Förvaltningsberättelse

Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

Året präglades av covid-19-pandemin¹ som har fått omfattande effekter på hälsa, levnadsförhållanden, utbildning och ekonomi. Osäkerheten är stor kring utvecklingen och de slutliga effekterna av pandemin är svåra att överblicka.

Pandemin resulterade i en extremt snabb nedgång i världsekonomin med fallande produktion och sysselsättning. Verksamheten i kommunerna fick ställa om i rekordfart. Ekonomin vände uppåt efter den inledande fasen i våras. I vilken takt återhämtningen fortgår är högst osäkert. Mycket ser ut att ha stabiliserats, såväl i Sverige som i omvärlden, jämfört med den dramatiska konjunkturkollapsen i våras. Det kraftiga raset innebär dock att återhämtningen blir utdragen och tar tid.

Den svenska ekonomin, som försvagades redan 2019, krympte till följd av sjunkande inhemsk efterfrågan och fallande export. Konjunkturbotten tycks vara passerad och aktiviteten i den svenska ekonomin förväntas nu stiga.

Pandemins andra våg och restriktionerna har dock inneburit en svagare utveckling för svensk ekonomi och resulterat i en senare återhämtning av arbetsmarknaden. Effekten är en svagare utveckling än vad som tidigare förväntats när det gäller skatteintäkterna, för Sjöbos del med cirka 3 mnkr.

Olika typer av krisåtgärder, som till exempel korttidspermitteringar, var viktiga för att hålla igång ekonomin. Det är alltid en utmaning när krisåtgärder ska dras tillbaka, i Sverige och globalt. Därtill kommer risker och utmaningar som fanns före pandemin, som till exempel brexit.

Flera år med låg inflation är att vänta. Såväl KPIF²- som KPI³-inflationen var 0,5 procent 2020.

Det extremt låga ränteläget förväntas hålla i sig åtminstone tre år till. Den svenska kronan har stärkts något i förhållanden till dollarn.

Befolkning

År 2020 uppgick Sveriges befolkning till knappt 10,4 miljoner. Befolkningsökningen växlade ned till jämfört med de senaste åren. Lägre födelseöverskott och migration förklarar den historiskt låga befolkningsökningen (0,5 rocent).

Efter att Sjöbo under 2000-talet hade en positiv befolkningsökning, mattades ökningstakten av från och med 2008 och 2010 redovisades en minskning. Därefter har invånarantalet åter ökat.

Befolkningen i kommunen uppgick till 19 412, en ökning med 186 personer. Efter en något lägre ökning 2018 och 2019, då befolkningen ökade med 0,4 procent årligen, var ökningen 1 procent.

Befolkningsutveckling Sjöbo kommun 2011–2020

Enligt befolkningsprognosen skulle befolkningen 2020 uppgå till 19 375, vilket överträffades med 37 personer.

Det var inflyttningen på 197 personer som svarade för ökningen. Inflyttningen var positiv från såväl Skåne, övriga Sverige som utlandet. Störst var inflyttningsnettot mot Skåne med 92 personer.

Bostäder

Det byggdes betydligt mer 2015–2018 i Sjöbo än på flera år. År 2019 beviljades 15 bygglov för småhus och 18 för lägenheter. Det var en minskning mot 2017 och 2018. År 2020 ökade antalet beviljade bygglov för småhus till 38. Inga beviljades för flerfamiljshus. Pandemin påverkade byggandet positivt. Många såg möjligheten med distansarbete, som gör det möjligt att bo lite längre från arbetsplatsen.

Färdigställda lägenheter i nybyggda hus

Efter en tillfällig uppgång 2012 minskade antalet nybyggen 2013–2015. År 2015 blev inga nybyggda lägenheter färdiga. Så lågt byggande har det inte varit sedan i början av 2000-talet. År 2016 byggdes det som mest under tioårsperioden, 84 småhus och 51 lägenheter i flerbostadshus. Efter 2016 minskade antalet nybyggen årligen. År 2019 byggdes 14 småhus och 3 lägenheter i flerbostadshus.

