Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

Samhällsekonomiska utgångspunkter

Efter en rad av år som känne­tecknats av mycket höga resultat för kommun­sektorn förväntas resultaten 2024 falla tillbaka ordentligt. Omkring 60 procent av kommunerna och alla regioner räknade i tidigare prognoser med ett underskott. Parallellt råder en stor osäkerhet i vår omvärld, såväl säkerhets­politiskt som kring utvecklingen på flera viktiga globala marknader.

I Europa bidrar den minskande konsument­pris­inflationen till att styr­räntorna är på väg ned, men signalerna om en konjunktur­uppgång är fortfarande vaga. För svensk del tyder ekonomiska indikatorer på att botten på låg­konjunkturen har nåtts och att det nu är en åter­hämtning vi ser framför oss. Den exceptionellt höga inflationen har avmattats och anses vara under kontroll. Konjunkturen har börjat stärkas, men till­växt­takten är fortfarande svag med BNP under en procent.

BNP

Återhämtningen drivs primärt av hushållens konsumtion, som genom sjunkande inflation och räntor börjar gynnas av högre reala inkomster. Det dröjer sannolikt ett tag in på 2025 innan tillväxten tar fart igen. Till­växt­takten förväntas uppgå till omkring tre procent. Bedömningen är emellertid att det kommer att ta flera år innan vi helt lämnat låg­konjunkturen bakom oss. Inflationen, mätt som KPIF, har fallit tillbaka från de exceptionella nivåerna 2022 och 2023. Utfallet 2024 var åter i linje med målet på två procent. Nuvarande prognoser indikerar en stabiliserad pris­­öknings­takt de kommande åren.

INFLATION, KPIF

Med anledning av nedgången i inflationen kunde Riksbanken sänka styr­räntan med totalt 1,25 procentenheter och med ytterligare 0,5 procent­enheter i början av 2025. Styrräntan uppgår därmed till 2,25 procent (februari 2025) och enligt prognoserna förväntas den sjunka till 2,0 procent 2025.

STYRRÄNTA, VÄRDE VID ÅRETS SLUT

Arbete och sysselsättning

Arbets­lösheten ökade som en följd av låg­konjunkturen. År 2025 förväntas arbets­lösheten sjunka något, men först en bit in på 2027 förväntas den nå 2023 års nivåer kring 7,5 procent.

ARBETSLÖSHET, ANDEL AV ARBETSKRAFT

Arbets­lös­heten i Sjöbo, mätt som andelen inskrivna vid Arbets­­förmedlingen i ålders­­­gruppen 16–64, uppgick i december till 6,5 procent. Det var något högre än 2023 (5,9). Utfallet för Sjöbo var cirka 0,6 procent­­enheter lägre än riket i stort för gruppen 15–74 år. Vid en jäm­­förelse med Skåne låg Sjöbos arbets­­löshet cirka 3 procentenheter lägre.

INSKRIVNA ARBETSLÖSA DECEMBER 2024

Ungdoms­arbetslös­heten (18–24 år) uppgick i december till 10,4 procent. Det var en ökning från 8,6 procent, i nivå med genom­snittet i Skåne (10,7) och en bit över de nationella nivåerna (8,3). Den ökade arbets­lös­heten nationellt ses alltså även i Sjöbo. Den totala arbets­­lös­heten låg fortfarande lägre än medel­värdet i såväl riket som i Skåne. Ungdoms­arbets­­lösheten fortsatte emellertid att öka vilket är oroande.

Befolkning

Befolknings­förändringarna de kommande tio åren får stora effekter. Redan under pandemin märktes en svagare befolkningsutveckling som många räknade med var tillfällig. Vid 2023 års slut visade det sig emellertid att fertiliteten var den lägsta sedan mätningarna inleddes 1749. Av 290 kommuner minskade 193 sitt invånar­­antal. Den sista december var 10 587 710 personer folk­bok­förda i Sverige. Det var en ökning med omkring 36 000 personer. Inte sedan 2002 har det fötts färre barn i Sverige.

Under de kommande tio åren, fram till 2033, för­väntas befolkningen öka med cirka 247 000, jämfört med cirka 900 000 den föregående tio­årsperioden. Demografin förändras också väsentligt. Gruppen barn och unga, som de senaste åren ökat med drygt 200 000, förväntas kommande tio­års­period minska med lika många. Det kräver att verk­samheterna ställer om både när det gäller personal och lokaler. Gruppen som är 80 år och äldre förväntas vara den grupp som ökar mest. En större del av resurserna behöver föras över till vård- och omsorgs­verksam­heten. Utöver fler brukare i äldre­omsorgen är höga kostnader för bemanning en utmaning i många kommuner. Kompetens- och personal­försörjning tillhör kommunernas stora utmaningar och runtom i landet pågår ett febrilt arbete för att möta dem.

