Väsentliga personalförhållanden

Beskrivning av personalstrukturen

Den 31 december 2020 var antalet anställda i kommunkoncernen 1 981, en ökning med 35 personer. Nynäshamnsbostäder hade 25 anställda, en ökning med 2. Socialnämnden hade 629 anställda och ökade med 24 personer. Barn- och utbildningsförvaltningen hade 956 anställda och ökade med 3. Kultur- och fritidsnämnden med 41 anställda och miljö- och samhällsbyggnadsnämnden med 184 anställda hade båda ett oförändrat antal medarbetare. Kommunstyrelseförvaltningen hade 146 medarbetare och minskade med 1 person.

Andelen män minskade, vilket gjorde könsfördelningen ojämnare. Andelen deltidsanställda fortsatte att minska. Den totala personalomsättningen bland tillsvidareanställda i kommunkoncernen (andelen som slutat helt) minskade och var 8,2 procent. Antalet arbetade timmar av timavlönad personal minskade med 34 heltider. Minskningen fanns framför allt i Kommunstyrelseförvaltningen, där både Bemanningscentrum och sommarjobb för feriearbetande ungdomar ingår.

Harry Bouveng Kommunstyrelsens ordförande (M)

Kompetensförsörjning

God service med hög kvalitet till invånare, besökare, gäster och näringsidkare kräver kompetenta, engagerade och professionella medarbetare. Därför är systematiskt arbete med kompetensförsörjning en framgångsfaktor. Det innebär att styra och utveckla kompetensen, både den enskilda medarbetarens och hela organisationens. I det ingår att bli bättre på att attrahera nya medarbetare, rekrytera och matcha rätt kompetens till rätt tjänst, introducera nyanställda samt behålla och skapa förutsättningar för ett högt engagemang. Ansvaret för att rekrytera och utveckla anställda ligger i linjeorganisationen. Som stöd finns nu ett ramverk för kompetensförsörjning. Det innehåller styrdokument om kompetens och rekrytering, en plan för strategisk kompetensförsörjning, en standardiserad process och tillhörande stödmaterial. Förvaltningarna påbörjade arbetet med att ta fram kompetensförsörjningsplaner enligt ramverket.

För att attrahera ny personal arbetade kommunen med sitt arbetsgivarvarumärke genom fler inlägg om lediga jobb på LinkedIn. Det genererade fler följare och ökad aktivitet på kommunens webbplats. Jobbambassadörer från mark- och exploateringsenheten deltog på Kungliga Tekniska Högskolans arbetsmarknadsdag. Syftet var att skapa synlighet och att kommunen skulle framstå som en attraktiv arbetsgivare.


Under året slutade 189 anställda i kommunen. Det innebar en personalomsättning på totalt 9,5 (10,1) procent. Det blev svårare att rekrytera exempelvis behöriga lärare, ingenjörer och personal till myndighetsverksamheterna i socialförvaltningen. Vissa andra delar av organisationen hade bättre tillgång på arbetskraft, troligen till följd av pandemins negativa effekter på andra arbetsgivare. Kommunen fortsatte att rekrytera nya medarbetare: 158 publicerade jobbannonser genererade cirka 4 200 ansökningar och resulterade i 277 månadsanställningar. Av dem nyanställdes 209 externt, övriga rekryterades internt.

Bemanningscentrum hanterade ytterligare 690 ansökningar och 98 personer anställdes som korttidsvikarier.

Arbetet med sommarjobben för feriearbetande ungdom mötte många problem till följd av pandemin. Totalt 379 ungdomar sökte jobben, varav 304 tackade ja. På kort tid försvann 170 platser till följd av arbetsmiljöföreskrifter om förbud för minderåriga att exponeras för smittrisk. Efter extraordinära insatser kunde alla 16-åringar som omfattades av 2020 års garanti få ett sommarjobb. Därtill erbjöds 72 ungdomar som fyllt 17 år ett sommarjobb.