Detaljplanen för kvarteret Bränneriet i centrala Sjöbo tätort antogs. Det skapar förutsättningar för flerbostadshus, vilket krävs för att byggandet och därmed befolkningsökningen ska kunna fortsätta. Tillgången på villatomter avtar och en stor andel är reserverad.

Exploatering

I exploateringsområdena finns totalt 141 tomter för bostadsändamål. Av dem är 106 sålda. De osålda tomterna finns framför allt på Sjöbo Väst och i Blentarp. I byarna finns färdigexploaterade tomter att tillgå. Tomterna är uteslutande avsedda för villabebyggelse och säljs styckvis. Exploateringsutgifterna för de osålda tomterna uppgår till 4,8 mnkr, vilket belastar kommunens likviditet.

År 2020 såldes 23 tomter, en kraftig uppgång från 2019 då 5 tomter såldes, men färre än 2018 då det såldes 26. Efterfrågan på tomter för flerbostadshus ökar och en delprojektering för flerfamiljshus på Bränneriet förbereddes.

För att göra det möjligt för företag att expandera och för nya företag att etablera sig är det viktigt med tillgång till mark. Det finns gott om mark för ändamålet (193 301 kvadratmeter). Samtliga områden är inte helt förberedda, vilket kan påverka företagens intresse för etablering. Ingen mark för företagsetablering såldes 2020. Exploateringsutgifterna för den osålda marken bokfördes till 6,1 mnkr.

Detaljplanen för Sjöbo Väst ändrades för att det ska bli attraktivare för handel att etablera sig där. Byggentreprenaden påbörjades under hösten. Vid årsskiftet såldes tre tomter. Försäljningsintäkterna påverkar 2021.

Arbete

Redan 2019 präglades svensk arbetsmarknad av att antalet arbetade timmar minskade och att arbetslösheten ökade. År 2020 föll antalet arbetade timmar med 4,2 procent och arbetslösheten ökade till 8,3 procent. Nedgången bedöms vara störst i den privata tjänstesektorn, som svarar för hälften av alla sysselsatta i Sverige. Bedömningen är att det dröjer innan arbetsmarknaden är i balans igen. Den ökande arbetslösheten innebär att nya kullar studenter får det svårare att ta sig in på arbetsmarknaden. Först 2024 förväntas arbetsmarknaden vara i balans.

Att andelen arbetslösa endast kortvarigt var mindre än 6,5 procent när högkonjunkturen var som starkast (2018), innebär att det finns en strukturell svaghet. Arbetskraftens kvalifikationer och efterfrågan hos arbetsgivaren överensstämmer inte. Jämviktsarbetslösheten beräknas stiga till 7,5 procent, en nivå som inte nås förrän 2024. Arbetslösheten påverkar kommunernas ekonomi både genom lägre skatteintäkter och högre kostnader i bland annat socialtjänsten.

Arbetslöshet

Arbetslösheten i Sjöbo för åldersgruppen 16–64 år var i december 7 procent, en ökning med 0,7 procentenheter. Arbetslösheten i såväl riket som Skåne ökade mer, med 1,4 respektive 1,3 procentenheter. Trenden med lägre arbetslöshet i Sjöbo än i riket och Skåne bestod.

Arbetslösheten i Sjöbo för utlandsfödda uppgick till nästan 18,3 procent, en minskning med 1,6 procentenheter. Ungdomsarbetslösheten uppgick till 14,4 procent, en ökning med 1,9 procentenheter. Ungdomsarbetslösheten i Skåne var högre än i Sjöbo och riket, som låg på samma nivå.

Utvecklingen i kommunen

Det var ett omskakande år med stora omställningar i verksamheterna. Intäkterna minskade, skatteintäkterna räddades av statliga åtgärder och kommunerna fick rekordstora statsbidrag. Effekterna av pandemin, både för människorna och för ekonomin, är osäkra på kort och lång sikt.

Pandemin framtvingade en snabb omställning av arbetssätt. Gymnasieskolor och vuxenutbildning lade om till distansundervisning och användandet av digitala tjänster ökade. Kommunernas ekonomi räddades åtminstone på kort sikt av kraftigt höjda statsbidrag, samtidigt som kostnadsökningarna dämpades. Det berodde bland annat på minskad efterfrågan och nedstängda verksamheter. Paradoxalt nog resulterade det i att kommunerna nådde mycket starka resultat.

