året blivit utsatta för kränkande särbehandling av chef, arbetskamrater (6,1 procent), och från brukare, elev (17,9 procent). 62,4 procent uppger att de fått det stöd de behövt av sin arbetsgivare, vilket är en klar förbättring, men det är viktigt att synliggöra och stoppa beteenden som skadar kommunens medarbetare.

Kommunen har genomfört en kampanj för ”nolltolerans mot kränkande särbehandling och trakasserier” 2019 och 2020. Information och flygblad har gått ut till arbetsplatserna. En resurs från personalavdelningen har funnits tillgänglig för utbildning och stöd för medarbetarna. Ett kortare seminarium och diskussioner i flera arbetsgrupper har genomförts. Kommunen nådde målet att 80 procent av alla medarbetare ska ha genomgått seminariet om kränkande särbehandling till och med 2020.

 

Bra ledare och ett gott ledarskap

Medarbetarna uppger att de har en chef som håller vad den lovar och följer upp överenskommelser (69 procent), ungefär lika många tycker att chefen visar omtanke och bryr sig om sina medarbetare (68,8 procent). Nästan lika många tycker att chefen får medarbetarna att arbeta mot gemensamma mål och visioner (68,3 procent) och att chefen inspirerar medarbetarna till att göra ett bra arbete (63 procent). Mer än hälften, 58,3 procent, tycker att chefen ger beröm och uppskattning för ett bra arbete.

Från och med 2019 till och med första kvartalet 2020 har kommunen arrangerat ett ledarprogram för nya chefer tillsammans med ett antal kommuner i Umeåregionen. Syftet är att höja grundkompetensen hos nya chefer. Utbildningen sker gemensamt med övriga kommuner vid några kurstillfällen och enskilt i respektive kommun vid några tillfällen. Utbildningen har pausats tills vidare.

Ledardagar och seminarier för ledare ställdes in under 2020 på grund av pandemin.

Jämställda arbetsplatser

Kommunen hade under 2020 totalt 1 047 medarbetare, en minskning med 104 medarbetare jämfört med 2019. Delvis beror det på neddragning i verksamheterna samt flytt av städenheten till Vännäs Fastigheter. Andelen heltidsanställda ökade något till 69,1 procent (+2,6 procentenheter). Målet att 65 procent av kommunens tillsvidareanställda kvinnor ska ha en heltidsanställning nåddes för 2020. Lägst andel heltidsanställda finns inom vård- och omsorgsförvaltningen, 46,5 procent.

Antal medarbetare 2020

 

Kvinnors andel av männens lön i procent

Löneskillnaden mellan män och kvinnor minskade 2020 i jämförelse med 2019, målet är därmed uppnått. Kvinnor tjänar nu 98,1 procent av männens medellön, en ökning med 1,7 procentenheter jämfört med 2019. Löneskillnaderna är störst inom åldersgruppen 50 år och äldre. Vid Liljaskolan, kommunstyrelseförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen har kvinnor högre medellön än män. Varje år gör kommunen en lönekartläggning med syfte att bevaka löneskillnader på grund av kön. Det finns även en handlingsplan för åren 2018–2020 för att komma till rätta med löneskillnader mellan män och kvinnor i specifika yrkesgrupper. Resultatet presenteras årligen i en samverkansgrupp.

Sjukfrånvaro

Den totala sjukfrånvaron för 2020 var 7,8 procent, en ökning med 1,0 procentenhet sedan 2019. Frånvaron ökade i alla förvaltningar utom Liljaskolan där sjukfrånvaron var oförändrad i jämförelse med 2019. Den största ökningen skedde inom vård- och omsorgsförvaltningen.

