Barn- och utbildningsnämnden

Nämndens ansvar är uppdelat i det kommunala huvudmannaskapet och den statliga regleringen genom skollagen.

Förutom driften av det kommunala skolväsendet innebär huvudmannaskapet ett ansvar även för fristående verksamheter. Det omfattar tillstånd, tillsyn, handläggning av anmälningar och annan synpunktshantering.

Viktiga händelser

Med anledning av covid-19-pandemin fick verksamheterna snabbt ställa om till undervisning på distans och anpassa servicegraden. Detta har fungerat från dag ett med hög flexibilitet och ansvarstagande från verksamheten.

Barn- och utbildningsförvaltningen har under året arbetat aktivt med direkta försörjningsfrågor och behovsanalyser kopplat till verksamhetens lokalförsörjning.

En särskild undervisningsgrupp för elever med omfattande stödbehov, utöver Stormogården, inrättades vid Lillmogården. Målgruppen är elever i årskurs F–6. Enheterna tar emot elever från kommunens samtliga grundskolor.

Nynäshamns gymnasium påbörjade ett utvecklingsarbete kring extra anpassningar och särskilt stöd för att bättre kunna möta elevernas behov.

Måluppfyllelse – sammanfattning

Målen i området ekonomisk hållbarhet uppfylldes delvis i år. Det var fortfarande svårt att rekrytera medarbetare med rätt kompetens och den nedåtgående trenden för elever som klarade kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9 fortsatte. Andelen elever med gymnasieexamen sjönk till endast 79 (94,4) procent. Distansundervisningen kan vara en orsak. Det är också svårare att möta elevers stödbehov på distans. Andelen unga 16–18 år som gick i gymnasieskolan minskade. Hos Campus Nynäshamn ökade efterfrågan på utbildning på grund av pandemins effekter på arbetsmarknaden. Vuxenutbildningen ställde om till digital undervisning, vilket påverkade tillgängligheten. Andelen barn som erbjöds plats i förskolan på önskat datum sjönk till 63 (91) procent 2019. Förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola kostade mindre än referenskostnaden baserad på kommunens struktur. Vårdnadshavarnas nöjdhet minskade, utom med fritidshemmen, där den ökade.

Målområdet social hållbarhet uppfylldes delvis i år. I förskolan ansåg vårdnadshavarna att deras barn bemöts respektfullt och att de har möjlighet till delaktighet. Den nedåtgående trenden för stimulans till utveckling fortsatte dock, liksom för att barnen trivs och är trygga. Genom det nya systemet Vklass ska kommunikationen mellan förskola och vårdnadshavare underlättas. I årskurs 2 tyckte färre elever att undervisningen motiverar dem att lära sig mer och av vårdnadshavarna i årskurserna 2, 5 och 8 ansåg färre att eleverna får den

hjälp de behöver. Tryggheten i årskurs 5 och gymnasiet var lägre än rikssnittet, medan den i årskurs 9 var i nivå med snittet. Stockholmsenkäten i årskurs 9 och i år 2 på gymnasiet visade att drygt 40 procent av flickorna och mindre än 20 procent av pojkarna ofta känner sig ledsna. En elevhälsoplan började användas under hösten. Läsåret 2019/2020 var mycket speciellt och trenden var fortfarande negativ för andelen elever i årskurs 9 som nådde kunskapskraven i alla ämnen. Det var stor skillnad mellan skolorna och inom elevgruppen, när det gällde vårdnadshavarnas utbildningsnivå. Färre elever på högskoleförberedande program tog gymnasieexamen, 60,3 (66,1) procent. Vid yrkesförberedande program sjönk andelen kraftigt till 38,1 (71,0) procent.

Målen i området ekologisk hållbarhet uppfylldes till stor del. Det ekonomiska läget tillät ingen höjning av ambitionsnivån i miljöarbetet. När skolskjuts upphandlades ingick miljökrav. Förskolan arbetade med projektet Varsamma relationer till naturen och grundskolan har ett väletablerat samarbete med Naturskolan kring hållbar utveckling. Ett arbete med Agenda 2030 påbörjades. Alla förskolor samt Svandammsskolan och Gröndalsskolan är Grön Flagg-diplomerade. Vårdnadshavare i de lägre årskurserna angav i högre utsträckning att deras barns skolor uppmärksammar frågor om hållbar miljö. Andelen ekologiska livsmedel ökar och vid upphandlingar tas hänsyn till livsmedlens klimatpåverkan.