Utvecklingen för det kommunala skatteunderlaget började försvagas redan 2019 på grund av fallande sysselsättning och sjunkande inkomster. Det minskade antalet arbetade timmar, som utgör basen i kommunernas skatteunderlag. Utvecklingen fortsatte 2020, då skatteunderlaget steg än långsammare. Trots att de arbetade timmarna minskade stort, påverkades inte skatteunderlaget i förväntad omfattning, utan beräknas istället öka. Nedgången i sysselsättningen motverkades av omfattande transfereringar. Statliga åtgärder, som korttidspermittering och höjd arbetslöshetsersättning, bidrog till uppgången. Därtill har pensionsinkomsterna stigit relativt snabbt.

Läget för kommunsektorn såg besvärligt ut vid ingången av 2020. Därför aviserade regeringen i januari tillskott på 3,5 miljarder kronor (6,5 mnkr) till kommunerna. Därefter beslutade riksdagen om ytterligare tillskott på 1,7 miljarder kronor (3,2 mnkr). Från och med mars började effekterna av pandemin bli kännbara. Inledningsvis handlande det om att få tag på skyddsutrustning, ställa om till digital undervisning i gymnasieskolan och att trots hög sjukfrånvaro bland personalen kunna möta vårdbehovet i vård och omsorg.

För att hålla kommunerna skadeslösa ökades de generella statsbidragen med 13,5 miljarder kronor (25 mnkr). Dessutom lovades att alla merkostnader i funktionshinder- och äldreomsorgen skulle ersättas. Staten betalade även hela sjuklönen för anställda från mars till och med juli. Därefter fick kommunerna ersättning för ökade sjukkostnader resterande del av året. Sjöbo fick 13,7 mnkr i statsbidrag till funktionshinder- och äldreomsorgen och 10 mnkr i ersättning för sjuklöner.

Ändrade regler för a-kassan ger effekt på skatteunderlaget, men innebär även lägre kostnader för ekonomiskt bistånd. De ändrade reglerna föreslås gälla till och med 2022.

Beslut om de statliga insatserna fattades i en situation då de ekonomiska prognoserna pekade brant nedåt och dimensionerades efter det. Därefter förändrades utvecklingen, vilket resulterade i överskott i såväl kommunsektorn som i Sjöbo.

Vård och omsorg

Nettokostnaderna i individ- och familjeomsorgen har de senaste fem åren ökat med 22 procent (11 mnkr). Efter en avmattning 2019 tog den åter fart och nettokostnaderna ökade med drygt 10 procent (6 mnkr). Trots ytterligare tillskott på knappt 5 mnkr i budget 2021 bedöms verksamheten behöva vidta åtgärder för att klara budgeten.

Kostnadsutvecklingen i verksamheten för personer med funktionsnedsättning låg på samma nivå som i individ- och familjeomsorgen. Nettokostnaderna har ökat med knappt 21 procent (19 mnkr) de senaste fem åren. Även denna verksamhet fick tillskott, dels för ett nytt boende, dels för att hantera ökade kostnader. Kostnadsutvecklingen avstannade 2020 och nettokostnaderna ökade med endast 0,5 procent. Minskade kostnader för personlig assistans och lägre kostnader på grund av stängda verksamheter förklarar utvecklingen.

Den åldrande befolkningen gjorde att kostnaderna i äldreomsorgen ökade med 26 procent (47 mnkr) under en femårsperiod. Eftersom det mesta av merkostnaderna till följd av pandemin kompenserades via statsbidrag, ökade kostnaderna 2020 endast med 6 procent (14 mnkr). Behovet av platser på särskilt boende fortsatte att minska, vilket 2020 kan tillskrivas pandemin. Merparten av ansökningarna om särskilt boende handlar om personer med demenssjukdom.

Det syns redan en markant ökning av biståndsbeviljade hemtjänsttimmar. Av Sjöbos befolkning var 15,5 procent över 80 år. I genomsnitt hade en invånare över 80 år 29,6 timmar hemtjänst i månaden. Befolkningsprognosen innebär att antalet timmar för denna åldersgrupp ökar med 2 000 de kommande tio åren.

