Väsentliga personalförhållanden

Sjöbo kommun som arbetsgivare

Sjöbo ska vara en attraktiv arbets­givare och med hjälp av kommunens personal­politiska program Sjöbo kommun – en arbetsplats att längta till drivs en tydlig personal- och löne­politik.

Verksamheternas personal­omsättning har varit hög de senaste åren, i genom­snitt slutar och anställs över 200 med­arbetare varje år. En del av omsättningen beror på pensions­avgångar och byte av tjänst inom kommunen, men huvud­delen orsakas av konkurrensen i offentlig sektor. Det råder generell brist på arbets­kraft i flera yrkes­kategorier som är väsentliga för Skånes kommuners verk­samheter. I de kommunala bolagen är den totala personal­omsättningen lägre och understiger 10 personer. Kommun­koncernen behöver fortsätta att arbeta strategiskt med att vara en attraktiv arbets­givare och på så vis kunna rekrytera och behålla kompetent personal.

Tillsvidareanställd personal

Den 31 december hade Sjöbo kommun inklusive dess helägda dotter­bolag 1 349 tillsvidare­anställda med­arbetare, en minskning med 51 personer i förhållande till 2023. Huvud­delen av minskningen skedde inom nämnderna.

Antalet tillsvidareanställda män och kvinnor per verksamhet

Heltid som norm

Kommunen arbetar efter en handlings­plan med heltid som norm. Målet är att förvaltningarna ska nå en önskad sysselsättnings­grad i alla yrken och verksamheter. Kommunen har rutiner för att registrera och hantera oönskade deltids­anställningar och förvaltningarna följer utvecklingen mot en ökad andel heltids­arbetande. Huvud­delen av de anställda arbetar i en önskad sysselsättnings­grad, men det finns med­arbetare som önskar öka respektive minska den.

Antalet deltider respektive heltider per verksamhet

År 2024 jobbade 74 procent av de anställda i kommunen hel­tid. Det var marginellt högre än föregående års utfall om 73 procent. I koncernen som helhet arbetade ungefär 73 procent hel­tid och även här var den relativa andelen i nivå med 2023.

Skillnaderna i hur många som arbetar hel­tid jämfört med del­tid varierar mellan olika branscher och mellan kvinnor och män. Det är vanligare att kvinnor arbetar del­tid, framför allt inom yrkes­området vård och omsorg där nästan hälften av alla anställda arbetar del­tid. En viss för­flyttning kan dock noteras, då andelen kvinnor som arbetar heltid ökade från 50 procent 2022 till 53 procent 2024.

Löner

Sjöbo har som mål att erbjuda konkurrens­kraftiga löner eftersom kommunen konkurrerar med andra kommuner i södra Skåne om arbets­kraften. Årligen genomförs löne­översyner för de anställda, där särskilda satsningar för konkurrens­kraftiga löner har skett i flera år. Det har lett till att huvud­delen av kommunens löner är i nivå med genoms­nittet för södra Skånes kommuner.

Eftersom det råder en svår konkurrens­situation kart­läggs och analyseras årligen löne­utvecklingen i Sjöbo i relation till andra kommuner. Kommunen jämför även löne­skillnader mellan kvinnor och män samt mellan lik­värdiga yrkes­grupper. I genom­snitt tjänar män mer än kvinnor i kommunens verk­samheter men skillnaden är oftast liten inom en enskild yrkes­grupp. Skillnaden på kommun­nivå kan huvud­sakligen här­ledas till att männen är förhållandevis fler bland de hög­avlönade yrkes­grupperna och under­representerade i de låg­avlönade yrkena.

Hälsofrämjande arbetsplats

Under flera år har Sjöbo arbetat med åtgärder för att minska sjuk­frånvaron, men trots olika insatser har de inte gett önskat resultat.

År 2024 beslutade kommunen att börja arbeta med frisk­faktorer och ett för­beredande arbete påbörjades. Våren 2024 fram­arbetades dels ett reviderat personal­politiskt program, dels en ny arbetsmiljö­policy. De båda styr­dokumenten anger tydligt att alla verk­samheter ska fokusera på hälso­främjande arbets­platser och frisk­faktorer. Efter att styr­dokumenten hade antagits påbörjades arbetet med att införa dem under hösten. Det arbetet förväntas vara färdigt 2025.

