Årsredovisningen på 5 minuter

 

Omvärldsanalys

Den globala ekonomin tog en dramatisk vändning under årets första månader. Coronaepidemin omvandlades till en pandemi som hotar människors liv och hälsa över hela världen. Nedstängningar av ekonomier resulterade i kraftiga reduceringar i global produktion, efterfrågan och internationell handel med ökad arbetslöshet som följd. Små och medelstora företag i branscher som restaurang, hotell och turism drabbades extra hårt av den kraftigt minskade efterfrågan.

Regeringar och centralbanker världen över lanserade olika stödpaket för att motverka de ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Betydande ovisshet råder om vad som väntar framöver. Osäkerheten är hög även på kort sikt och har samband med en rad faktorer som smittspridning och vårdbehov, smittbegränsande åtgärder, ekonomiskpolitiska krisinsatser för att stötta konjunkturen och hur stora de negativa effekterna blir på samhällsekonomin.

Kommunsektorns ekonomi

Kommuner och regioner gick in i 2020 inställda på ett år med ansträngd ekonomi till följd av en försvagad konjunktur kombinerad med ett högt demografiskt tryck. Ingen kunde då förutspå att en pandemi skulle få en så stor påverkan på såväl verksamheten som de ekonomiska förutsättningarna. Kommunernas och regionernas verksamheter fick på rekordtid ställa om sätten att leverera välfärd.

Välfärdsekonomerna är en nyskapad expertgrupp för analys av kommuners och regioners ekonomi i coronakrisens spår med flertalet analytiker och representanter från bland annat Sveriges kommuner och regioner och Kommuninvest. Enligt Välfärdsekonomernas analys från november ser det på kort sikt ekonomiskt bra ut för kommunsektorn. Med statliga resurstillskott och en prognostiserad skatteunderlagstillväxt på 1,9 procent var ekonomin under kontroll i de flesta kommuner och regioner 2020. De generella resultatnivåerna som andel av skatter och bidrag beräknas bli 5,3 procent för kommunerna.

 

 

 

Välfärdsekonomerna poängterar att kommunsektorns ekonomi på längre sikt inte är hållbar och att sektorns strukturella problem finns kvar.

En viktig faktor är den demografiska utvecklingen. Andelen yngre och äldre ökar, samtidigt som andelen i arbetsför ålder minskar. Det leder till högre efterfrågan på välfärd, ökat kostnadstryck, lägre skatteintäkter och svårigheter att rekrytera personal när färre ska ta hand om fler. Den kommunala låneskulden fortsätter att öka och låg vid utgången av 2019 totalt på 726 miljarder kronor. Det var en ökning med 67 miljarder eller 10 procent jämfört med 2018. Den huvudsakliga drivkraften var ökande investeringar till följd av en stark befolkningstillväxt och omfattande renoveringsbehov av fastigheter byggda i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet. Kommuninvests bedömning är att skuldsättningen fortsätter att öka också kommande år och att prioriteringar mellan olika investeringar blir alltmer nödvändiga för att upprätthålla en ekonomi i balans.

Kommunen redovisade starkt resultat 2020

Nynäshamns kommun inklusive kommunala bolag och kommunalförbund (kommunkoncernen) redovisade ett positivt resultat på 112,7 mkr (21,0 mkr 2019). Kommunen redovisade ett resultat på 96,7 mkr (12,9 mkr). Årets starka resultat påverkades dock av intäkter som hade samband med exploateringsverksamheten. I verksamhetens intäkter ingick poster som hörde samman med projektet Norvik och med att vissa anläggningstillgångar övergick vederlagsfritt till kommunen under hösten, till ett totalt värde av 52 mkr. Rensat för dessa intäkter redovisade kommunkoncernen ett resultat på 66,6 mkr och kommunen 44,5 mkr, vilket motsvarade 2,8 procent av kommunens skatteintäkter och generella bidrag på totalt 1 607,6 mkr (1 524,0 mkr). Resultatet uppfyllde därmed kommunens riktlinjer kring god ekonomisk hushållning. Kommunkoncernen som helhet redovisade ett resultat på 4 procent av skatteintäkter och generella bidrag.

Skatteintäkter och generella bidrag

Basen av skatteintäkter och generella bidrag justerades ner i takt med att konjunkturen försämrades. Kommunen fick extra generella statsbidrag på 53,6 mkr, som skulle kompensera minskade skatteintäkter. Skatteintäkterna minskade dock inte lika mycket som i statens preliminära prognoser, utan kommunen fick ett extra tillskott på 32 mkr utöver beslutad budget. Därutöver kompenserades kommunen för sjuklönekostnader och sjukvårdsrelaterade kostnader med 30,3 mkr.

Nämndernas samlade resultat

År 2020 var extremt på många sätt. Förutsättningarna för nämnderna att följa budget och göra helårsprognoser med hög träffsäkerhet var extra svåra under pandemiåret. Organisationen ställde på rekordtid om för att prioritera krishantering och för att bedriva verksamheten på ett smittsäkert sätt. I vissa verksamheter var kostnaderna lägre än ett normalår, till exempel när det gällde kostnader för kompetensutveckling, företagsträffar och konsulter. På andra områden, framför allt i äldreomsorgen, blev kostnaderna betydligt högre för bland annat sjukvårdsmateriel och personal.

