Förvaltningsberättelse

God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

God ekonomisk hushållning

Kommunkoncernen ska ha en god ekonomisk hushållning. Det gäller även verksamheter som bedrivs av andra juridiska personer, som bolag och förbund. Verksamheterna ska bedrivas med god kvalitet, kostnadseffektivt och med en rimlig självfinansiering av investeringarna. Varje generation ska bära kostnaderna för den service den konsumerar. God ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomi och verksamhet på kort och lång sikt.

Utvärdering av god ekonomisk hushållning

Kommunfullmäktige fastställer årligen i samband med budgetbeslutet mål för god ekonomisk hushållning, medan bolagens och förbundets mål framgår av ägardirektiven respektive förbundsordningen. Målen formuleras på koncernnivå, finansieringsnivå samt på verksamhetsnivå och sorteras in under rubrikerna ekonomi, verksamheterna, medarbetare och bolag. Strukturen och processerna för målstyrning i Sjöbo kommun beskrivs i avsnittet Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten.

När mål och indikatorer följs upp bedömer man om indikatorerna nåddes. Grönt anger att den nåddes och rött att den inte nåddes. En grå markering används när det saknas mätetal och/eller bedömning och då resultatet varken förbättrades eller försämrades. En pil visar trenden .

När den nya visionen inarbetades i budget 2020 justerades processen för målstyrning. En nyhet var att kommunstyrelsen följer upp verksamhetsplanerna och vid behov kan begära kompletteringar. Nämndernas roll förtydligades också. Därigenom ska målstyrningen och därmed måluppfyllelsen förbättras.

Sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning

På senare år har kostnaderna ökat. Stora investeringar har resulterat i höga lokalkostnader. Även i individ- och familjeomsorgen och i verksamhet för personer med funktionsnedsättning har kostnaderna ökat kraftigt, dock från en låg nivå. Den demografiska utvecklingen med allt större andel barn och äldre ställer krav på mer kommunal service. Kommunens finansiella ställning är god, men för att den ska behållas fordras att verksamheterna effektiviseras med cirka 1 procent årligen.

Urbanisering, globalisering, pandemin, avmattningen av skatteunderlagstillväxten och den demografiska utvecklingen gör uppgifterna mer komplexa. Därför krävs nya sätt att arbeta. Både medborgare och medarbetare behöver involveras i förändringsarbetet.

Bedömning

Sammantaget nådde Sjöbo kommun inte god ekonomisk hushållning av alla resurser fullt ut.

Ekonomi

Samtliga mål för god ekonomisk hushållning uppnåddes – en förbättring i förhållande till 2019, då 4 av 5 mål nåddes.

Medarbetare

Även 2020 bidrog den ökande sjukfrånvaron till att målet inte nåddes. Pandemin innebar ökad sjukfrånvaro.

Verksamheterna

Fokusområdet Barn och unga känner sig hemma i Sjöbo följs upp med 9 indikatorer, varav 3 nåddes: trygghet i skolan, genomströmningen i gymnasieskolan och resultaten på sfi. Däremot minskade deltagartillfällena i idrottsföreningarna, en effekt av pandemin. I kommundrivna skolor nådde 69 (60) procent i årskurs 6 kunskapskraven i alla ämnen. Andelen elever i årskurs 9 som blev behöriga till yrkesprogram försämrades till 79,2 (80,5) procent. Sammantaget nåddes inte målet.

Fokusområdet Naturen i Sjöbo förgyller livet följs upp med 8 indikatorer, varav 3 nåddes, 2 var oförändrade och 2 försämrades. Brukarbedömningen av hemtjänsten och daglig verksamhet LSS utvecklades positivt, medan äldreomsorgen fortfarande hade en låg nivå. Nöjd regionindex för parker, grönområden och natur samt medborgarindex för idrotts- och motionsanläggningar förbättrades, medan nöjd medborgarindex för kultur var sämre. Ingen förändring var statistiskt säkerställd. Insamlingen av hushållsavfall försämrades för andra året i rad. Indikatorerna vatten från skyddad vattentäkt och handläggningstid för bygglov var oförändrade. Fokusområdet visade en positiv utveckling, men målet nåddes inte.

Fokusområdet Hela Sjöbo lever följs upp via 6 indikatorer. Otryggheten och behandling med sömnmedel minskade. Handläggningstiden för bygglov ökade på grund av mer komplicerade ärenden, men låg fortfarande på en bra nivå. Andelen miljöbilar och det insamlade hushållsavfallet minskade. Betyget för gott bemötande vid kontakt med kommunen försämrades också. Åtgärder pågår. Fokusområdet utvecklades positivt på vissa områden, medan andra behöver förbättras. Målet uppnåddes inte.

Bolagen

Sjöbohem och Sjöbo Elnät uppnådde sina verksamhets- och finansiella mål.

Avstämning av finansiella mål

Kommunfullmäktiges styrning av ekonomin fokuseras på resultat, självfinansiering av investeringar, budgetföljsamhet och koncernens skuldsättning. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv är överordnad den ur verksamhetsperspektiv. Kommunens överordnade mål är att ekonomin sätter gränsen för verksamhetens omfattning.

År 2020 uppnåddes 5 av 5 finansiella mål.

1. En uthållig ekonomi

Hållbar ekonomisk utveckling är en av de grundläggande förutsättningarna för att välfärd ska kunna produceras med hög kvalitet. I en tid av utveckling och utmaningar behöver kommunen en aktiv, ansvarsfull ekonomisk politik och smarta, effektiva lösningar i alla verksamheter.

