God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

God ekonomisk hushållning

Kommun­koncernen ska ha god ekonomisk hus­hållning i sin verksamhet. Det omfattar även verksamheter som bedrivs av andra juridiska personer, som bolag och förbund. Den kommunala koncernens verksamheter ska även bedrivas med god kvalitet, kostnadseffektivt och med rimlig själv­finansiering av investeringarna. Varje generation ska bära kostnaderna för den service den konsumerar. God ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomi och verksamhet på kort och lång sikt.

Utvärdering av god ekonomisk hushållning

Kommun­fullmäktige fastställer årligen kommunens mål för god ekonomisk hus­hållning, medan bolagens och förbundens mål framgår av ägardirektiv respektive förbundsordning. Målen formuleras på koncern­nivå, finansierings­nivå och verksamhets­nivå och sorteras in under rubrikerna ekonomi, verksamheterna, medarbetare samt bolag och förbund. Strukturen och processerna för mål­styrning i Sjöbo kommun beskrivs i avsnittet Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten.

Uppföljningen av målen och indikatorerna innefattar en bedömning av om indikatorerna för fokusområdet uppnåddes. Grönt anger att indikatorn uppnåddes och rött att den inte nåddes. En pil visar periodens trend.

Sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning

Den sammantagna bedömningen är att Sjöbo kommun ur ett finansiellt perspektiv uppnådde god ekonomisk hushållning enligt fastställda mål och ekonomiska ramar. Gällande verksamhetsmålen är bedömningen att kommunen inte fullt ut uppnådde god ekonomisk hushållning av alla resurser.

Ekonomi

Kommunfullmäktiges styrning av ekonomin fokuserar på resultat, självfinansiering av investeringar, budget­följsamhet och koncernens skuld­sättning. Fyra av fem finansiella mål för god ekonomisk hus­hållning uppnåddes. Balans­kravs­resultatet som andel av skatter och kommunal­ekonomisk utjämning uppnåddes inte. Eftersom budgeten upprättades med ett under­skott innebar det per definition ett avsteg från målet. Eftersom det lång­siktiga över­skotts­målet nåddes är bedömningen att över­skotts­nivån var i linje med kommun­fullmäktiges intentioner.

Medarbetare

Med­arbetar­perspektivet mäts genom två indikatorer; dels hur stor andel av medarbetarna som upplever kommunen som en bra arbets­givare, dels nivån på sjuk­frånvaron. Båda indikatorerna hade ett sämre värde jämfört med ingångs­värdet och uppnåddes således ej. Sjukfrånvaron var särskilt oroande i vissa verksamheter. Ett arbete med att vända den negativa trenden pågår och resurser har tillsatts.

Verksamheterna

I nedanstående graf sammanfattas uppföljningen av indikatorer per verksamhets­område. Sammanfattningen görs genom en indelning av hur stor andel av indikatorerna som uppnåddes, inte uppnåddes och indikatorer som för närvarande ej kan mätas. En av 22 indikatorer saknade mätetal.

Av totalt 22 indikatorer uppnåddes 14 eller knappt 64 procent. Högst mål­uppfyllelse fanns i fokus­området Hela Sjöbo lever där alla indikatorer uppnåddes. Lägst utfall hade Barn och unga känner sig hemma i Sjöbo där tre av sex indikatorer uppnåddes. En beskrivning följer nedan.

Bolag och förbund

Måluppfyllelsen för bolag och förbund var generellt bra. Sjöbo Elnät AB uppnådde inte målet gällande tiden för elavbrott. Mätetalet påverkades starkt av att arbetet fördröjdes på grund av snöfall i kombination med hårda vindar. Justerat för det bedrevs verksamheten inom målvärdena. AB Sjöbohem uppnådde alla indikatorer, förutom kundnöjdheten för verksamhets­lokaler. Sydöstra Skånes Räddnings­tjänst nådde samtliga mål.

1. En uthållig ekonomi

Hållbar ekonomisk utveckling är en av de grundläggande förut­sättningarna för att välfärd ska kunna produceras med hög kvalitet. I en tid av utveckling och utmaningar behöver kommunen en aktiv, ansvarsfull ekonomisk politik och smarta, effektiva lösningar i alla verksamheter.