Friskvård

Kommunen erbjöd flera aktiviteter, bland annat yoga, kom-i-gång-träning, vandringar, teater­biljetter, padel­turnering, draghunds­träning, boot­camp, ljus­stöpning och en kreativ verkstad med jul­alster. Friskvården startade även ett uppskattat och uppmärksammat samarbete med barnmorske­centralen och erbjöd anställda klimakterie­information. Baserat på evidens och goda erfarenheter från andra organisationer, erbjöd frisk­vården även anpassad fysisk aktivitet för att minska klimakterie­besvär.

Arbetet med frisk­vård är en viktig aspekt i kommunens ambition att vara en attraktiv arbets­plats. Sjöbos friskvårds­subvention är förhållandevis hög. Av friskvårds­utläggen ersätts 80 procent, maximalt 2 500 kr. Antalet med­arbetare som nyttjade subventionen var 707, vilket var en liten ökning (693). Medel­uttaget per person var 2 028 kr vilket också var en marginell ökning (2 010 kr).

I kommunen finns en ambition att med­arbetarna ska ges möjlighet att utöva frisk­vårdande aktiviteter om totalt 60 minuter per vecka, baserat på om verksamheten tillåter det. Fler enheter försöker på olika sätt få in det i sina verksamheter genom att schema­lägga frisk­vård.

Sjöbo Elnät AB har utöver den vanliga friskvårds­subventionen ett friskvårds­projekt för att minska arbets­skador och för­slitningar i framtiden. Projektet innebär att alla anställda får ett gym­kort hos en lokal gym­kedja och det anordnas gemen­samma, tränings­ledda rörelse­pass varje vecka. Det var 7 personer som utnyttjade friskvårds­subventionen med ett genom­snittligt uttag på 2 719 kr. Hos AB Sjöbo­hem var det 35 personer som nyttjade sitt frisk­vårdsbidrag med ett snitt­värde på 1 832 kr.

Sjukfrånvaro

Sjuk­frånvaron ökade på nytt, från 8,1 procent av tillgänglig arbet­stid till 8,4 procent. Det var vård- och omsorgs­nämnden och samhälls­byggnads­nämnden som ökade, medan övriga nämnder minskade från­varon. Det var framför allt i ålders­gruppen 50+ inom vård- och omsorgs­nämndens verksamheter som från­varon ökade och de längre sjuk­fallen, över 60 dagar, blev fler. Höjningen inom samhälls­byggnads­nämnden berodde på enstaka medarbetares sjuk­frånvaro (förvaltningen är liten, sett till antalet med­arbetare). Familje­nämnden minskar sakta men säkert sitt sjuktal och jobbade under året med en ”tillsammans-känsla” i förvaltningen, vilket gynnade hälsan hos med­arbetarna. De kommunala bolagen höjde sin sjuk­frånvaro marginellt och låg fortfarande på en låg nivå.

Det är oroande många med­arbetare som är sjuk­skrivna av stress­relaterade orsaker. Det framgår av medarbetar­undersökningen 2024 att cirka 30 procent av med­arbetarna upplevde att de inte hade möjlighet till åter­hämtning (ta pauser, variera arbets­tempo med mera) under arbetets gång, vilket kan vara en av orsakerna till den stigande ohälsan.

Sjukfrånvaro per verksamhet

Företagshälsovård

Kommunens nyttjande av företags­hälsovård ökade med 0,1 mnkr jämfört med 2023. Total­kostnaden uppgick till 1,2 mnkr. Det var den efter­hjälpande kostnaden för rehabilitering som ökade med 10 procent­enheter, medan främjande och förebyggande insatser minskade med lika mycket. Minskningen går emot kommunens ambition att sätta in tidiga insatser för att förhindra sjuk­skrivning och rehabilitering.

De kommunala bolagen nyttjade företags­hälsovården i liten omfattning och då bara som före­byggande individ­ärende.

Arbetsmiljö

År 2024 anmäldes 331 olycks­fall, 14 färd­olycksfall och 57 arbets­sjukdomar. Totalt innebar det en ökning med 123 arbets­skador. De vanligaste skade­orsakerna vid olycks­fall var hot och våld, skadad av annan person, akut över­ansträngning och fall i samma nivå. Bland arbets­sjukdomarna hade de vanligaste rapporteringarna med inomhus­miljöer och hög arbets­belastning att göra.

Det anmäldes 690 till­bud, vilket var en minskning med drygt 200. Det anmäldes 53 risk­observationer, jämfört med 67 år 2023. Den mest förekommande skade­risken var ohälsosam arbets­belastning. Hot och våld var den näst mest rapporterade skade­risken, följd av psykisk över­belastning.

Chefer och skydds­ombud fick under våren en tre­dagars grund­utbildning i arbets­miljö och under hösten en utbildning om organisatorisk och social arbets­miljö.