Vännäs 2020 – pandemiåret
Världen, Sverige och Vännäs blev annorlunda år 2020. Covid-19-pandemin påverkade alla. Vännäs kommun fick ställa om sina verksamheter snabbt för att försöka hejda smittspridningen. Många aktiviteter och möten ställdes in. Ordet digitalisering fick en mycket konkret innebörd, när de som kunde arbetade hemifrån och möten flyttades till webben.
Samtidigt måste det viktiga arbetet i kommunens alla verksamheter fortsätta. Medarbetarna kämpade för att följa budgetar och planer, för att nå både de ekonomiska målen och verksamhetsmålen. Här följer en sammanfattning av kommunens årsredovisning, som visar hur väl målen uppfylldes.
Övergripande mål
Kommunfullmäktige är den högsta beslutande församlingen i kommunen och bestämmer vilka övergripande mål som ska gälla. Målen delas in i fyra perspektiv: ekonomi, medborgare, samhällsutveckling och medarbetare. Varje nämnd hade sedan egna, specifika mål för varje perspektiv.
Sammantaget nåddes de övergripande mål delvis.
Ekonomi
Årets ekonomiska resultat var ett överskott på 15 miljoner kronor, 1,8 miljoner sämre än budgeterat.
Enligt lagen får kommunen inte gå med underskott, utan måste ha en god ekonomisk hushållning. I Vännäs har kommunfullmäktige bestämt att resultatet ska vara ett överskott på minst 2 procent av skatter och statsbidrag. Överskottet behövs för att det ska finnas en buffert och för att ekonomin ska vara långsiktigt hållbar.
År 2020 var resultatet 2,4 procent, medan målet var 2,7. Överskottet berodde dock helt och hållet på finansavdelningens goda resultat.
Kommunfullmäktige fastställer en budget som nämnderna, förvaltningarna och verksamheterna ska följa. Endast barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen hade en budget i balans. Vård- och omsorgsnämnden hade ett underskott på 10 miljoner kronor. Det berodde framför allt på att kostnaderna för placeringar av barn och unga liksom insatserna för vuxna fortfarande var höga.
Medborgare
Invånarna i kommunen tyckte att Vännäs är en bra plats att leva och bo på. Utbildningsmöjligheter och trygghet fick höga betyg i medborgarundersökningen, medan invånarna inte var lika nöjda med bostäderna.
Kommunens betyg för tillgänglighet och svarsfrekvens via e-post och telefon mättes 2019. Det visade sig att medborgarna uppskattade bemötandet de fick, men i övrigt låg betyget lägre än andra kommuners.
År 2020 ökade användandet av kommunens e-tjänster, till viss del beroende på pandemin.
Samhällsutveckling
Befolkningen i kommunen ökade med 125 personer. Det var den största procentuella ökningen i länet och antalet invånare är nu 8997.
Mätningen från 2019 visade att invånarna var mycket nöjda med kommunens verksamheter och allra nöjdast med räddningstjänsten. Generellt var kvinnorna mer nöjda än männen.
Kommunen kan nu erbjuda omkring 60 e-tjänster och fler är på gång.
I Svenskt Näringslivs mätning om näringslivsklimatet i Sveriges kommuner klättrade Vännäs från plats 125 till plats 86. Efter raset i rankningen 2019 inleddes ett projekt för att förbättra näringslivsklimatet i Vännäs, kranskommunerna och Umeå. Föreningen Vännäshandlarna biIdades och är ett samarbete mellan kommunen, fastighetsägarna och näringsidkarna och verkar för ett levande centrum i centralorten. I samband med det lanserades webbplatsen vannashandlarna.se.
Medarbetare
I målen för medarbetare ingår att de ska trivas, att ledarskapet ska vara gott, arbetsvillkoren jämställda, att 65 procent av den kvinnliga personalen ska ha heltidsanställningar och att sjukfrånvaron ska vara högst 5 procent.
Medarbetarenkäten visade att över 83 procent av de anställda trivdes på jobbet. Nära 70 procent ansåg att deras chefer höll vad de lovade och följde upp överenskommelser.
Löneskillnaden mellan män och kvinnor minskade ytterligare och kvinnor tjänade 98,1 procent av männens medellön. Löneskillnaderna var störst bland medarbetare 50 år och äldre. Vid Liljaskolan, kommunstyrelse- samt vård- och omsorgsförvaltningen hade kvinnorna högre medellön än männen.
Den totala sjukfrånvaron uppgick till 7,8 procent. Det var en ökning med 1 procentenhet. Sjukfrånvaron ökade i alla förvaltningar utom Liljaskolan. Kvinnors sjukfrånvaro var 8,7 procent och mäns 5,2 procent. Sjukfrånvaron i vård och omsorg ökade mest. En stor del av frånvaron berodde på reglerna att man skulle hålla sig hemma vid minsta symptom som kunde tyda på covid-19.
Vid årsskiftet hade kommunen 1 047 medarbetare. Det var 104 färre än 2019 och berodde delvis på neddragningar, delvis på att städenheten flyttade till Vännäs Fastigheter. Andelen heltidsanställda ökade till 69,1 procent och målet att 65 procent av de tillsvidareanställda kvinnorna ska ha en heltidsanställning nåddes. Lägst andel heltidsanställda hade vård- och omsorgsförvaltningen med 46,5 procent.
Framtid
Konkurrens om kompetensen
Antalet medarbetare som går i pension ökar. Yrkesgrupper med många pensionsavgångar är undersköterskor, boendehandledare, lärare, förskollärare och ledare. Konkurrensen om arbetskraften är hård i regionen och gör det svårt att rekrytera särskilt undersköterskor, lärare, förskollärare, sjuksköterskor, socionomer och chefer med erfarenhet. Kommunen behöver rekrytera fler chefer internt, förbättra arbetsmiljön och erbjuda marknadsmässiga löner. Fler medarbetare behöver också arbeta heltid. Kommunen har en plan för att öka andelen heltidsanställda, främst i Kommunals yrkesgrupper.
Arbetslösheten ökar
Vännäs har en hög ungdomsarbetslöshet och flera unga saknar gymnasiekompetens. Våren 2021 lägger Jeld-Wen ned fabriken i Vännäs med ökad arbetslöshet som följd. Flera branscher har dessutom drabbats hårt av pandemin. När konkurrensen om lediga jobb ökar, hamnar människor som står långt från arbetsmarknaden ännu längre bort. Det gör att fler behöver stöd av kommunens arbetsmarknadsinsatser.
Digitaliseringen fortsätter
Verksamheterna digitaliseras allt mer. Det är nödvändigt för att kommunen ska klara ekonomin och kompetensförsörjningen. Medborgarnas och näringslivets förväntningar på enkel och smidig ärendehantering ökar också snabbt. Även om mycket har hänt, behöver arbetet fortsätta och resurser avsättas. Hand i hand med digitaliseringen måste arbetet med Informationssäkerhet gå. Hotbilden i omvärlden förändras och både kommuner och regioner utgör måltavlor för dataintrång och attacker.
Krisberedskap
Kommunerna får en tydligare roll i totalförsvaret. Hur verksamheterna ska prioritera i händelse av kris och/eller krig analyseras. Kommunen behöver investera i skalskydd och besluta om vilka medarbetare som ska säkerhetsklassas.