Det innebär att kostnaderna inte överförs på kommande generationer och inte överstiger intäkterna. Varje skatte­krona ska användas på ett ansvars­fullt sätt. I en ansvars­full ekonomi skapas utrymme för nödvändiga investeringar. Bra vatten samt väl fungerande avlopp och ren­hållning är förut­sättningar för goda livs­betingelser. Investerings­nivån för den avgifts­finansierade verk­samheten beslutas efter bedömning av hur taxe­nivåerna påverkas.

*Resultat inom parentes avser utfall, exklusive effekten av en förändrad redovisningsprincip för leasing.
**För det finansiella målet avseende 1.3 exkluderades effekter som hade med redovisning av finansiell leasing att göra, eftersom en inkludering hade gett en missvisande bild av nyckeltalet.

För att långsiktigt finansiera verksamheten krävs normalt sett mer än ett nollresultat. Ett ekonomiskt överskott behövs bland annat för att generera ett kassaflöde för att finansiera kommunens investerings­behov.

Balanskravs­resultatet uppgick till 0 mnkr, efter att 3,4 mnkr återförts från resultat­utjämnings­reserven. I budgeten förväntades 7,5 mnkr återföras. Balanskravs­resultatets andel av skatte­intäkter och kommunal­ekonomisk utjämning blev därmed 0 procent. Det innebär att det årliga överskotts­målet på 1 procent inte uppnåddes. Resultatet påverkades med 7,1 mnkr till följd av att redovisnings­princip för finansiell leasing av hyres­avtal ändrades. Justerat för denna effekt var relationen 0,3 procent.

Kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning anger även att balans­kravsresultatet som andel av skatter och kommunal­ekonomisk utjämning ska vara minst 1 procent över en fem­års­period. Det genomsnittliga utfallet för perioden 2020–2024 uppgick till 2,7 procent, vilket översteg målet. Justerat för ovan nämnda effekt för finansiell leasing var det genomsnittliga resultatet 2,9 procent.

Eftersom budgeten upprättades med under­skott innebar det per definition ett avsteg från över­skottsmålet om 1 procent. Eftersom det lång­siktiga överskotts­målet nåddes är bedömningen att det var i linje med kommun­fullmäktiges intentioner.

Netto­investeringarna för den skatte­finansierade verk­samheten uppgick den senaste fem­års­perioden till 125,5 mnkr. Det fram­räknade investerings­utrymmet för motsvarande period uppgick till 232,3 mnkr, vilket innebar att det finansiella målet uppnåddes med god marginal.

Nämnderna redovisade en total positiv avvikelse om 22,3 mnkr, vilket innebar att målet om budget­följ­samhet uppnåddes.

Den samlade verksamhetens låneskuld i förhållande till de materiella anläggnings­tillgångarna hade fortfarande en positiv trend och målet uppnåddes med god marginal.

En attraktiv arbetsgivare

Sjöbo kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare för att i framtiden kunna behålla och rekrytera personal. Vilje­inriktningen för att fortsätta utvecklas åt rätt håll finns i kommunens personal­politiska program.

Medarbetar­undersökningens resultat ligger till grund för uppföljning och mätning av medarbetarnas uppfattning om kommunen som arbets­givare och hur de upplever sin arbets­situation. Den genomförs vartannat år och gjordes senast hösten 2024 då utfallet landade på 75. Resultatet för anställda som upplever Sjöbo kommun som en bra arbetsgivare försämrades i undersökningen jämfört med såväl ingångsåret som 2020 (84).

Den totala sjuk­frånvaron i kommunen ökade och värdet låg fortfarande betydligt högre än det fastställda ingångs­värdet.

Avstämning av verksamhetsmål

2. Barn och unga känner sig hemma i Sjöbo

Fokusområde

Unga i Sjöbo har stort inflytande och deras upplevelser påverkar kommunens utveckling. Skolorna i Sjöbo är trygga och utvecklande lär­miljöer som ger stabilt höga resultat. Goda samarbeten finns med arbetsliv och högskola.

Efter skoldagen väntar fritiden som utmanar och utvecklar, och en uppsjö av aktiviteter som de unga själva kan påverka utvecklingen av.

Övergripande

Alla barn och elever i Sjöbo är trygga och ges förutsättningar och utbildning för livet.

En utbildning av god kvalitet som ger alla kunskaper och förmågor bidrar till välstånd, hälsa och jämlikhet. Utbildningen ska ge barn och elever förutsättningar att minst nå kraven för godkända kunskaps­mål och nå en gymnasie­examen. I en trygg lärmiljö utvecklas kompetenser och goda relationer utifrån vars och ens förutsättningar.