Det innebär att kostnaderna inte överförs på kommande generationer och inte överstiger intäkterna. Varje skattekrona ska användas på ett ansvarsfullt sätt. I en ansvarsfull ekonomi skapas utrymme för nödvändiga investeringar. Bra vatten samt väl fungerande avlopp och renhållning är förutsättningar för goda livsbetingelser. Investeringsnivån för den avgiftsfinansierade verksamheten beslutas efter bedömning av hur taxenivåerna påverkas.

För att långsiktigt finansiera verksamheten krävs normalt mer än nollresultat. Resultaten ska även skapa utrymme för investeringar och för att anläggningstillgångar ska kunna värdesäkras.

Balanskravsresultatet (justerat för orealiserade förluster i värdepapper och realisationsvinster) uppgick till 36,3 mnkr. Resultatets andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning blev därmed 3,3 procent. Budgeterat resultat var 15,0 mnkr, vilket motsvarar 1,4 procent. Målet om ett resultat om minst 1 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning uppnåddes.

I riktlinjerna för god ekonomisk hushållning anges att nyckeltalet över en femårsperiod i genomsnitt ska vara minst 1 procent. Genomsnittet 2016–2020 var 1,9 procent. Tidigare års positiva resultat och resultatet 2020 uppväger 2018 års negativa resultat.

När investeringarna är större än utrymmet behöver de finansieras på annat sätt, antingen via likviditeten eller via nyupplåning. Nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten uppgick till 117,3 mnkr 2017–2020 och beräknas understiga investeringsutrymmet i form av resultat plus avskrivningar med 24,0 mnkr.

Målet är att investeringarna ska vara självfinansierade. Det går dock att göra undantag för den avgiftsfinansierade vatten- och avloppsverksamheten, efter bedömning av hur taxenivåerna påverkas. Kommunens totala investeringar (inklusive avgiftsfinansierad verksamhet) uppgick till 59,3 mnkr, medan det totala investeringsutrymmet var större, 64,1 mnkr (balanskravsresultat plus avskrivningar).

Nämnderna inklusive finansiering hade ett överskott om 14,3 mnkr, vilket innebär att målet uppfylldes. Kommunstyrelsen stod för det största överskottet (4,7 mnkr).

Den samlade verksamhetens låneskuld som andel av de materiella anläggningstillgångarna minskade med 23 mnkr. Såväl Sjöbohem som Sjöbo Elnät amorterade skulder till finansinstitut.

Avstämning av finansiella mål i ägardirektiv

 AB Sjöbohems ekonomiska utveckling

Efter hyresförhandlingarna med kommunen planerade Sjöbohem för ett lägre resultat och lägre avkastning på insatt kapital. Bolagets ekonomi utvecklades positivt; alla finansiella mål nåddes och soliditeten stärktes. Låneskulden minskade med 20 mnkr till 770 mnkr.

 Sjöbo Elnät AB:s ekonomiska utveckling

Båda målen klarades, ekonomin utvecklades positivt och en mycket god soliditet på 64 procent redovisades. Bolagets långfristiga upplåning (inklusive kortfristig del av långfristiga skulder) uppgick till 41 mnkr. År 2020 amorterades 3 mnkr.

Avstämning mål för medarbetare

2. En attraktiv arbetsgivare

Sjöbo kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare för att i framtiden kunna behålla och rekrytera personal. Viljeinriktningen för att fortsätta utvecklas åt rätt håll finns i kommunens personalpolitiska program.

År 2020 ansåg 84 (81) procent att kommunen är en bra arbetsgivare. Medarbetarundersökningen genomförs vartannat år.

Sjukfrånvaron i Sjöbo ökade från 6,3 till 7,7 procent. Medelvärdet i Sverige 2019 var 6,7. På grund av pandemin ökade sjukfrånvaron markant från mars.

Avstämning verksamhetsmål

3. Barn och unga känner sig hemma i Sjöbo

Fokusområde

Unga i Sjöbo har stort inflytande och deras upplevelser påverkar kommunens utveckling. Skolorna i Sjöbo är trygga och utvecklande lärmiljöer, som ger stabilt höga resultat. Goda samarbeten finns med arbetsliv och högskola.

Efter skoldagen väntar fritid som utmanar och utvecklar och en uppsjö av aktiviteter som de unga själva kan påverka utvecklingen av.

Övergripande mål

Alla barn och elever i Sjöbo är trygga och ges förutsättningar och utbildning för livet.

En utbildning av god kvalitet som ger alla kunskaper och förmågor bidrar till välstånd, hälsa och jämlikhet. Utbildningen ska ge barn och elever förutsättningar att minst nå kraven för godkända kunskapsmål och nå gymnasieexamen.

I en trygg lärmiljö utvecklas kompetenser och goda relationer utifrån vars och ens förutsättningar.

Tillsammans med universitet och högskolor och i samverkan med näringslivet skapas förutsättningar för en kvalitativ utbildning, vilket bidrar till såväl elevernas som näringslivets behov.

En god fysisk och psykisk hälsa är väsentlig för alla aspekter i livet och en grundläggande förutsättning för människans möjlighet att nå sin fulla potential. Idrott, fritid och kultur utgör starkt bidragande faktorer för folkhälsa och livskvalitet. För att nå så många som möjligt ska en bredd av aktiviteter erbjudas efter skoldagens slut.