Nämnden avslutade verksamhetsåret med ett underskott på 6,6 mkr. Pandemin hade under årets första del en jämförelsevis gynnsam ekonomisk effekt med relativt hög barn- och elevfrånvaro, samtidigt som vikariebehovet förblev lågt. Under den andra delen av året ökade sjukfrånvaron och orsakade försämrade ekonomiska förutsättningar. En tolkning är att behovet att genomföra nämndens besparingskrav på 31,0 mkr till stor del motverkades av pandemin.

Prognosen i delårsrapporten den 31 augusti var ett underskott på 17,0 mkr. När kommunfullmäktige behandlade rapporten beslutades om ett tillskott på 17,0 mkr. Vid årets slut bidrog andra extraordinära kostnader och avsaknaden av ersättningar till underskottet.

Nedanstående kostnadsposter bör definieras som extraordinära och kunde inte förutses i delårsrapporten:

Pandemin genererade extraordinära kostnader för tillfällig personal och förbrukningsartiklar motsvarande 3,1 mkr. Till skillnad från socialnämnden kunde barn- och utbildningsnämnden inte ansöka om ersättning för dessa kostnader till Socialstyrelsen, eftersom bidraget inte täckte utbildning.

Nämnden hade också kostnader för nedmontering, återställande av mark och bortforsling av paviljong Rumba samt förändrade planer för Sunnerby förskola. Kostnaderna var inte budgeterade och uppgick till drygt 1,8 mkr.

Platsköpen i vuxenutbildningen ökade ytterligare efter delårsrapporten och bidrog till underskottet med 0,8 mkr. En förklaring till den ökande efterfrågan var pandemins påverkan på arbetslösheten. Det finns ett samband mellan arbetslöshet och studier inom vuxenutbildningen.

Den sista posten som nämnden inte kunde parera var det höga utfallet för semesterlöneskulden, 2,1 mkr. Den höga nivån kan potentiellt förklaras av minskad efterfrågan på semesteruttag, eftersom myndigheternas restriktioner och rekommendationer begränsade semesterns möjligheter, men också för att fler var hemmavid längre perioder.

Vid en analys av nämndens resultaträkning kan utläsas att nämndens intäkter ökade med 34,8 mkr mot budget. Den främsta orsaken var att bidragen från Skolverket ökade med 11,8 mkr, från Arbetsförmedlingen med 2,7 mkr och bidragen från övriga myndigheter och aktörer med 3,0 mkr. Resterande 1,0 mkr avsåg främst en ökning i övriga intäkter inom platsförsäljning, främst i förskolan, men också i andra verksamheter. Nämndbidraget ökade med 17,0 mkr, vilket var ersättningen från kommunfullmäktige för de extraordinära kostnaderna för Sunnerby förskola, och som beslutades av kommunfullmäktige i delårsrapporten.

Nämndens kostnader ökade med 41,4 mkr mot budget. I det ingick en personalkostnadsökning på 13,2 mkr. Den finansierades till stor del av de tillkommande bidragen från Skolverket. Driftkostnaderna ökade med 28,2 mkr jämfört med budget. Av dem härrörde 17,8 mkr från de extraordinära kostnaderna för Sunnerby förskola och 1,0 mkr från avetableringen av Rumbapaviljongen. Kostnaderna för platsköp hos andra huvudmän ökade sammantaget med 7,2 mkr. De stora ökningarna berodde på köp av grundskoleplats och gymnasial vuxenutbildningsplats. Kapitalkostnaderna ökade med 0,6 mkr, vilket berodde på att investeringsprojekt avslutades tidigare än förväntat. Resterande 1,6 mkr berodde på både positiva och negativa avvikelser på övriga driftskonton.