Kvinnors sjukfrånvaro 2020 var högre än mäns, 8,7 mot 5,2 procent, att jämföra med 7,7 respektive 3,9 procent 2019. Mäns och kvinnors sjukfrånvaro ökade eller minskade i nästan samma procentuella omfattning 2018–2020. Långtidsfrånvaron minskade med 13,5 procentenheter sedan 2019, till 41,2 procent. En orsak kan vara att ett antal ”långa sjukärenden” avslutades under året. Högst sjukfrånvarotid har medarbetare 50 år eller äldre, 8,5 procent. Långtidssjukfrånvaron (60 dagar eller mer) var högst vid Liljaskolan och lägst vid kommunstyrelseförvaltningen. Jämför man sjukfrånvaro per förvaltning och ålder, var frånvaron i gruppen 29 år och yngre högst i barn- och utbildningsförvaltningen. Sjukfrånvaron i grupperna 30–49 år och 50 år och äldre var högst i vård- och omsorgsförvaltningen.

Kommunen har under året gjort olika insatser för medarbetare som riskerar ohälsa eller redan är sjukskrivna. Till största delen (70 procent) har förebyggande insatser köpts av företagshälsovården medan 30 procent varit så kallade efterhjälpande insatser. Chefer tillsammans med rehabiliteringskonsulenter har i ett tidigt skede följt upp medarbetare som har sex sjukfrånvarotillfällen under 12 månader. Arbetet torde ge långsiktigt goda effekter på sjuktalen och minska risken för att medarbetare blir sjukskrivna för längre tid.

Orsakerna till sjukfrånvaro domineras som tidigare av fysiska sjukdomar, följt av luftvägsinfektioner, belastningssjukdomar och psykisk ohälsa. Pandemin har ökat sjuktalet då det funnits mycket oro bland medarbetarna samt att alla varit hemma vid minsta förkylningssymtom enligt rekommendationerna.

Sjukfrånvaro 2020

Andel sjukfrånvaro per åldersgrupp

Framtidsbedömning

Sverige kommer att behöva mycket arbetskraft framöver. Drygt 500 000 medarbetare ska ersättas och nya rekryteras på grund av pensionsavgångar i kommuner och regioner. Pensionärsgruppen ökar medan färre ungdomar går ut gymnasiet och kommer in på arbetsmarknaden. Vännäs kommun har en hög ungdomsarbetslöshet och flera i denna grupp saknar gymnasiekompetens.

Antalet pensionsavgångar har varit måttligt fram till 2019 men ökade 2020. Yrkesgrupper där många går i pension är undersköterskor, boendehandledare, lärare, förskollärare och ledare. Konkurrensen om arbetskraft har samtidigt gjort det svårt att rekrytera vissa yrkesgrupper, som undersköterskor, lärare, förskollärare, sjuksköterskor, socionomer och chefer med erfarenhet. Då konkurrensen om dessa yrkesgrupper ökar behöver kommunen stärka sitt arbetsgivarvarumärke, internrekrytera chefer i större utsträckning, ge bättre förutsättningar för chefer, utveckla och förbättra arbetsmiljön samt erbjuda marknadsmässiga löner. Att fler medarbetare ska arbeta heltid är också viktigt för kommunens arbetskraftsförsörjning och även ur ett jämställdhetsperspektiv. Vännäs kommun har en plan för att öka andelen heltidsanställda, främst inom Kommunals yrkesgrupper.

Uppföljning av målen

Kommunfullmäktige har antagit tre mål inom perspektivet medborgare, där två av målen bedöms vara delvis uppnådda och ett mål är uppnått.

Medborgarna trivs i Vännäs kommun

Medborgarenkäten gjordes 2019, resultatet presenterades i januari 2020 och visade att medborgarna anser att kommunen är en bra plats. Det sammanfattande betygsindexet nöjd-region-index (NRI) visar vad medborgarna tycker om Vännäs kommun som en plats att bo och leva på. NRI för Vännäs var 64, vilket anses innebära att medborgarna är nöjda. Ett index under 40 är icke godkänt resultat och över 75 betyder att medborgarna är mycket nöjda. De områden som medborgarna ger högst betyg är trygghet (71) och utbildningsmöjligheter (76) medan bostäder får lägst betygsindex (57). Det är svårt att veta varför ett område får högt eller lågt index utan en fördjupad analys. Bostadspriserna har ökat och det har varit få lediga hus till salu. Många tomter har dock sålts, främst i Vännäsby, och nya bostadsområden planeras i både Vännäs och Vännäsby.