Kommunfullmäktige beslutade i september att ge socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden extra tilldelning på totalt 53 mkr, fördelade efter nämndernas helårsprognoser. Socialnämnden fick 35 mkr, barn och utbildning 17 mkr och kultur och fritid 0,3 mkr. Inkluderat den extra tilldelningen redovisade nämnderna ett samlat underskott på 11,7 mkr. Underskottet kan till stor del härledas till hårdare krav på vad som får bokföras som en investering, enligt ny lag om bokföring och redovisning (2019). Tidiga projekteringar och utredningar är exempel på sådant som ska tas som kostnad direkt i kommunens resultat och får inte balanseras upp som en tillgång. De nya redovisningsprinciperna implementerades inför bokslutsåret 2019, dock kan gränsdragningen vara svår och ett förbättringsarbete pågår för att anpassa budgeteringen efter den nya lagen.

Investeringar

Nynäshamns kommun hade en investeringsram på 320 mkr i mål och budget. Därutöver utökades kommunstyrelsens ram med 66 mkr i samband med förvärvet av Alkärrsplans Utvecklings AB. En investeringsplan för 2020–2023 upprättades som ett led i arbetet för bättre långsiktig ekonomisk planering och investeringsprocess. Investeringsplanen ska varje år justeras efter ändrade förutsättningar och beslutas i samband med mål och budget. På så sätt kan den ständigt utvärderas och förbättras.

Utöver förvärvet av Alkärrsplans Utvecklings AB fattades fler investeringsbeslut, som till exempel att bygga upp Lilla Gröndal och att avsluta Vansta industriområde. Det gjorde att den totala investeringsramen justerades till 336,6 mkr. Årets investeringar, exklusive förvärvet av Alkärrsplans Utvecklings AB, var 205,7 mkr, vilket var i paritet med 2019 (203,1 mkr). Kommunens budgetföljsamhet för investeringar var betydligt bättre än de senaste 10 åren. Investeringstakten ökade och genomgångar och prioriteringar av investeringsbeslut blev tydligare, både när det gällde verksamhetens kapacitet att genomföra investeringarna och vad som är ekonomiskt hållbart för kommunen på längre sikt. Den höga investeringstakten bibehålls för planperioden 2021–2023, eftersom behoven är stora på grund av eftersatt underhåll, men även för att befolkningen växer och därmed behoven av nya verksamhetslokaler, va-anläggningar, parker och vägar.

Sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning

Enligt kommunallagen och lagen om kommunal bokföring och redovisning är ett minimikrav för god ekonomisk hushållning att intäkterna ska överstiga kostnaderna och att realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna när man gör avstämningen mot balanskravet. Årets balanskravsresultat uppgick till 40,5 mkr. Se förvaltningsberättelsens avsnitt Balanskravsresultat.

Enligt kommunallagen (8 kap. 1 §) ska kommunfullmäktige även besluta om riktlinjer och ange finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning både på kort och lång sikt. Fullmäktige fattade i december 2019 beslut om en ny ekonomistyrningsriktlinje med nya långsiktiga, finansiella mål. De nya målen täcker in alla delar av kommunens årsbokslut, resultaträkningen, balansräkningen och kassaflödesanalysen. Den sammanvägda bedömningen är att kommunen uppfyllde de långsiktiga finansiella målen 2020, vilket innebar en god ekonomisk hushållning både ur ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. Se förvaltningsberättelsens avsnitt God ekonomisk hushållning och finansiell ställning.

Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse av kommunfullmäktiges mål

I mål och budget 2020 beslutade fullmäktige om tre kommungemensamma mål. De utgår från de tre hållbarhetsdimensionerna: ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet.

• Ekonomisk hållbarhet – Nynäshamns kommun har en gynnsam tillväxt.
• Social hållbarhet – Nynäshamn är attraktivt att bo, leva i och besöka.
• Ekologisk hållbarhet – Nynäshamns kommuns verksamheter främjar biologisk mångfald samt ett hållbart och klimatneutralt samhälle.

I målområdet ekonomisk hållbarhet är den sammanfattande bedömningen att målet uppfylldes till stor del. Befolkningen ökade med 236 personer till 28 811 invånare. Kommunen arbetar efter en samhällsbyggnadsprocess. Att ge kommunen förutsättningar att växa innebär att bygga nya bostäder för att möta medborgares, politikers och exploatörers förväntningar och behov. Antalet arbetstillfällen i kommunen har ökat successivt de senaste åren. Även andelen invånare som förvärvsarbetar ökade från 79,4 procent 2015 till 81,0 procent 2019.

 

 

I målområdet social hållbarhet är den sammanfattande bedömningen att målet till viss del uppfylldes. Grundskoleresultaten stod sig relativt bra vid en jämförelse med rikets. Kommunens genomsnittliga meritvärde i årskurs 9 (17 ämnen) var högre än rikssnittet. Vidare hade en högre andel i årskurs 6 lägst betyget E i matematik än snittet för riket. Dock minskade andelen elever i årskurs 9 som nådde gymnasiebehörighet. Även andelen som fick gymnasieexamen minskade.

I målområdet ekologisk hållbarhet är den samlade bedömningen att målet till viss del uppfylldes.

Utsläppen av växthusgaser inom kommunens geografiska område minskade. Målet om fossilfrihet till 2045, som även omfattar utsläppen från kommunens tunga industrier, bedöms dock vara svårt att uppnå. Utsläppen av växthusgaser från Nynäshamns kommunala organisation minskar, men trenden indikerar att det går för långsamt för att målet om en fossilbränslefri organisation till 2021 ska kunna nås.

För mer information om kommunens måluppfyllelse, se verksamhetsberättelsens avsnitt Kommunfullmäktiges mål och måluppfyllelse.