Utbildning

Bättre resultat i skolan är prioriterat för Sjöbo kommun. Den nya skolorganisationen ska ge skolorna bättre förutsättningar, även ekonomiska, för att höja kvaliteten. Genom attraktivare lärartjänster ska andelen behöriga pedagoger öka och därmed även elevernas resultat. En första analys visar tecken på att behörigheten ökat.

Gymnasieskolan ställde under våren om till distansundervisning. Framöver kan det komma att uppstå kostnader, när undervisningsmoment som inte kunde genomföras ska tas igen. Avgångsklasserna visade ett par procentenheters sämre resultat, vilket till viss del kan förklaras med pandemin.

Gymnasieskolan har under en femårsperiod ökat kostnaderna med 30 procent, framför allt för att antalet elever ökat.

Betydande avtal och regeländringar

Hälso- och sjukvårdsavtalets utveckling till god och nära vård innebär att vård och behandling ska ske i kundens eget boende. Därmed ökar belastningen på all personal inom funktionshinder och äldreomsorg. I vilken omfattning är ännu svårt att avgöra.

Kommunerna ska från den 1 januari 2022 tillhandahålla ett system med lättillgängliga insamlingsplatser för utsorterat returpapper. Målet är att minst 90 viktprocent av det returpapper som produceras ska materialåtervinnas. Kommunen ska se till att returpappret hanteras så att materialåtervinning främjas. De kommer att ha det fulla ekonomiska ansvaret för insamlingen, inklusive för containrarna för returpapper på återvinningsstationerna. Förslaget är att kostnader som inte täcks av försäljningen av materialet ska tas ut via avfallstaxan.

Den nya renhållningsordningen antogs och gäller från och med 2021. Den innehåller bland annat bestämmelser om den ursprungliga avfallsproducentens ansvar för behandling och kostnader för hantering av avfallet.

Under sommaren beslutade riksdagen att införa EU-direktiv på avfallsområdet i svensk lag.

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer

Covid-19-pandemin

I mars började covid-19 att sprida sig ordentligt i Sverige. Sjöbo kommun beslutade då att gå upp i ett förberedande stabsläge, där den centrala krisledningen aktiverades. Stabsläget avslutades i slutet av sommaren.

Effekterna av pandemin är osäkra, men såväl personalförsörjning som kostnader och intäkter påverkas. Kundernas oro och den fysiska distanseringen i kombination med stängda mötesplatser ökade ensamhetskänslorna. Med hjälp av digital teknik försöker personalen underlätta kontakten mellan kunder och närstående.

Extraordinära inköp av skyddsutrustning innebar oproportionerligt höga kostnader. En hög sjukfrånvaro ökade behovet av personal och det var en stor utmaning att klara bemanningen. Den höga frånvaron och till viss del förändrade arbetssätt gör att det råder personalbrist.

För individ- och familjeomsorgens del förväntas pandemin påverka kostnaderna i mindre omfattning i det korta perspektivet. På sikt förväntas ökade kostnader när det gäller vård av barn, unga, vuxna och försörjningsstöd.

Det ekonomiska biståndet förväntas öka till följd av den stigande arbetslösheten. I första hand är det personer som inte är kvalificerade för den inkomstbaserade arbetslöshetsersättningen som gör att kostnaderna ökar. Sedan mars gäller dock nya, tillfälliga villkor för a-kassan, som innebär att det är lättare att kvalificera sig. Dessutom höjdes beloppet. Åtgärderna bidrar till att motverka kostnadshöjningen för det ekonomiska biståndet.

Distansundervisning i gymnasiet och vuxenutbildningen, stängda verksamheter, inställda kulturevenemang, hög sjukfrånvaro och en förändrad situation för äldre- och individ- och familjeomsorg påverkar kommunens verksamheter och ekonomi på såväl kort som lång sikt.

Pandemin drabbar kulturverksamheterna extra hårt, eftersom medborgarna undviker att besöka institutionerna. Förbudet mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 besökare gjorde att Florabiografen fick stänga och att färre besökare kom till simanläggningen och biblioteken. Kulturskolan kunde inte genomföra all utbildning på distans. Sammantaget innebar det minskade intäkter. Verksamheterna arbetade för att nå ut på olika vis och för att vara digitalt tillgängliga. Sjöbo marknad och Mikaeli marknad ställdes in.