BEFOLKNINGSUTVECKLING I SJÖBO KOMMUN

Efter flera år med en positiv befolknings­utveckling i Sjöbo kommun bröts trenden 2023 och befolkningen minskade med 110 personer. Per den 31 december 2024 var 19 337 personer folkbokförda i kommunen. Vikande befolknings­trend och förändrad demografi bedöms vara de största utmaningarna för kommunen kommande 5–10-årsperiod.

Bostäder

Höga kostnader och osäkerhet bromsade bostads­byggandet. Bygglov beviljades för 12 enbostads­hus och 2 radhus med 5 respektive 4 bostäder.

Exploatering

Flera långvariga försäljnings­projekt avslutades. Det gällde både exploaterade tomter och mark­förvärv för privat­personer som ledde till flera lant­mäteri­förrättningar. Två verk­samhets­tomter såldes. En mark­anvisning för Sjöbo västs handels­område för­handlades med en exploatör och en mark­anvisnings­tävling för Bryn­husen i kvarteret Bränneriet togs fram och annonserades till allmänheten i början av 2025.

Betydande avtal och regeländringar

En parla­mentarisk utredning såg över utjämningssystemet för kommuner och regioner, inklusive LSS-utjämningen. Utredningen övervägde även om det fanns riktade stats­bidrag som kunde inordnas i det generella statsbidraget. I juli överlämnade kommittén sitt betänkande. Det finns också förslag på hur införandet ska ske och att förändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026. Det är oklart om förslagen förändrar något för Sjöbos del. De bedöms i så fall vara hanterbara.

Från och med den 1 januari har kommunerna insamlings­ansvaret för för­packnings­avfall från hushåll genom fastighets­nära insamling eller lättill­gängliga insamlings­platser. Kommunerna ska också erbjuda separat insamling av mat­avfall. Den 1 januari 2026 ska kommunerna samla in för­packnings­avfall på torg och i parker, samt andra populära platser där kommunen har ett ren­hållnings­ansvar enligt gatu­ren­håll­nings­lagen. Den 1 januari 2027 ska alla kommuner ha infört fastighets­nära insamling av för­packnings­avfall från hushåll och anmälda, sam­lokaliserade verksamheter. Käll­sortering ska även införas på torg, badplatser, parker och andra offentliga platser där många människor vistas.

Regeringen presenterade en lag­råds­remiss om en ny social­tjänst­lag med fokus på före­byggande arbete, ökad tillgänglighet och kunskap. Barn ska få starkare rättigheter och social­tjänsten ska arbeta med tidiga insatser. Barnens rättigheter stärks genom att lagen anpassas till barn­konventionen. Det lokala omställnings­arbetet påbörjades genom mer resurser och samverkan mellan familje­förvaltningen och vård- och omsorgs­förvaltningen.

Skolbibliotekens roll stärks genom lagkrav på bemanning med kvalificerade bibliotekarier även i mindre skolor. Samtidigt blir digitalisering en allt större del av skol­bibliotekens verksamhet, vilket innebär att kommunerna behöver investera i digitala resurser och plattformar för att främja både läsning och informations­kunnighet hos eleverna.

Från och med 1 januari 2025 ska textil­avfall sorteras ut och samlas in separat, en insamling som kommunen ansvarar för. Det finns inga krav på att det ska ske fastighets­nära, men hushåll och verksamheter ska kunna sortera ut textil separat på till exempel åter­­vinnings­centralen.

Hållbarhet

För den åldrande befolkningens behov krävs ekonomisk uthållig­het och fram­för­hållning. Från och med 2020 bygger kommunens mål­styrning på målen i Agenda 2030 för att kunna erbjuda Sjöboborna goda livsvillkor. Klimat­förändringarna påverkar kommunens verk­samhet i allt större utsträckning och ställer krav på omställning. Sjöbos möjligheter att påverka finns främst inom samhällsplanering, transporter, energisystem och avfalls­hantering. Håll­barhets­programmet antogs under året.

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer

Omvärldsrisk

Sedan kriget i Ukraina startade, har risken för digitala attacker ökat i kommunal verksamhet. En cyberattack kan ge väsentliga störningar. Ökad upp­märksamhet och förberedelser för en sådan händelse är av största vikt. Oron i samband med kriget ökar risken för kriser av olika slag och kommunen behöver steg för steg bygga upp en god beredskap.

Konkurrens­verket beslutade 2022 att rikta kritik mot ägarna av Sysav. Som skäl angavs i huvud­sak att ägar­kommunerna tillämpat undantaget för intern upp­handling i lagen om offentlig upp­handling, LOU, utan att uppfylla bestämmelsens så kallade verk­samhets­kriterium. Eftersom anskaffningen inte föregicks av annonsering utgjorde den enligt Konkurrens­verket en otillåten direkt­upphandling. Ägar­kommunerna fick rätt i kammar­rätten, men Konkurrens­verket överklagade och har nu ansökt om prövnings­tillstånd i Högsta förvaltnings­domstolen.