Chefer och ledarskap

I december hade kommunen 120 chefer. Av dem tillträdde 9 chefer som rekryterades externt, varav 2 till vikariat i avvaktan på tillsättning, medan 14 avslutade sina anställningar. Det gav en chefsomsättning på knappt 12 (11) procent. Chefsomsättning innebär alltid en ansträngning för organisationen, men nivåerna var ändå beskedligare än exempelvis 2016 och 2018, då omsättningen var 18 respektive 21 procent.

Ett ledarutvecklingsprogram för hälsofrämjande ledarskap pågår i projektet Hälsofrämjande arbetsliv. Programmet bygger på forskning om vilket ledarskap som främjar hälsa – salutogent ledarskap. Det innehåller målstyrning för hälsosam arbetsbelastning, effektiv kommunikation, utvecklande dialog, transformerande ledarskap, grupputveckling för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet, nödvändiga samtal, konflikthantering samt salutogent och hållbart ledarskap i praktiken. Med anledning av prövningarna som uppstod på grund av pandemin, lades två moduler till: ledarskap i krissituationer och ledarskap på distans. Totalt påbörjade 96 chefer och ledare programmet. Målet är att samtliga chefer ska gå utbildningen före projekttidens slut den 30 september 2021. Som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet påbörjade 66 chefer utbildningarna OSA-dialogen och Tidig upptäckt av ohälsa – och förebygga sjukfrånvaro.

Arbetsmiljö och hälsa

Kommunen fokuserade på att hantera den extraordinära situationen med covid-19-pandemin. Att bevaka rekommendationer och följa utvecklingen i en situation med föränderligt kunskapsläge och smittspridning var intensivt och krävande. Verksamheterna fokuserade på att ta fram rutiner, undersöka smittrisker samt göra riskbedömningar och vidta skyddsåtgärder. Företagshälsan anlitades frekvent för att förstärka expertstödet i situationen. De administrativa verksamheterna ställde helt eller delvis om till hemarbete. Det krävde nya lösningar i den fysiska arbetsmiljön, för ett närvarande ledarskap och för det kollegiala stödet. De digitala verktygen i kombination med en generellt brant inlärningskurva i den digitala miljön, gjorde att distansarbetet fungerade effektivt.


Från och med mars ökade sjukfrånvaron kraftigt och den höga nivån bestod året ut. Den totala sjukfrånvaron blev 8,8 (6,5) procent och bröt den nedåtgående trenden från åren innan. Sjukfrånvaron var fortfarande betydligt högre bland kvinnor och något högre bland medarbetare över 50 år. De flesta yrkesgrupper hade högre sjukfrånvaro, utom ledning, handläggning och administration, där sjukfrånvaron minskade svagt. Det kan förklaras av att distansarbete kunde utföras trots viss ohälsa och av minskad exponering för smitta av alla de slag. Den totala sjukfrånvaron förefaller preliminärt ligga i mitten av spannet för övriga jämförbara kommuner i Stockholmsområdet, där mer drabbade kommuner hade en sjukfrånvaro upp mot och strax över 10 procent.

Ökningen av den korta sjukfrånvaron kan antas bero på rekommendationerna att stanna hemma vid minsta symptom och på sjukdomsfall i covid-19. Att den långa sjukfrånvaron ökade kan bero på att vård och behandling i vissa fall fördröjdes, att återgång i arbete försvårades för sköra medarbetare på grund av smittrisken och på att den psykiska ohälsan ökade under pandemin. För att motverka risken för psykisk ohälsa erbjöd kommunen ett lättillgängligt individuellt stöd till medarbetare som upplevde oro i samband med pandemin. Fokus var även på direkt stöd i rehabiliteringen av sjuka medarbetare och på förebyggande insatser för enskilda medarbetare i risk för sjukfrånvaro.

I arbetet med att förbättra arbetsmiljön användes systemet KIA för att hantera avvikelser. Chefer, skyddsombud och huvudskyddsombud har behörighet i systemet och kan löpande ta del av inrapporterade händelser. Arbetsplatserna arbetar för att rapporteringen av riskobservationer och tillbud ska öka, för att man på så sätt ska kunna utreda, riskbedöma och åtgärda risker för ohälsa och olycksfall i arbetet. För 125 rapporterade händelser kunde riskerna elimineras helt genom de åtgärder som vidtogs. För övriga rapporterade händelser minskades risken sammantaget med 33 procent efter åtgärder.