Arbetslivets och samhällets krav på ökad och förändrad kompetens möts av goda möjligheter till omskolning.

Flera indikatorer saknade resultat. De nationella proven ställdes in. Tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagen när det gäller information om fristående skolor förändrades och studieresultaten beläggs nu med sekretess. Därför publicerar Skolverket inte uppgifter om betyg i årskurs 6. Däremot är det möjligt att följa upp resultatet för de skolor kommunen driver. I årskurs 6 klarade 69 (60) procent kunskapskraven i alla ämnen.

Andelen elever i årskurs 9 som var behöriga till yrkesprogram försämrades från 80,5 till 79,2 procent. Särskilt matematik avvek negativt. Trots riktade insatser minskar andelen behöriga. Många elever visade dock höga kunskapsresultat. Det var 28 (16) som hade 300 meritpoäng eller mer.

Elevernas trygghet ökade, trots att högstadieeleverna fick byta skolor inför höstterminen.

Trots pandemi och distansundervisning ökade andelen sfi-elever som klarade minst två kurser.

Antalet invånare 15–20 år som varken arbetade eller studerade var 31. Inget tidigare jämförelsetal fanns.

Antalet deltagartillfällen minskade, eftersom pandemin påverkade föreningarnas förutsättningar att bedriva verksamhet. Kvinnornas deltagande var lägre än männens, till viss del beroende på att kvinnor i större utsträckning väljer individuella idrotter.

4. Naturen i Sjöbo förgyller livet

Fokusområde

Här i Sjöbo är naturen nära och kommunen är en plats för boende, rekreation och företagande. Kommun och invånare är skickliga på att skapa goda livsmiljöer och utveckla, ta tillvara och tillgängliggöra den varierande naturen.

Det gröna entreprenörskapet ger goda förutsättningar för hållbar utveckling och besöksnäringen växer och frodas.

Övergripande mål

Naturen och ett hållbart Sjöbo ger förutsättningar för bra livskvalitet och en jämlik och inkluderande kommun.

Det ska finnas möjligheter att efter varje individs behov leva ett gott liv, där alla känner sig trygga och nöjda. Servicen utvecklas så att det svarar mot Sjöbobornas behov och önskemål. Vi ställer upp för varandra och olikheter är en tillgång.

Alla ska ha möjlighet att påverka sitt liv och styra över sin vardag. Stöd inom socialtjänsten och vid funktionshinder utformas utifrån individens behov och förutsättningar. Det är viktigt att tillvarata individens egna resurser. Tidiga och förebyggande insatser prioriteras för att alla ska få bra livskvalitet.

Invånare och besökare ges möjlighet till meningsfull fritid och rekreation där det kulturella utbudet, naturen och det offentliga rummet bidrar till en nära, trygg och inspirerande miljö. Kommunen ska erbjuda fritid, kultur och idrott som är tillgänglig, jämlik och jämställd.

Brukarbedömningen för hemtjänst i äldreomsorgen höjdes från 32 procent 2018 till 35 procent. Sjöbo var bland de 25 procent sämsta i riket. (Socialstyrelsen 2019.)

I brukarbedömningen för daglig verksamhet LSS låg Sjöbo bland de 50 procenten i mitten. (SKR.)

Uppföljningen av hushållsavfallet görs en gång per år och ingångsvärdet avser 2017. Trenden är fallande, även om det var en förbättring 49 (46) procent från 2018.

Nöjd regionindex förbättrades, medan medborgarindex var sämre. Ingen förändring var statistiskt säkerställd.

Utfallet för biblioteksbesöken var oförändrat. (Uppgift 2019.)

5. Hela Sjöbo lever

Fokusområde

Alla delar av Sjöbo känns nära och har bra tillgång till service och kultur. Vi vågar prova nya lösningar för att möta utmaningar. I Sjöbo bor du bekvämt och reser miljösmart. Som företagare kan du arbeta globalt och ändå ha naturen runt hörnet.

Övergripande mål

Sjöbo erbjuder attraktivt boende där alla upplever trygghet, frihet, samhörighet och tillgänglighet.

Genom hållbar och konkurrenskraftig tillväxt, där man inte är rädd för att pröva nya lösningar, planerar och bygger kommunen för framtiden tillsammans med invånare och företag och tillvaratar tätorternas utbud och närhet till naturen. Genomtänkt planering bidrar till ökad trygghet och tillgång till naturliga mötesplatser. När kommunen planerar och bygger är det hållbarhet som gäller såväl socialt, miljömässigt som ekonomiskt. Ekosystem och miljö utgör grund för hållbar utveckling och god livsmiljö. En god och grön livsmiljö förutsätter god hushållning med mark och vatten.

Klimatsmart resande erbjuds i hela kommunen och gör det möjligt att nå bostäder, arbete och aktiviteter. Sjöbo är en uppkopplad kommun med god infrastruktur – vi bor lokalt och verkar globalt. Samtidigt skapar digitaliseringen möjligheter till nya lösningar, så att kommunal service och utbud når fler delar av kommunen. Genom bra samhällsservice främjas näringslivsarbetet i kommunen.

Antalet tidskrävande bygglovsärenden ökade och därmed handläggningstiden 20 (16) dagar. Lagkravet är 10 veckor.

Det insamlade hushållsavfallet ökade till 589 (566) kg per person. Jämfört med ingångsvärdet 2018 var det fortfarande mindre. (Uppgiften lämnas med ett års fördröjning.)