Nöjd region index, NRI

Medborgarna är delaktiga i kommunens utveckling, ges ett bra bemötande, en bra service och tillgängligheten till Vännäs kommuns verksamheter är god

Intresset för att använda e-tjänster har ökat samtidigt som fler verksamheter sett behov av att ta fram fler e-tjänster. Restriktionerna att undvika fysiska möten under pandemin har också medfört att fler gjort sina ärenden via telefon eller e-tjänster.

Den senaste mätningen av tillgänglighet via e-post och telefon (2019) visade på ett tydligt förbättringsbehov. Däremot var bemötandet gott, 90 procent av max och i nivå med övriga deltagande kommuner. Generellt hade kommuner med kundtjänst lite bättre resultat. Som ett led i att utveckla tillgänglighet och bemötande ska kommunen revidera sin kommunikationshandbok det närmaste året.

Kommunen genomför vanligtvis medborgardialoger, bland annat kring vissa detaljplaner och andra strategiskt viktiga planer. På grund av pandemin genomfördes inga fysiska medborgardialoger 2020.

Bemötande och tillgänglighet

Medborgarenkäten mäter också inflytande och bemötande i ett nöjd-informations-index, NII. Resultatet från senaste mätningen 2019 visade att medborgarna upplevde större påverkan, förtroende och information än 2017. Resultatet låg på samma nivå som jämförbara kommuner. NII för Vännäs kommun var 44. Över 40 anses icke godkänt. Detta index är det som generellt får lägst betyg av de tre olika index som ingår i medborgarundersökningen, nöjd-region-index, nöjd-medborgar-index och nöjd-inflytande-index.

Nöjd-informations-index

Medborgarna erbjuds en effektiv och tillgänglig välfärd genom digitala tjänster och information

E-tjänsteportalen som lanserades 2019 fortsatte utvecklas 2020. Totalt finns i nuläget omkring 60 e-tjänster och fler är på gång. E-tjänsterna är anpassade för medborgare, föreningsliv och företag. Medarbetare från några olika verksamhetsområden deltog i ett projekt för tjänstedesign genom Inera. Projektet gav fler verktyg för att bygga digitala tjänster utifrån användarens perspektiv och behov.

Arbetet med ny webbplattform för vannas.se påbörjades. Den nya webbplattformen ska grafiskt och innehållsmässigt följa lagens krav på tillgänglighet till digital offentlig service.

Under året deltog kommunen i det länsövergripande projektet Digad som syftar till att stärka den digitala kompetensen hos administratörer, handläggare och första linjens chefer.

Kommunens digitaliseringsteam har utökats med fler kompetenser. Teamets uppdrag är att hjälpa verksamheterna att digitalisera sina processer. Insatserna sträcker sig från kartläggning av en verksamhets arbetsprocesser till att hitta förbättringsmöjligheter och vara ett stöd i verksamhetsutvecklingen.

Med den ökade digitaliseringen följer också ett informationssäkerhetsperspektiv. Under året antog kommunen en informationssäkerhetspolicy och förvaltningarna har börjat klassificera sina informationstillgångar.

Uppföljning av målen

Kommunfullmäktige har antagit tre mål inom perspektivet samhällsutveckling, där alla mål uppnåddes delvis.

Det ska finnas goda förutsättningar för att leva, bo och verka i Vännäs kommun

Vännäs befolkning fortsätter öka och den 31 december 2020 hade kommunen 8 997 invånare, en ökning med 125 personer sedan 2019. Det var den största procentuella ökningen (1,4 procent) bland länets kommuner. Ökningen beror framför allt på inflyttningen, där antalet var 616 inflyttade jämfört med 516 utflyttade.