Tillsammans med universitet och högskolor och i samverkan med närings­livet skapas förutsättningar för en kvalitativ utbildning, vilket bidrar till såväl elevernas som närings­livets behov.

En god fysisk och psykisk hälsa är väsentlig för alla aspekter i livet och en grundläggande förutsättning för människans möjlighet att nå sin fulla potential. Idrott, fritid och kultur utgör starkt bidragande faktorer för folk­hälsa och livskvalitet. För att nå så många som möjligt ska en bredd av aktiviteter erbjudas efter skol­dagens slut. Arbets­livets och samhällets krav på ökad och förändrad kompetens möts av goda möjligheter till omskolning.

Majoriteten av indikatorerna hade positiva trender, dock kvarstod förflyttningar för att nå ambitionerna.

3. Naturen i Sjöbo förgyller livet

Fokusområde

I Sjöbo är naturen nära och kommunen är en plats för boende, rekreation och företagande. Kommun och invånare är skickliga på att skapa goda livs­miljöer och utveckla, ta tillvara och tillgängliggöra den varierande naturen. Det gröna entreprenör­skapet ger goda förutsättningar för hållbar utveckling och besöks­näringen växer och frodas.

Övergripande mål

Naturen och ett hållbart Sjöbo ger förutsättningar för bra livskvalitet och en jämlik och inkluderande kommun.

Det ska finnas möjligheter att efter varje individs behov leva ett gott liv, där alla känner sig trygga och nöjda. Servicen utvecklas så att den svarar mot Sjöbo­bornas behov och önskemål. Vi ställer upp för varandra och olikheter är en tillgång.

Alla ska ha möjlighet att påverka sitt liv och styra över sin vardag. Stöd inom social­­tjänsten och vid funktions­hinder utformas utifrån individens behov och förutsättningar. Det är viktigt att tillvarata individens egna resurser. Tidiga och förebyggande insatser prioriteras för att alla ska få bra livskvalitet. Invånare och besökare ges möjlighet till en meningsfull fritid och rekreation där det kulturella utbudet, naturen och det offentliga rummet bidrar till en nära, trygg och inspirerande miljö. Kommunen ska erbjuda fritid, kultur och idrott som är tillgänglig, jämlik och jämställd.

Totalt två indikatorer förväntas inte uppnås. Trenden i kombination med utfallsnivån indikerar att det finns potential att nå målet framgent. En indikator var inte möjlig att mäta.

4. Hela Sjöbo lever

Fokusområde

Alla delar av Sjöbo känns nära och har bra tillgång till service och kultur. Vi vågar pröva nya lösningar för att möta utmaningar. I Sjöbo bor du bekvämt och reser miljösmart. Som företagare kan du arbeta globalt och ändå ha naturen runt hörnet.

Övergripande mål

Sjöbo erbjuder ett attraktivt boende där alla upplever trygghet, frihet, samhörighet och tillgänglighet.

Genom hållbar och konkurrens­kraftig tillväxt, där man inte är rädd för att pröva nya lösningar, planerar och bygger kommunen för framtiden tillsammans med invånare och företag och tillvaratar tät­orternas utbud och närhet till naturen. En genom­tänkt planering bidrar till ökad trygghet och tillgång till naturliga mötesplatser. När kommunen planerar och bygger är det hållbarhet som gäller, såväl socialt, miljömässigt som ekonomiskt. Ekosystem och miljö utgör en grund för hållbar utveckling och god livsmiljö. En god och grön livsmiljö förutsätter god hushållning med mark och vatten.

Ett klimatsmart resande erbjuds i hela kommunen och gör det möjligt att nå bostäder, arbete och aktiviteter. Sjöbo är en uppkopplad kommun med god infrastruktur – vi bor lokalt och verkar globalt. Samtidigt skapar digitaliseringen möjligheter till nya lösningar så att kommunal service och utbud når fler delar av kommunen. Genom en bra samhällsservice främjas näringslivsarbetet i kommunen.

Totalt tre av fyra indikatorer uppnåddes. Handläggningstiden för bygglov var fortfarande betydligt under såväl kommunens mål som det lagstadgade kravet.

Avstämning av mål i ägardirektiv

AB Sjöbohem

Uppföljningen av indikatorer visade ett generellt bra utfall. Indikatorn kring att bolaget ska vara fossilfritt 2030 hade en positiv trend men ska uppnå 100 procent först då. Någon bedömning är således ännu inte aktuell. Den största förändringen från tidigare år var att kund­nöjdheten för verksamhets­lokaler visade ett utfall över målvärdet, det vill säga en för hög andel missnöjda.