Resultatet för bemötande var det lägsta på tre år. Ett kontaktcenter inrättades för att förbättra resultatet och riktlinjer för vad som gäller både i intern och extern kommunikation.

Resultatet för trygghet förbättrades från 2019, men kvinnor känner stor oro och otrygghet när de rör sig ute.

Avstämning verksamhetsmål i ägardirektiv

I bolagens uppdrag ingår att bidra till att kommunen når visionen.

Samtliga indikatorer nåddes. Leveranssäkerheten för el låg fortfarande på 99,99 procent, trots stormen i mars.

Resultat och ekonomisk ställning

Sjöbos resultat förbättrades väsentligt

Den samlade verksamheten redovisade ett överskott på 59,2 mnkr, vilket var en förbättring med 8 mnkr. Kommunens resultat förbättrades från 27,3 mnkr till 37,9 mnkr.

I analysen används fyra aspekter som ska ge en så heltäckande bild som möjligt: det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden och kontrollen över den finansiella utvecklingen.

Analysen tar avsteg i den sammanställda redovisningen. Där sammanförs kommunen, dess bolag och förbund på ett sätt som kan likställas med koncernredovisning. Den sammanställda redovisningen omfattar juridiska personer, där kommunen har ett inflytande om minst 20 procent. Redovisningen 2020 omfattar två bolag och ett kommunalförbund.

Resultat efter finansiella poster

Resultat

En grund i god ekonomisk hushållning är att intäkterna överstiger kostnaderna och att det finns marginaler för att finansiera investeringar, värdesäkra anläggningstillgångar och för pensionsåtaganden. Affärsverksamheten ska generera avkastning till kommunen.

Kommunkoncernens resultat om 59,2 mnkr var något bättre än 2019. Resultatet översteg 40 mnkr även 2016 och 2017. År 2018 bidrog kommunens negativa resultat till det betydligt lägre koncernresultatet 19,4 mnkr.

De båda bolagen, SÖRF¹ och kommunen hade alla positiva resultat. Främst kommunen bidrog till förbättringen. År 2018 hade både kommunen och SÖRF negativa resultat. Nämnderna hade sammanlagt en stor positiv budgetavvikelse 2020, samtidigt som både finansnetto och skatteintäkter inklusive generella statsbidrag blev bättre än budget. Sjöbohem visade ett betydligt bättre resultat (15,2 mnkr) än budgeterat (7,5 mnkr). Sjöbo Elnät hade ett något sämre resultat (15,8 mnkr) än budget (16,4 mnkr). Båda bolagen uppnådde sina ekonomiska mål.

Kommunen nådde målet om ett resultat på minst 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Även SÖRF uppnådde sitt mål om att resultatet ska vara större än noll.

De avgiftsfinansierade delarna av kommunens verksamhet redovisar enligt lagkrav nästan alltid nollresultat. Det beror på att resultaten skuld- eller fordringsförs. Både renhållning och vatten och avlopp hade dock underliggande underskott både 2019 och 2020. Renhållningen kunde använda äldre överskott till delar av underskottet, men va hade sedan tidigare ett ackumulerat underskott. Sammanlagt hade vatten och avlopp en bokföringsmässig fordran på va-kollektivet på 3,3 mnkr. För att öka intäkterna höjs taxan för brukningsavgifter med 3,0 procent 2021. Renhållningen hade en bokföringsmässig fordran på va-kollektivet om 0,5 mnkr efter ett negativt resultat på 2,6 mnkr.

Resultat bolag, förbund och kommun

Sammantaget redovisade bolagen, kommunen och förbundet 69,3 mnkr efter finansiella poster, men innan interna poster tagits bort. Efter hänsyn till interna poster var det sammanlagda resultatet 59,2 mnkr. Kommunkoncernens delar har ekonomiska mål på resultatnivån, men det finns inte för kommunkoncernen.

Intäkter och kostnader

Både 2019 och 2020 var ökningen av den samlade verksamhetens intäkter betydligt större än kostnadsökningen. Det var ett trendbrott från de föregående tre åren. Det var framför allt kommunens utveckling som förbättrade resultatet.

Verksamhetens intäkter

Det är stor skillnad på hur de olika delarna finansieras. Det finns avgiftsfinansierad, affärsdrivande och skattefinansierad verksamhet.

För både koncernen och kommunen stod skatteintäkter inklusive generella statsbidrag för en stor del av intäktsökningen. Av kommunkoncernens intäktsökning på 44,6 mnkr avsåg 47,2 mnkr skatteintäkter inklusive generella statsbidrag. Verksamhetens intäkter ökade med 1,8 mnkr, mycket tack vare bidrag för ökade sjuklönekostnader på drygt 10 mnkr. Intäkterna för konsumtionsavgifter i renhållning och vatten och avlopp ökade till 1,8 mnkr, bland annat beroende på högre va-taxor. Konsumtionsavgifterna för elektricitet minskade med 8,5 mnkr, men kompenserades till stor del av andra intäkter.

Sjöbohems intäkter ökade med 2,0 (3,1 år 2019) procent. Omförhandlingen av hyror mellan Sjöbohem och kommunen gav lägre hyresintäkter, men kommunens krav på utdelning minskade. Kommunens verksamhetsvaktmästare gick över till Sjöbohem, så att kommunen istället köper tjänsterna.

Verksamhetens kostnader

Verksamhetens kostnader i kommunkoncernen ökade med 3,1 (2,6 år 2019) procent eller 40,6 mkr, vilket ändå var betydligt lägre än 2018 (5,2 procent). Kommunens ökningstakt var 2,7 procent.