I hela Västerbottens län minskade befolkningen med minst 0,2 procent i åtta av 15 kommuner jämfört med 2019.

Folkmängd

Samarbetet inom Umeåregionen fortsätter utvecklas, vilket stärker förutsättningarna för både de enskilda kommunerna och hela Umeåregionen att vara attraktiv för medborgare och företag. En gemensam landsbygdsstrategi har tagits fram och ska behandlas i respektive kommun i början av 2021. Regionens näringslivsutvecklare har tagit fram strategier för hur regionen kan attrahera nya företag och etablerare, och regionen deltog på Business Arena Umeå i februari.

Vännäs kommun är en pendlingskommun, med stor pendling både ut från kommunen och till kommunen. Vännäs kommun upphandlade 2020 den inomkommunala trafiken. Avtalet startar i januari 2021 och har tilldelats en lokal aktör.

Vännäs kommuns verksamheter är av god kvalitet

Resultatet i senaste medborgarenkäten (2019) visade att nöjd-medborgar-index, NMI, fortsätter vara högt i kommunen. Medborgarindex visar hur medborgarna ser på kommunens verksamheter. Vännäs NMI var högre än både genomsnittet i mätningen och i kommuner med en befolkning under 10 000 invånare. NMI för Vännäs kommun var 82, vilket anses betyda att medborgarna är mycket nöjda. Kvinnor är generellt sett nöjdare än män medan ålder inte är lika avgörande för vad medborgaren anser. Ingen av verksamheterna fick underkänt från medborgarna, det vill säga ett index under 40.

Nöjd medborgarindex, NRI

Vännäs kommun har ett väl utvecklat näringsliv och företagande

Hösten 2019 startade kommunen ett nytt näringslivsprojekt, NIS 6.0, som pågår till och med 2022. Målet är att förbättra näringslivsklimatet och bidra till en attraktiv region med fler konkurrenskraftiga och växande företag. Projektet bygger på samarbete och samverkan mellan kranskommunerna och Umeå kommun. Genom projektet kan små och medelstora företag i kranskommunerna få konsultstöd och möjlighet att delta i gemensamma aktiviteter som främjar entreprenörskap och tillväxt.

En ny centrumförening, Vännäshandlarna ekonomisk förening, bildades 2020. Centrumföreningen är ett samarbete mellan Vännäs kommun, fastighetsägare och näringsidkare och ska verka för ett levande centrum.

De beteende- och strukturförändringar som sker inom handeln, med e-handel och externa större centrum, gör det svårt för små butiker inom detaljhandel och det påverkar även fastighetsägare. Kommunen har lanserat en ny webbplats för de lokala handlarna för att stärka det gemensamma varumärket ”Vännäshandlarna”.

Vännäs kommun träffar regelbundet LRF:s (Lantbrukarnas Riksförbund) kommungrupp för att diskutera viktiga frågor och utvecklingsområden.

Intresset för att främja lokal matproduktion ökar i samhället i stort, inte minst utifrån pandemin och dess effekter. Livsmedel och varor har tagit slut i hyllorna och det finns en ökad medvetenhet om vikten av att behålla och utveckla det svenska jordbruket. Under året beviljades Vännäs, Nordmaling och Umeå projektmedel från Jordbruksverket och Region Västerbotten för att stärka lokal matproduktion. Under hösten startade projektet MatSam där Vännäs kommun är projektägare. Projektet pågår till och med 2022.

Kommunen fortsätter att ha ett gott företagsklimat och klättrade från plats 125 till 86 i rankningen av svenska kommuners näringslivsklimat. I näringslivets bedömning av kommunens service och attityder till företagande hamnar Vännäs på plats 48. Det sammanfattande omdömet är 3,74 (av 5), vilket är bättre än både genomsnittet i Sverige (3,37) och i Västerbotten (3,39). År 2019 var det sammanfattande omdömet 3,73.