Sjöbo Elnät AB

Av totalt sex indikatorer bedömdes fem som uppnådda. Indikatorn gällande elavbrott påverkades starkt av en specifik händelse då arbetet fördröjdes på grund av snöfall i kombination med hårda vindar. Justerat för denna händelse bedrevs verksamheten inom målvärdena.

Sjöbo Elnät Service AB

Verksamheten påbörjades 1 maj. Indikatorerna var i linje med målen.

Sydöstra Skånes Räddnings­tjänstförbund, SÖRF

Förbundets finansiella mål för god ekonomisk hushållning uppnåddes.

Resultat och ekonomisk ställning

Resultat och kapacitet

Kommunkoncernens resultat

Koncernens resultat uppgick till 29,9 mnkr. Det var i paritet med 2023 års utfall om 29,2 mnkr, men betydligt lägre än de tre åren dessförinnan. En exceptionellt hög inflation i kombi­nation med höga pensions­kostnader var den största förklarings­variabeln. I nedan­stående graf framgår resultatutvecklingen för kommunen respektive koncernen de senaste fem åren. Som framgår av grafen är det främst förändringen i kommunens resultat som är den största faktorn för ett förändrat koncern­resultat. Kommunen är den största enheten i koncern­redovisningen och står exempelvis för omkring 95 procent av koncernens verk­sam­hets­kostnader, inklusive avskrivningar.

RESULTATUTVECKLING FEM ÅR, KOMMUN OCH KOMMUNKONCERN

I nedanstående graf sammanställs resultat­utvecklingen de fem senaste åren för kommunen, dess helägda bolag och Sydöstra Skånes Räddnings­tjänstförbund (ägarandel 23,1 procent).

RESULTATUTVECKLING, BOLAG OCH FÖRBUND

Kommunen

Kommunens resultat uppgick till 4,1 mnkr före balans­kravs­justeringar och återfö­ring av resultat­utjämnings­reserv. Det var något lägre än utfallet om 9,9 mnkr 2023 och betydligt lägre än de markant högre resultaten 2020–2022. Till saken hör emellertid att såväl 2023 som 2024 förväntades bli ekonomiskt mycket svåra år, primärt på grund av en ex­ceptionell inflation och kraftigt ökade pensionskostnader. Därför budgeterade kommunen med under­skott både 2023 och 2024. Utfallet visade sig dock bli betydligt bättre. Det är mycket gynnsamt ur ett finansiellt perspektiv, inte minst med tanke på den förbättrade likvi­diteten.

Kommunens balans­kravs­resultat, det vill säga efter avdrag av orealiserade vinster i kapitalförvaltningen, men före återföring av resultatutjämningsreserv, uppgick till – 3,4 (2,6 mnkr 2023) och innebar en positiv budget­avvikelse om knappt 23 mnkr. Avvikelsen förklarades till största delen av nämndernas positiva avvikelser.

I resultatet ingår poster som kräver viss sär­redovisning. För det första gjordes en avsätt­ning om 7 mnkr till kommunens åtagande för fiber­utbyggnad på lands­bygden. För det andra ändrade kommunen redovisnings­principerna avseende finansiell leasing för att uppnå kraven i RKR 5. Det gav en resultat­effekt om 7,1 mnkr. Bytet av redovis­nings­princip innebar att jämförelse­talen fick räknas om. Motsvarande effekt 2023 beräknades till 8,1 mnkr. Avslutningsvis uppvisade va-verksam­heten ett un­der­skott om 2,7 mnkr som ska återställas inom tre år. Dessa tre poster påverkar resulta­tet med knappt 17 mnkr och justerat för dessa poster uppgick den under­liggande verk­samhetens positiva budget­avvikelse till närmare 40 mnkr.

Bolag

Kommunens tre hel­ägda bolag redovisade ekonomiska överskott. AB Sjöbo­hems resultat efter finansiella poster var 11,5 mnkr, vilket var cirka 2 mnkr högre än föregående år och cirka 4,5 mnkr bättre än budget. Sjöbo Elnät AB redovisade ett resultat efter finansiella poster om 12,8 mnkr, vilket var drygt 5 mnkr högre än 2023 och drygt 4 mnkr bättre än bud­geterat. Sjöbo Elnät Service AB, som avslutade sitt första räkenskapsår, redovisade ett resultat efter finansiella poster om 2,2 mnkr.