Den största kostnadsökningen hade skattefinansierad verksamhet (35,5 mnkr). Den avgiftsfinansierades kostnader var oförändrade. I den affärsdrivande verksamheten ökade framför allt Sjöbohems kostnader, bland annat beroende på att vaktmästare gick över från kommunen.

Lönekostnaderna ökade med drygt 23,4 mnkr eller 4,5 procent (3,6 år 2018 och 2,7 år 2019). Ökad sjukskrivning, framför allt på grund av pandemin, stod för en stor del. Den ökade även vikariebehovet. Störst procentuell ökning finns avseende entreprenader (24 procent). Ökningen fanns till största delen hos AB Sjöbohem. Stor ökning hade även material och förbrukningsmaterial (13,6 procent). Kommunens kostnader ökade med 7,9 mnkr, till övervägande del på grund av pandemin.

Försörjningsstödet fortsatte att öka oroande mycket, 8,3 procent (14,2 år 2018 och 9,9 år 2019). Kostnaderna för grundskoleelever och förskolebarn i andra kommuner och fristående verksamheter ökade med 6,6 procent. Det berodde bland annat på högre tilläggsbelopp och fler barn 6–15 år.

Ersättningen till fristående och andra kommuners gymnasieskolor ökade med 4,2 procent, eller 3,4 mnkr.

Åren 2018–2020 köpte kommunen betydligt färre individ-, familjeomsorgs- och integrationstjänster än tidigare. Köpen minskade med 20,6 procent 2018, ytterligare 25,9 år 2019 och 2020 minskade de med 16,7 procent (3,1 mnkr).

Affärsverksamheten hade betydligt lägre kostnader för energi, framför allt Sjöbo Elnät.

Av- och nedskrivningar

Avskrivningarna minskade med 6,9 mnkr. Sjöbohem minskade sina av- och nedskrivningar med 7,4 mnkr. År 2019 gjorde bolaget nedskrivningar på samlingslokaler och bostäder i Blentarp, 9,0 mnkr. År 2018 var nedskrivningarna 12 mnkr.

Kommunens höga investeringstakt har ökat avskrivningarna.

Avskrivningar

Den höga investeringsnivån gjorde att de skattefinansierade verksamheternas avskrivningskostnader ökade. Eftersom investeringarna var väsentligt högre än avskrivningarna, fortsätter dessa att öka. De största ökningarna hade gymnasieskolan, som påverkas av, övergången från leasing till köp av fordon samt teknisk avgiftsfinansierad verksamhet.

Avskrivningarna fortsätter att öka även i va-verksamheten, bland annat med de stora investeringarna i sommarbyarna i Sjöbo och Svansjön samt i överföringsledningar. En del finansieras av anslutningsavgifter, annat behöver finansieras via förbrukningsavgifter. Avskrivningskostnaderna ökade med 0,4 mnkr. Både 2018 och 2019 ökade de med 0,8 mnkr.

Årlig förändring av skatteintäkter inklusive generella statsbidrag

Skatteintäkternas ökning om 4,4 procent inkluderar generella statsbidrag och utjämningsbidrag.

Det var betydligt bättre än nettokostnadernas ökning på 2,6 procent.

Statsbidragen ökade med 49,8 mnkr (19,5 procent), medan skatteintäkterna minskade med 2,6 mnkr (0,3 procent).

Den negativa skatteunderlagstillväxten berodde bland annat på att skatten sänkts för pensionärerna. Det kompenserades via regleringsavgiften i generella statsbidrag. Därtill beslutade riksdagen att enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag får göra högre avsättningar till periodiseringsfond. Det innebar för Sjöbos del 1,2 mnkr i lägre skatteintäkter som kompenseras av generellt statsbidrag.

Skatteunderlaget i riket 2019 ökade med 2,88 procent och i Sjöbo med 3,82 procent.

Efter minskningen inkomståret 2012 har medelskattekraften per invånare ökat snabbare i Sjöbo än i riket. Trenden bröts inkomståret 2016. Därefter ökade medelskattekraften långsammare i Sjöbo och var 87,6 procent av rikets 2018. År 2019 ökade skatteunderlaget snabbare i Sjöbo än i riket och medelskattekraften var 88,6 procent.

Inkomstutjämningen baseras på kommunens skatteunderlag. Sjöbos skatteunderlagstillväxt var lite högre än budget, vilket gav ett mindre utjämningsbidrag, men högre skatteintäkter.

Kostnadsutjämningen var bättre än 2019 (+5,1 mnkr), men något sämre än budget (–0,2 mnkr).

Regeringen aviserade i januari att de generella statsbidragen skulle höjas med 5 mdkr i vårändringsbudgeten. Efter förslag från oppositionen beslutade riksdagen i februari om ett nytt anslag, Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden, om 2,5 mdkr. I vårändringsbudgeten föreslog sedan regeringen att ytterligare 15 mdkr skulle tillföras kommunsektorn i generella statsbidrag. I mitten på maj aviserade så regeringen ytterligare ett extra statsbidrag om 6 mdkr, varav hälften till kommunerna. Det innebar sammanlagt 34,9 mnkr för Sjöbos del, förutom kompensationen på 1,2 mnkr (se ovan).

