Förvaltningsberättelse

Förväntad utveckling

Pandemin skapar större möjligheter för en övergång till en mer hållbar livsstil, vilket påverkar samhällsplaneringen. Möjligheten att arbeta hemifrån gör att fler vågar ta steget att bo lite längre från sin arbetsgivare, för att istället komma närmare naturen. Det märks bland annat genom en ökad efterfrågan på villatomter. Intresset för friluftsliv och utomhusumgänge har också växt i rasande takt. Antalet boende och besökare ökar och därmed också kraven och förväntningarna på kommunen.

Effekterna av pandemin kommer att påverka folkhälsan under lång tid. Folkhälsomyndigheten bedömer att det är först om fyra–fem år som det till fullo går att se folkhälsokonsekvenserna. Cirka 150 000 människor förväntas antingen inte bli friska direkt eller endast delvis efter att ha varit sjuka i covid-19. En kvarvarande effekt är att hälsoklyftan mellan olika socioekonomiska grupper kan komma att öka ytterligare och påverka merparten av kommunens verksamheter. Kommunen behöver rusta organisationen, så att effekterna kan hanteras på såväl kort som längre sikt. Dessvärre kan förutsättningarna för att klara den underliggande demografiska utvecklingen ha försämrats, eftersom pandemin gett upphov till ökade och uppdämda välfärdsbehov.

Pandemin påskyndar den pågående strukturomvandlingen av arbetsmarknaden. Det riskerar att öka obalansen ytterligare, eftersom fler saknar de kompetenser som efterfrågas. En viktig förutsättning för jobb är gymnasieutbildning. Skolan och den kommunala vuxenutbildningen har ett viktigt uppdrag för att motverka utanförskap. En god utbildning påverkar dessutom både den fysiska och den psykiska folkhälsan positivt. Därför är det viktigt att öka måluppfyllelsen i skolan.

Den demografiska utmaningen beror något förenklat på att antalet personer i behov av välfärdstjänster ökar snabbare än antalet invånare i yrkesför ålder. Den arbetsföra befolkningen svarar för såväl finansiering som bemanning av välfärden.

Främst är det äldreomsorgen som har ökande behov, men även behoven av förskola och skola fortsätter att vara stora, trots att födelsetalen och migrationen minskar.

Ett annat skäl till att kostnaderna ökar är bristen på personal. Fler invånare innebär till exempel att det behövs fler lärare och socialsekreterare. Kommunerna har svårt att rekrytera utbildad personal och bristen på arbetskraft pressar upp lönerna.

Antalet sysselsatta i kommunal sektor har de senaste decennierna ökat betydligt snabbare än vad som motiveras av den demografiska utvecklingen. Det beror främst på att ambitionerna höjts. Mycket talar för att trenden inte kan fortsätta. Bemanningen kommer inte att kunna öka i takt med välfärdsbehoven.

För att ställa om kommunens verksamhet inför den demografiska utmaningen finns en rad åtgärder som kan vidtas, såsom höjda skatter och avgifter, högre pensionsålder, sänkta ambitioner, effektivisering och digitalisering. Lösningen finns troligen inte i en enskild åtgärd, utan flera lösningar krävs.

Kommunfullmäktiges budgetbeslut för perioden 2021–2023 innebär att det budgeterade resultatet minskar från 1,4 procent av skatter och generella statsbidrag till 1,3 procent 2021. Det är en minskning av resultatnivån med 0,7 mnkr. Därtill har fullmäktige beslutat att exploatering ska undantas från målet att investeringarna ska finansieras med egna medel. Inledningsvis innebär det att likviditeten försämras. På sikt kan det resultera i att investeringarna till viss del behöver lånefinansieras.

När det planerade bygget på kvarteret Bränneriet kommer i gång, tillkommer investeringar i verksamhetslokaler och va-infrastruktur. Eftersom befolkningen växer, kan det finnas anledning att höja resultatmålet för att klara investeringsnivån. Investeringsnivån för vatten och avlopp är en utmaning, eftersom verksamheten klarar av att finansiera cirka 30 procent av investeringarna 2020 med egna medel. Om va-investeringarna även kommande år håller samma höga volym, urholkas kommunens likviditet. På sikt behöver kommunen då låna. Dessutom medför investeringsnivån att taxan måste höjas. Kapaciteten för avloppsreningsverket och vattenverket i Sjöbo behöver ses över. En förstudie på respektive verk behövs, för att visa hur behoven kan tillgodoses på lång sikt.

Sverige upplever nu en ekonomi i recession med vikande sysselsättning. På grund av den ökande arbetslösheten kommer inte den höga ökningen av skatteintäkter som kommunen vant sig vid att bestå. Samtidigt ställer befolkningsförändringarna höga krav på kommunens finansiering kommande år.

År 2022 ökar inte skatteintäkterna och utjämningen i samma takt som kostnaderna. Beräkningen är än så länge osäker. Det budgeterade resultatet är noll, men förutsätter effektiviseringar med cirka 2 mnkr. Det innebär att det finns ett underliggande behov av effektiviseringar med cirka 17 mnkr, för att resultatmålet ska klaras. År 2023 ökar obalansen till 25 mnkr. I flerårsplanen finns inga tillskott till verksamheterna utöver resurser för att hantera befolkningsförändringar och pris- och löneökningar. Den prognostiserade befolkningsförändringen ökar kostnaderna 2022 med 5 mnkr enligt resursfördelningsmodellen. År 2023 beräknas kostnaderna öka med 7 mnkr.

Arbetet med att upphandla ett nytt ekonomisystem fortskrider. Ett samverkansavtal ska utformas, där kommunerna även samverkar kring drift och systemstöd.

Digitalisering och elektrifiering får stor påverkan på människors sätt att resa. Projektet Mobilitet på tvärs sattes i gång för att undersöka hur kommunen kan effektivisera resandet med hjälp av informationstjänster.

Den tekniska verksamheten konstaterar med oro att det finns en tendens till att det blir svårare att få in anbud. Det ställer krav på att upphandlingarnas utformning ändras.

För att klara framtidens välfärd fortsätter Sjöbo kommun att hitta samverkansformer med andra kommuner och organisationer. Ett förslag är att Sjöbo samverkar kring it med andra kommuner genom att bli delägare i It-kommuner i Skåne AB.

För att utveckla och förstärka miljöverksamheten utreds möjligheten till samverkan med Lunds kommun.