Kommunen stödjer det lokala näringslivet genom att tidigarelägga betalningar, ge anstånd och längre betalningstider för kundfakturor, tidiga inköp av julgåvor till personalen, förlängda tidsfrister i tillstånds- och tillsynsärenden och tillåter uteservering hela året utan kommunal avgift.

Omvärldsrisk

Det finns risker förknippade med reducerade skatteintäkter till följd av ökad arbetslöshet vid en konjunkturnedgång. En positiv utveckling på arbetsmarknaden med fler arbetade timmar är viktig för skatteunderlaget och kommunens utveckling. När antalet arbetade timmar ökar, skapas reformutrymme i den kommunala ekonomin. En annan påtaglig risk är reducerade statsbidrag, eftersom de beror av politiska beslut på nationell nivå, vilka är svåra att förutse.

Det rådde stor osäkerhet om kommunens mottagande av flyktingar. Den uppkomna situationen påverkade både måluppfyllelse och ersättningar.

Verksamhetsrisk

Att säkra personalförsörjningen och attrahera kompetenta medarbetare till verksamheterna kräver aktiva insatser. Pensionsavgångar, personalomsättning och ökande sjukfrånvaro i kombination med växande kommunal verksamhet och brist på utbildad personal, innebär att konkurrensen om arbetskraften ökar. Det är därför av största vikt att kunna behålla redan anställd personal, genom bland annat arbetsmiljöåtgärder som främjar närvaron, minskar sjukfrånvaron och förlänger arbetslivet. De hälsofrämjande åtgärderna måste fortsätta att stå i centrum för att arbetsmiljön ska kunna förbättras. De är viktiga inslag i konkurrensen om arbetskraften framöver. Ett betydelsefullt led i arbetet är att identifiera hinder och framgångsfaktorer när det gäller ett hållbart arbetsliv.

Kvalitetsaspekten är väsentlig när Sjöboborna ska erbjudas bra samhällsservice. Det är viktigt att stärka resultaten i skolan och uppnå målen i kvalitetsregistren för vård och omsorg. Åtgärder genomförs för att förbättra resultaten och förbättra måluppfyllelsen totalt.

Åldrande anläggningar och byggnader medför risk för att underhåll och investeringar måste tidigareläggas. Det gäller såväl vatten och avlopp som kultur- och fritidsanläggningar. Även ändamålsenliga särskilda boenden kan behövas. Ökade utgifter leder till att likviditeten urholkas och att lånebehov uppstår på sikt. Investeringarna påverkar även resultaträkningen, som belastas med ökade räntekostnader, avskrivningar och hyror.

Skolinspektionen beslutade om vitesföreläggande för Emanuelskolan 2019. Viteshotet om 1,0 mnkr kvarstår och beslut meddelas 2021.

Hållbarhet

För att kommunen ska klara att hantera den åldrande befolkningen, samtidigt som antalet förskole- och skolbarn ökar, krävs ekonomisk uthållighet och framförhållning. Kommunens målstyrning beaktar Agenda 2030 för att kunna erbjuda goda livsvillkor för Sjöboborna. Arbetet med lokala miljömål slutförs 2021.

Finansiella risker

Kommunfullmäktiges finanspolicy och kommunstyrelsens och bolagens finansiella riktlinjer innehåller riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten i koncernen och kommunen. De är framför allt exponerade för ränterisk, finansieringsrisk, motpartsrisk, valutarisk, kredit- och likviditetsrisk samt marknadsvärdesrisk i finansiella placeringar. Riskmandatet är utformat för att minimera riskerna.

Ränterisk

Koncernens räntebärande skulder uppgick vid årsskiftet till 812,8 mnkr (–23,2 mnkr jämfört med 2019), medan de räntebärande finansiella tillgångarna uppgick till 197,3 (+69,8) mnkr. Kommunen har inga räntebärande skulder, utan svarar istället för alla finansiella tillgångar. Koncernens nettoskuld var 615,4 mnkr, medan kommunens tillgångar var 197,3 mnkr.