Regleringen mellan stat och kommuner för bland annat ändringar i skatteregler brukar gå via regleringsbidraget. De tidigare så kallade välfärdsmiljarderna om 10 mdkr till kommuner och landsting inkluderades i generella statsbidrag. Där fanns en del som baserades på antalet asylsökande (3,0 mnkr 2020), men den fasades helt ut 2020. År 2021 baseras bidraget på invånarantalet och beräknas ge Sjöbo 13,2 mnkr.

Avgiften till LSS-utjämningen ökade med 0,5 mnkr till 6,0 mnkr, vilket var 0,3 mnkr bättre än budget.

Intäkterna för fastighetsavgiften beräknas öka med 2,2 mnkr till 43,6 mnkr, enligt SKR:s prognos.

Finansnetto

Den samlade verksamheten hade ett finansnetto på –6,5 mnkr, det vill säga större kostnader än intäkter. Finansnettot var sämre än 2019 (0,7 mnkr), men bättre än 2018 (–6,9 mnkr) och 2017 (–15,2 mnkr).

En stor del av försämringen fanns i kommunen, framför allt i placeringar. År 2018 gjordes en nedskrivning på 1,7 mnkr av de finansiella placeringarnas bokförda värde. År 2019 återställdes istället nedskrivningen plus orealiserade vinster uppgående till 7,8 mnkr. År 2020 omsattes kommunens placeringar i samband med att en ny förvaltare upphandlades. Uppbokningen av orealiserade vinster 2019 medförde en förlust på 1,3 mnkr år 2020, trots att försäljningen totalt gett nettovinster om 2,8 mnkr. Börsens återhämtning medförde dock att kommunen även redovisade 4,0 mnkr i orealiserade vinster.

Både 2018 (6,4 mnkr) och 2019 (2,6 mnkr) gjordes uttag från KPA:s överskottsfond för att täcka pensionskostnader. Det redovisades som finansiella intäkter. Motsvarande belopp 2020 var 0,8 mnkr. År 2018 gjordes även uttag på 4,9 mnkr för att täcka indexeringskostnader för pensioner. De redovisades dock netto, det vill säga minskade pensionskostnaderna.

Affärsverksamhetens tillgångar finansieras till stor del med lån från kreditinstitut, sammanlagt 811 mnkr. Främst Sjöbohem är känsligt för ränteförändringar. För att hantera det har företaget lån med olika löptid och räntesäkringar. Om räntan går upp med 1 procent i genomsnitt innebär det 7,7 mnkr i ökade räntekostnader. Sjöbohems finansiella kostnad sjönk med 2,0 mnkr 2019 och ytterligare 1,9 mnkr 2020 beroende på lägre räntor. Förbättringen för bolaget 2020 berodde på extremt lågt ränteläge och minskade lån.

Årets investeringar

Investeringarna i immateriella och materiella anläggningstillgångar uppgick till 116,6 mnkr, vilket var i det närmsta oförändrat mot 2019. Däremot var det en minskning mot 2018, då det brutto investerades för 157,2 mnkr.

Kommunen hade totalt störst investeringar 2020, till exempel överföringsledning Lövestad–Äsperöd (18,6 mnkr) och omlastningscentral (5,5 mnkr). I skattefinansierad verksamhet var det största projektet Sjöbo Väst handelsområde, södra, som hade 4,6 mnkr i utgifter 2020. Sjöbohem investerade för 31 mnkr, till exempel ombyggnad av en panncentral i Blentarp, renovering av kök och takbyte på Solkullen samt solenergi- och vätgasprojekt.

Sjöbo Elnät hade investeringar för 26 mnkr, framför allt luftledningar som ersattes med nedgrävd kabel. Investeringarna finansierades utan nya lån.

Den avgiftsfinansierade verksamheten investerade för 39,2 mnkr. Vatten och avlopp investerade för 33,7 mnkr och renhållningen för 5,5 mnkr. Anslutningsavgifter och bidrag bidrog till att finansiera bruttoinvesteringarna för vatten och avlopp med 3,1 mnkr. Netto var va-investeringarna 30,6 mnkr.

I budgeten fanns 4,5 mnkr i investeringsmedel för Heinge Vacuum, där endast 0,2 mnkr användes 2020 på grund av tidsbrist. Den avgiftsfinansierade verksamheten investerade för 36,1 mnkr netto, vilket kan jämföras med budget på 44,8 mnkr (81 procent av budget).

Kommunen investerade för 59,3 mnkr, vilket ska jämföras med budgeten som var 77,1 mnkr. Från att perioden 2010–2012 ha förbrukat 37–45 procent av den årliga investeringsbudgeten, ökade förbrukningen för att 2016 uppgå till drygt 70 procent. År 2017 (54 procent) och 2018 (46 procent) bröts trenden. År 2019 förbrukades 56 procent av investeringsbudgeten och 2020 var det 77 procent. God ekonomisk styrning förutsätter att budgeterade investeringar genomförs enligt tidplan.

Den skattefinansierade verksamheten investerade för 23,2 mnkr, jämfört med budgeten på 32,3 mnkr. Störst nettoutgift (4,6 mnkr) gällde Sjöbo Väst handelsområde, södra. Omorganisationen av skolan innebar att hyrda fastigheter byggdes om. Av de totala ombyggnadskostnaderna bedömdes 1,2 mnkr vara investeringar.

Större projekt som inte förbrukade sina investeringsmedel var bland annat Jakobsgatan–Silogatan, som istället genomförs 2021 efter ett sent tilldelningsbeslut. Inte heller vård- och omsorgsnämndens inköp av trygghetslarm på sammanlagt 2,3 mnkr genomfördes, eftersom nämnden inväntar en kommungemensam upphandling.