Förbund

Sydöstra Skånes Räddnings­tjänst­förbund (SÖRF) redovisade ett positivt resultat om 0,3 mnkr. Utfallet var i paritet med budgeten och betydligt bättre än 2023 års resultat om – 1,5 mnkr.

Utveckling av intäkter och kostnader

Åren 2019–2021 ökade intäkterna snabbare än kostnaderna, såväl för kommunen som för koncernen. Den positiva trenden bröts emellertid 2022 och kostnaderna började öka i snab­bare takt än intäkterna. Denna, ur ett finansiellt perspektiv mycket utmanande, trend dröjde sig kvar 2023 och 2024, även om tydliga inbromsnings­effekter syntes 2024. Åter förkla­ras effekten av den exceptionella inflationen och de väsentligt högre pens­ions­kostnaderna 2023 och 2024.

ÖKNINGSTAKT FÖR INTÄKTER OCH KOSTNADER

Skatteintäkter

En ovanligt stor ökning av pensions­kostnaderna skedde 2023 och 2024 och var relaterad till uppgången av pris­bas­beloppet. Förutom effekten av den höga inflationen be­rodde ökningen på kostnader för avtals­pensioner, enligt ett nytt pensions­avtal med högre avgifts­premier. Trots det ökade skatte­underlaget samman­taget mycket svagt. Bedömningen baserades på utfall för arbets­marknaden och löne­summor gäl­lande andra halvåret.

Inkomst- och kostnads­utjämningen hade en positiv budget­avvikelse på 0,3 mnkr. Systemet för kommunal­ekonomisk utjämning kompenserar för skillnader i skatteintäkter samt strukturella behovs- och kostnads­skillnader. Syftet är att kommunerna ska kunna tillhanda­hålla lik­värdig service för medborgarna, oberoende av förhållanden som är svåra att påverka. Den kommunala fastighets­avgiften hade en positiv bud­get­avvikelse på 10,1 mnkr. Av­vikelsen berodde framför allt på högre in­komst­bas­belopp.

Avgiften till LSS-utjämningen (lag om stöd och service till vissa funktions­hindrade) som utjämnar för kostnads­skillnader i kommunernas LSS-verksamhet minskade med 0,9 mnkr.

Slut­avräkningen för 2023 och 2024 av kommunal­skatten blev negativ med 7,6 mnkr. Slut­avräkningen är skillnaden mellan de preliminära och de faktiska skatte­medlen som beslutas i kommun­invånarnas inkomstdeklarationer. Skatte­verket gör slut­avräkningen två år efter att kommunerna har fått de prelimi­nära skatte­medlen.

Regleringsbidraget påverkas av statens anslag för kommunal­ekonomisk utjämning. Det är en reglering mellan stat och kommun för bland annat ändringar i skatte­regler. Skillnaden mellan budgeterat och slutligt reglerings­bidrag blev 15,2 mnkr. Totalt under skatte­intäkter, utjämning och generella stats­bidrag blev det en positiv bud­get­avvikelse på 2,6 mnkr.

Resultat av finansiella poster

Koncernens resultat av finansiella poster uppgick till 0,9 mnkr, vilket var 6,1 mnkr lägre än 2023 (7,0 mnkr). Skillnaden mellan åren förklaras dels av högre räntekostnader på anlägg­nings­lån hos kommunens bolag, dels på lägre uttag från KPA:s över­skottsfond. De senaste fyra åren har uttag gjorts från KPA:s överskottsfond för att täcka pens­ions­kostnader. Uttaget har varierat mellan åren, främst beroende på storleken på över­skotts­fonden. Uttagen 2021–2023 varierade mellan 0,8 mnkr (2022) och 7,5 mnkr (2023). År 2024 uppgick uttaget till 1,6 mnkr.

Resultatet från finansiella poster påverkades positivt av värde­utvecklingen på kapi­tal­förvaltningen. De orealiserade vinsterna (det vill säga; vinster som inte uppstod till följd av en försäljning av värde­papper, utan där marknads­värdet vid bokslutet var högre än det bokförda värdet) uppgick till 7,5 mnkr och var i paritet med 2023.