Verksamhetsrisk

De stora utmaningarna i vård och omsorg är kompetens­försörjningen, sjuk­frånvaron och bemanningen. Pensions­avgångar, hög personal­omsättning och hög sjuk­frånvaro i kombination med ökad verksamhet och brist på utbildad personal innebär att kommuner och regioner konkurrerar om samma människor. Det är därför viktigt med arbetsmiljö­åtgärder som ökar frisk­närvaron och sänker sjuk­frånvaron för att behålla redan anställd personal, samt att arbeta hälso­främjande och före­byggande för ett hållbart arbetsliv.

Kapaciteten för vatten­verket i Sjöbo behöver ses över. Även lednings­nätet måste studeras inför förtätning och nybyggen enligt den fördjupade översikts­planen för Sjöbo tätort som håller på att tas fram. Resultatet från studierna ska bland annat belysa vilka åtgärder som behöver vidtas och vilka ekonomiska effekter de medför.

Nya regelverk kring elanläggningar påverkar kommunens belysnings­anläggningar. Hög­trycks­natrium som belysnings­källa får inte saluföras efter 2027. Sjöbo använder hög­­trycksnatrium till 90 procent. Även regler kring samman­byggda anläggningar påverkar.

I december beslutade staten om förändrade avgifter vid placering på Statens institutions­­styrelse (SiS) från den 1 januari 2025. Anledningarna är att det behövs nya platser, allmänna kostnads­ökningar och underskott i den avgifts­belagda verksamheten. De senaste åren har SiS fått en särskild anslags­post för att subventionera vård­avgiften som kommunerna betalar. Från 2025 ska subventionen betalas direkt till kommunerna, men villkor och för­delning är ännu inte kommunicerade. En tillförlitlig beräkning av mer­kostnaden är därför inte möjlig.

Finansiella risker

Kommun­full­mäktiges finans­policy samt kommun­styrelsens och bolagens finansiella rikt­linjer innehåller anvisningar och regler i form av risk­mandat och limiter för finans­verksamheten i den kommunala koncernen och kommunen. De är framför allt exponerade för finansiella risker som ränte­risk, finansierings­risk, mot­parts­risk, valutarisk, kredit- och likviditets­risk samt marknads­värdes­risk i finansiella placeringar.

Kredit och likviditet

Betalnings­förmågan ska garanteras på lång och kort sikt. Upplåning och borgens­förbindelser sker enligt kommun­fullmäktiges beslut om ramar. Genom att in- och utbetalningar matchas avgörs kort­fristiga låne- och placerings­behov. En likviditets­reserv om de kommande tre månadernas finansierings­behov, lägst 50 mnkr, ska hållas för att säkra kommunens kort­siktiga betalnings­förmåga. Koncernen har därutöver en check­kredit på 75 mnkr.

Koncernens tillgängliga, likvida medel uppgick den 31 december till 175,2 mnkr och tillgängliga, outnyttjade krediter till 75 mnkr, totalt 250,2 mnkr. Motsvarande värde vid års­bok­slutet 2023 var 254,3 mnkr.

Risken för att kommunens kunder inte uppfyller sina åtaganden utgör en kund­kredit­risk. Kredittiden är tiden från att fakturan skickas tills den betalas. Kredit­tiden ligger ganska stabilt mellan 22 och 36 dagar. Kortast kredit­tid finns inom vård och omsorg medan tekniska nämnden har längst.

Lån

Upplåningen i den kommunala koncernen löper med både fast och rörlig ränta. De finansiella riktlinjerna redogör för tillåtna gräns­värden vad gäller fördelningen mellan fasta och rörliga räntor och mellan löp­tider. Uppföljning sker löpande under året, såväl på koncern­nivå som i respektive bolags­styrelse.

För uppföljning av de finansiella riktlinjerna, se kapitlet Finansiell rapport.

Kapitalförvaltning

Kommunen har satt av medel för en lång­siktig kapital­förvaltning. Syftet är att generera en lång­siktigt god, riskjusterad avkastning. Målet är att nå en årlig, real avkastning på 1,5 procent sett över rullande fem­års­perioder. För att uppnå det finns särskilda placerings­regler som bland annat begränsar andelen av respektive till­gångs­slag. Alla placeringar håller sig inom marknads­risken.

Per den 31 december uppgick kommunens totala kapital till 84,8 mnkr placerade i aktie­fonder samt ränte- och obligations­fonder. Därutöver till­kom en ränte­placering via likviditet om 53,8 mnkr. Det totala värdet per bok­sluts­dagen uppgick därmed till 138,6 mnkr. Värde­­ökningen uppgick till cirka 9 mnkr. Avkastningen på totalt kapital var 7,6 procent, vilket var i linje med tillämpade jämförelse­index och bättre än avkastnings­kravet på 2,7 procent. Samtliga tillgångs­slag genererade en positiv avkastning.

Pensionsförpliktelser

I balans­räkningen har kommunen ett pensions­åtagande på 11,0 mnkr, inklusive särskild löneskatt. Pensions­försäkringen tryggar pensions­för­pliktelser som har upparbetats före 1998. Den största delen av pensions­åtagandet är försäkrad och kommunen har inga egna placerade medel.