Självfinansieringsgrad

Om självfinansieringsgraden understiger 100 procent finansieras inte investeringar av överskott i den löpande verksamheten. Kommunens mål är att över en fyraårsperiod ska de skattefinansierade investeringarna vara fullt ut finansierade av positiva resultat plus avskrivningar. Målet klarades, mycket tack vare det stora överskottet. Kommunen har fullt ut finansierat investeringarna 2020 med ett positivt resultat och avskrivningar.

Även kommunkoncernen hade ett kassaflöde som gjorde att investeringarna självfinansierades. Kommunens negativa självfinansieringsgrad 2018 berodde både på ett negativt resultat och på att omsättningstillgångarna minskade.

Risk – kontroll

Soliditet

Soliditeten är ett sätt att mäta det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet. Måttet visar hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med ackumulerade över- och underskott. Det årliga resultatet summeras i det egna kapitalet, som ställs i förhållande till tillgångarna för att man ska få fram soliditeten. Ju högre soliditet, desto mindre del av tillgångarna är lånefinansierade och desto starkare långsiktigt handlingsutrymme finns.

Soliditeten skilde sig markant mellan kommunen och kommunkoncernen.

Den affärsdrivande verksamheten är till stor del lånefinansierad. Det skiljer mycket mellan bolagen. Sjöbohem hade en soliditet på drygt 12 procent, medan Sjöbo Elnäts var 61 procent. En stor del av Sjöbohems tillgångar är lånefinansierade. Det långsiktiga soliditetsmålet för Sjöbohem är 15 procent och att soliditeten årligen ska öka med 0,5 procent. År 2020 var ökningen 1 procent. Det var framför allt det stora positiva resultatet som bidrog till den högre soliditeten för kommunkoncernen.

Jämfört med andra kommuner hade Sjöbo en god soliditet. Den var 59 procent, något lägre än 2019. Flera år av goda resultat har gjort soliditeten hög. När den är hög är det svårt att upprätthålla eller öka den, eftersom det egna kapitalet procentuellt måste öka snabbare än tillgångarna.

De senaste åren har det varit svårt att upprätthålla soliditeten. Nedgången kommer sig både av höga investeringar och av att de kortfristiga fordringarna ökat.

År 2019 var genomsnittet för soliditeten inklusive pensionsåtagande 19 procent i kommunerna. Kommunen som låg högst hade då en soliditet på 72 procent. Sjöbo hade Sveriges nionde högsta soliditet. Dock bör betänkas att Sjöbo har sina verksamhetsfastigheter i Sjöbohem, som lånefinansierat en stor del av fastigheterna. Hade kommunen ägt dem, hade en del behövt lånefinansieras, vilket hade påverkat soliditeten negativt. Soliditeten för kommunkoncernen var 2019 bland de 33 bästa i landet.

Skuldsättningsgrad

Av den samlade verksamhetens tillgångar finansierades 63 procent med främmande kapital. Måttet benämns skuldsättningsgrad och är soliditetmåttets motsats. Främst de långfristiga skulderna genererar räntekostnader och den skuldsättningen var fortfarande hög, 48 procent. Den positiva utvecklingen gör dock att skuldsättningsgraden minskar, både totalt och den långfristiga.

En stor del av affärsverksamhetens skuldsättningsgrad är långfristig, främst Sjöbohems. Bolaget hanterar ränteriskerna genom att fördela lånen med olika förfallotider; 25 procent av lånen har förfallodatum mer än fem år framåt i tiden.

Även kommunens skuldsättningsgrad sjönk, dock inte den långfristiga. Dessa skulder består till allra största delen av anslutningsavgifter som va-kollektivet betalat in genom åren. De upplöses i samma takt som investeringen, precis som investeringsbidragen. Kommunen har inga långfristiga räntebärande skulder.

Budgetföljsamhet

Budgetföljsamhet är ett mått på vilken finansiell kontroll kommunen har. År 2019 var avvikelsen mellan prognosen i delårsrapport 1 och det slutliga utfallet för kommunens driftkostnader 0,7 procent. År 2020 var avvikelsen 1,7 procent. Det gällde delvis även Sjöbohem.

Kommunkoncernen

Kommunen, räddningstjänstförbundet och Sjöbohem avvek positivt gentemot budget. Endast Sjöbo Elnät hade en negativa avvikelse.

En god prognossäkerhet innebär att kommunen, förbundet och bolagen har bättre förutsättningar att anpassa sig till förändringar under året. För att ha ordning i ekonomin med alla osäkerheter, är det dock bättre att prognostisera försiktigt än att ta risker. Vid prognostiserat underskott förväntas nämnderna vidta åtgärder, vilket i sin tur påverkar underskottet. Osäkerhet kring pandemin kan också påverka. Försiktighet är en av anledningarna till att kommunens prognos avvek från det slutliga resultatet.

Åren 2014–2017 var det slutliga resultatet i kommunen bättre än i prognosen. Utvecklingen bröts 2018, men återkom 2019 och 2020. Både 2015 och 2016 var avvikelserna mellan slutligt resultat och prognosen i delårsrapport 1 motsvarande 2,1 procent av driftkostnaderna. År 2017 var avvikelsen 1,4 procent – fortfarande en stor avvikelse. För 2018 var avvikelsen –0,9 procent. Det innebär att 2019 års avvikelse på 0,7 procent var den lägsta hittills. Utvecklingen med mer träffsäkra prognoser fortsatte inte 2020.