Upplåningen i den kommunala koncernen löper både med fast och rörlig ränta. Av de finansiella riktlinjerna framgår fördelningen av löptiderna mellan fasta och rörliga räntor och mellan olika löptider. Sjöbo Elnät gör avsteg mot motpartsrisken; de har samtliga lån hos Kommuninvest.

Finansieringsrisk

Enligt finanspolicyn får inte mer än 40 procent av låneskulden förfalla inom en och samma tolvmånadersperiod. År 2020 förföll 28 (27) procent av den kommunala koncernens låneskuld inom en tolvmånadersperiod.

Enligt finanspolicyn ska likvida medel samt tillgängliga och outnyttjade kreditfaciliteter motsvara kommunens finansieringsbehov de kommande tre månaderna, dock lägst 50 mnkr. Den 31 december uppgick tillgängliga, likvida medel till 155 (127,5) mnkr och tillgängliga, outnyttjade kreditfaciliteter till 75 (75) mnkr, totalt 230 (202,5) mnkr.

Marknadsvärdesrisk i finansiella placeringar

Enligt finanspolicyn får finansiella placeringar göras såväl i räntebärande värdepapper som i aktier. Andelen aktier får dock uppgå till maximalt 40 procent av portföljens värde. Den 31 december bestod den kommunala koncernens finansiella placeringar till 21(25) procent av aktier och till resterande del av räntebärande värdepapper.

Kommunen kan genom ett särskilt beslut avskilja medel för långsiktig förvaltning. Syftet med placeringarna är att generera en långsiktigt god, riskjusterad avkastning. Målet är att nå en årlig real avkastning på 1,5 procent sett över rullande femårsperioder. För att uppnå det finns särskilda placeringsregler, som bland annat begränsar andelen av respektive tillgångsslag. Samtliga placeringar håller sig inom marknadsrisken i riktlinjerna.

Kredit- och likviditetsrisk

Risken för att kommunens kunder inte uppfyller sina åtaganden utgör en kundkreditrisk. Kredittiden är tiden från det att fakturan skickas tills den betalas. Skillnaden mellan nämndernas kredittid beror på faktureringsrutiner och beviljad kredittid. Med undantag för samhällsbyggnadsnämnden ökade samtliga nämnder kredittiden 2020. Kommunstyrelsen fakturerar lokalhyror och tjänsteförsäljning med högst 30 dagars kredit. Familjenämnden fakturerar runt den 5:e med förfallodatum i slutet av månaden, vilket förklarar ett snitt på 24,2 dagar i genomsnittlig kredittid. Vård- och omsorgsnämnden fakturerar mellan den 10:e och 15:e med förfallodatum i slutet av månaden, vilket ger ett befogat snitt på cirka 17 dagar. Tekniska nämnden och samhällsbyggnadsnämnden fakturerar löpande med förfallodatum den sista i månaden.

Pensionsförpliktelser

I balansräkningen har kommunen ett åtagande på sammanlagt 7,1 mnkr, vilket var 1,3 mnkr mindre än 2019. Minskningen berodde på att åtagandet minskade i takt med utbetalningar. Till det kommer att kommunen har 1,7 mnkr i åtagande som återfinns som ansvarsförbindelse. Åtagandet minskade med 0,2 mnkr sedan årsskiftet 2019/2020.

Pensionsförsäkring tryggar pensionsförpliktelser som upparbetats före 1998. Eftersom den allra största delen av åtagandet försäkrats bort, hade kommunen inga egna placerade medel. Konsolideringsgraden var över 100 procent, det vill säga att försäkringskapitalet täcker mer än åtagandet. För närvarande kräver KPA 35 procents säkerhetsmarginal innan avkastningen kan användas till annat än utbetalning av de försäkrade pensionerna. Vid årsskiftet var pensionsförsäkringskapitalet 33,6 procent högre än pensionsåtagandet det ska täcka.

Kommunen följer rekommendation 10 från Rådet för kommunal redovisning (RKR) gällande värdering och upplysningar om kommunens pensionsförpliktelser, till den del upplysningar finns.

Pensionsförpliktelser och pensionsmedelsförvaltning