Arbetsmiljöutbildningarna OSA-dialogen och Tidig upptäckt av ohälsa – och förebygga sjukfrånvaro hade totalt 113 respektive 594 deltagare. Syftet är att åstadkomma en mer förebyggande och främjande arbetsmiljö och därigenom sänka sjukfrånvaron. Projektet genomförs tillsammans med Järfälla kommun och har beviljats 27 mkr från Europeiska socialfonden (ESF). Under projekttiden 2018–2021 ska totalt 2 000 anställda i Nynäshamns och Järfälla kommuner utbildas.


Löner och arbetskraftskostnader

Den årliga löneöversynen drog ut över hela året. De centrala avtalsförhandlingarna senarelades på grund av pandemin. Det gjorde att den lokala löneöversynen delades upp i flera omgångar, där anställda beroende på avtal fick reviderad lön i antingen april, november eller december. Kommunals avtal hanterades däremot genom att löneöversynerna 2020 och 2021 slogs samman med revisionsdatum i februari 2021, medan engångsbeloppet i avtalet betalades ut i december.


Totalt 29 115 löneutbetalningar hanterades. Det inkluderade utbetalningar till Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund som har en outsourcad lönehantering för Nynäshamns kommun. Utbetalningarna, i genomsnitt på 2 426 stycken per månad, var något färre än 2019. De avsåg alla anställda inklusive timavlönade, förtroendevalda och övriga uppdragstagare.

Den totala personal- och lönekostnadsmassan uppgick till 1 074 315 000 kronor inklusive avgifter och arvoden, en marginell ökning med 0,2 procent jämfört med 2019. Förändringen understeg på ett betydande sätt förändringarna i löneavtalen. Kostnaderna för inhyrd personal var 10 918 000 kronor, en minskning med 18 procent.

Nynäshamns kommuns personal Kommunorganisationen Kommunkoncernen
2019 2020 2019 2020
Anställda personer        
Anställda personer        
totalt 1 930 1 956 1 946 1 981
antal med sysselsättningsgrad > 40 procent 1 901 1 942 1 924 1 967
andel kvinnor procent 77,9 78,4 77,5 77,8
andel deltidsanställda procent 15,3 13,7 15,2 13,6
anställningar omräknat till heltider 1 893 1 931 1 915 1 955
Tillfälliga personalresurser        
timavlönade januari–december        
antal arbetade timmar 199 593 133 644 199 593 133 644
omräknat till heltider per månad 101 67 101 67
Personalomsättning        
andel månadsavlönade som slutat i kommunen av genomsnittligt anställda        
totalt procent 11,2 9,3 11,2 9,2
tillsvidareanställda procent 10,2 8,2 10,2 8,2
Visstidsanställda procent 8,0 11,2    
Sjukfrånvaro        
beräknad i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden för helår i respektive
kategori, inklusive timavlönade
       
totalt 6,5 8,8 6,5 8,7
kvinnor 5,6 7,6 5,6 7,5
män 0,9 1,2 0,9 1,2
29 år 0,7 0,9 0,7 0,9
30–49 år 3,0 3,8 3,0 3,8
50 år och äldre 2,8 4,1 2,8 4,1
dag 1–14 i sjukperioden 2,9 4,2 2,9 4,2
dag 15–59 i sjukperioden 0,8 1,3 0,8 1,3
dag 60– i sjukperioden 2,8 3,2 2,8 3,2
Andel av sjukfrånvaron per dagintervall        
andel av de totala sjukfrånvarotimmarna i respektive dagintervall, procent        
dag 1–14 i sjukperioden 44,6 47,9 44,8 48,1
dag 15–59 i sjukperioden 12,5 15,1 12,4 15,1
dag 60– i sjukperioden 42,9 37,0 42,8 36,8