Kommunstyrelsen gick från ett överskott på 0,4 mnkr i delårsrapport 1 till 4,7 mnkr. Det berodde bland annat på lägre kostnader för e-arkivet, samarbetet kring alkoholenheten, lägre kostnader för kontorsmaterial, kurser och avgifter samt lägre personalkostnader på grund av vakanta tjänster och sjukskrivningar.

Familjenämnden prognostiserade ett större underskott i delårsrapport 1 (6,8 mnkr), men fick ett överskott vid årets slut (0,6 mnkr). Nämnden arbetade hårt för att komma till rätta med underskottet. Störst avvikelse mellan prognos och utfall hade förskola, fritidshem och grundskola, 10,4 mnkr bättre än prognosen. Framför allt förbättrades rektorernas ekonomi, där underskottet minskade med 4,8 mnkr. Förutom åtgärder för att minska underskottet minskade efterfrågan på fritidshemsplatser (+1 mnkr). Även egen förskoleverksamhet förbättrades med drygt 2 mnkr. Resursskolan i Blentarp och dess finansiering bidrog till att elevhälsans och mobila skolteamets resultat förbättrades med 1,7 mnkr. Individ- och familjeomsorgens utfall blev ett underskott om 5,2 mnkr, jämfört med prognosens underskott om 1,9 mnkr. Tillkommande placeringar och ökat försörjningsstöd förklarade en stor del av skillnaden. Gymnasieskolans utfall blev 2,3 mnkr bättre än prognosen. Förbättringen fanns hos Malenagymnasiet. Vuxenutbildningen samt arbetsmarknads- och integrationsverksamheten prognostiserade ett överskott om 1,2 mnkr, men resultatet blev ett underskott om 1,2 mnkr. Integrationsverksamhetens bidragsansökan fick avslag av Migrationsverket. Samtidigt bedömdes fordringarna på Migrationsverket försiktigare. Familjenämnden hade ett mindre överskott i fritidsverksamheten (0,3 mnkr) och politisk verksamhet (0,1) medan kulturverksamheten hade ett mindre underskott (0,1 mnkr).

Vård- och omsorgsnämnden prognostiserade ett överskott om 1,0 mnkr och resultatet blev ett överskott om 2,3 mnkr. Det var framför allt verksamheten för personer med funktionsnedsättning som förbättrade resultatet från 1,0 till 4,6 mnkr. Ökningen bestod dels av högre statsbidrag, dels av lägre kostnader i daglig verksamhet, LSS-boende, administration och ledning. Resultatet för äldreomsorgen blev ett underskott om 2,1 mnkr. Prognosen var nollresultat. Pandemin påverkade kraftigt både intäkter och kostnader. Kostenheten (kommunövergripande verksamhet) prognostiserade underskott om 0,3 mnkr, men det slutliga resultatet blev ett överskott om 0,1 mnkr. Bland annat vidtogs åtgärder för att minska matsvinn och effektivisera verksamheten.

Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserade ett nollresultat i april, men utfallet blev ett överskott om 1,7 mnkr. I delårsrapporten prognostiserades ett underskott för bygg- och planverksamheten på 0,3 mnkr, medan miljöverksamheten beräknades få motsvarande överskott. Både miljöverksamheten (1,3 mnkr) och plan- och byggverksamheten (0,4 mnkr) hade överskott vid årets slut. Framför allt högre intäkter medverkade till bättre utfall.

Tekniska nämndens utfall om 3,4 mnkr var 3,6 mnkr bättre än prognosen i delårsrapport 1. Det berodde bland annat på bidrag från länsstyrelsen för renovering av kulturbyggnad, högre intäkter inom exploatering samt lägre kostnader för vinterväghållning och personal. I teknisk skattefinansierad verksamhet blev utfallet 4,2 mnkr, vilket var 3,6 mnkr bättre än prognosen. Framför allt gav exploateringen högre intäkter. Turism och fritid prognostiserade ett underskott om 0,5 mnkr, men resultatet blev ett underskott om 1,1 mnkr. Kultur prognostiserade ett underskott om 0,2 mnkr, men det slutliga resultatet blev motsvarande överskott.

Finansieringens resultat om 1,6 mnkr gällde personalomkostnadsrutinen, där det fanns ett större överskott för arbetsgivaravgifter. Dessutom kostade politikernas pensioner 0,1 mnkr mindre än budget. Finansieringsansvaret prognostiserades vid delårsrapport 1 ha ett överskott om 1,3 mnkr.

Sjöbohem uppvisade ett mer positivt resultat än i delårsrapporterna. Avvikelsen motsvarade 3,9 procent av intäkterna. Den milda vintersäsongen gav låga uppvärmningskostnader. Lägre personalkostnader kom sig av minskade sociala avgifter och ersättning för sjuklönekostnader, men även av effektiviseringar och vakanta tjänster.

Sjöbo Elnäts slutliga resultat blev 0,2 mnkr sämre än prognostiserat. Den största resultatpåverkande avvikelsen var lägre personalkostnader på grund av den tillfälliga sänkningen av arbetsgivaravgifter och en budgeterad rekrytering som inte genomfördes.

Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbunds resultat blev 0,3 mnkr, vilket var 0,9 mnkr bättre än prognosen. Överskottet uppstod bland annat eftersom pensionskostnaderna blev lägre än budget.