De helägda bolagens till­gångar finansieras till stor del av lån från kredit­institut. De utgående skulderna i den samman­ställda redovisningen uppgick till cirka 761 mnkr per den 31 december, vilket var cirka 15 mnkr högre än 2023. Beloppen avsåg kommunens helägda bolag och skulder, motsvarande ägar­andelen i SÖRF respektive SYSAV. För­ändringen mellan åren förklaras till stor del av att Sjöbo Elnät AB tog ett lån på 13 mnkr för att finansiera ett byte av elmätare. Av den totala låne­portföljen avsåg 699 mnkr AB Sjöbohem. Det är den organisation i koncernen som är mest känslig för ränte­förändringar. För att hantera det har företaget lån med olika kapital- och ränte­bindningstider.

Som framgår tidigare i års­redovisningen ändrade kommunen i samband med års­bokslutet redovisnings­princip vad gäller hyreskontrakt som ska hanteras som finansiell leasing enligt RKR R5. Det innebär bland annat att i stället för att redovisa en hy­res­kostnad för lokal­­kontrakt, redovisas kapital­kostnader i form av av­skrivnings­kostnader och en fram­räknad ränta. Räntan uppgick till totalt 48,9 mnkr. Motsvarande belopp 2023, vars jämförelse­tal räknades om, uppgick till 50,4 mnkr. Den beräknade räntan minskar successivt kommande år.

Soliditet

Soliditeten är ett sätt att mäta det långsiktiga, finansiella handlings­utrymmet. Måttet visar hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Den synliga solidite­ten för kommunen uppgick till 31 procent den sista december. Det var en betydande för­ändring från tidigare år och en effekt av den ändrade redovis­nings­principen för hyres­­kontrakt som betraktas som finansiella lea­sing­avtal. Förändringen innebar en justering av det egna kapitalet, men framför allt en reservering av en fiktiv rest­skuld för återstoden av det tänkta hyres­kontraktet. Eftersom den förändrade principen inte påverkar kommunens finansie­rings­­möjligheter i övrigt är det relevant att jämföra soliditets­talet även exklu­sive denna effekt. Utfallet var då i nivå med de senaste årens utfall kring dryga 61–64 procent.

Kommun­koncernens soliditet uppgick den 31 december till 43 procent och var i paritet med de senaste årens utfall. Den samman­ställda redo­visningen påverkas mycket lite av redovisningen av leasingavtal eftersom justeringen i allt väsentligt avsåg hyres­avtal mellan Sjöbo kommun och Sjöbohem, transaktioner som i sin tur elimineras i den sam­man­ställda redovisningen.

SOLIDITET

Investeringsnivåer och själv­finansieringsgrad av investeringar

Investeringsnivåer

Kommunens budget (inklusive tilläggs­budgetering) för investeringar i immateriella och materiella anläggnings­tillgångar uppgick till totalt 93 mnkr. Utfallet blev 72,4 mnkr, vilket innebar en genomförande­grad om 78 procent. Störst avvikelse mot budget fanns inom tekniska nämndens turism- och fritids­verksamhet, respektive exploate­rings­verksamheten.

INVESTERINGAR, KOMMUNEN

Självfinansieringsgrad av investeringar

Självfinansieringsgrad av investeringar är ett nyckeltal som mäter hur stor del av in­veste­ringarna som finansieras via överskott i den löpande verksamheten. Om själv­finansieringsgraden understiger 100 procent finansieras inte investeringarna av överskott. Självfinansierings­­graden uppgick till 92 procent. Vid en beräkning av den senaste femårs­perioden uppgår nyckel­talet till 112 procent. Det bör poängteras att det inkluderar investeringar i avgifts­­finansierad verksamhet och att ett nyckeltal över 100 procent också finansierar dessa investeringar via det löpande kassaflödet. Kommu­nens mål är att de skatte­finansierade investeringarna, exklusive exploate­rings­verksamheten, över en fyra­årsperiod ska vara fullt finansierade av positiva resultat plus avskrivningar. Målet uppnåddes, vilket framgår av mål­analysen tidigare i dokumentet.

SJÄLVFINANSIERINGSGRAD INVESTERINGAR

Budgetföljsamhet

Budget­följsamhet är ett mått på vilken finansiell kontroll kommunen har. En god bud­get- och prognos­säkerhet innebär bättre förutsättningar att anpassa sig till förändringar. Kommunens resultat var en positiv budgetavvikelse om 30,2 mnkr.

Med undantag för val­nämndens underskott om 0,5 mnkr visade alla nämnder ett eko­nomiskt resultat som var bättre än budget. Vad gäller bolagen redovisade AB Sjöbohem, Sjöbo Elnät AB och Sjöbo Elnät Service AB resultat som var bättre än budget. Resultatet för SÖRF var i linje med budget.