Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

Ännu ett år som präglats av covid-19-pandemin har gått till ända¹. Varje kris förändrar människors preferenser och beteenden, vilket gör att osäkerheten är större än normalt om den ekonomiska utvecklingen. Trots omfattande restriktioner och återkommande hög smittspridning utvecklas ekonomin positivt både globalt och i Sverige, tack vare omfattande insatser för att dämpa pandemins påverkan.

Efter nedgången i den ekonomiska aktiviteten – som saknar motstycke i modern tid – återhämtade sig efterfrågan oerhört snabbt. Den globala BNP-tillväxten beräknas 2021 bli den högsta sedan 2010. Utöver pandemin finns det andra negativa faktorer som kortsiktigt kan bromsa uppgången: bristen på såväl halvledare som fraktkapacitet och höga priser på råvaror.

Den svenska konjunkturen förbättrades 2021. Under den kvarstående återhämtningen blir tillväxten lägre. Speciellt antalet sysselsatta bedöms öka relativt långsamt, bland annat som följd av en stigande medelarbetstid.

BNP-tillväxten 2021 var preliminärt 4,6 procent. Det innebär att nedgången 2020 återhämtades och att BNP är tillbaka på samma nivå som 2019.

BNP procentuell förändring 2019–2024

Minskningen av BNP-tillväxten inleddes 2019 och förstärktes kraftigt 2020, när BNP minskade med 3,1 procent. Störst nedgång, förutom i hushållens konsumtion, gällde exporten.

Framgångsrikt genomförda vaccinationer, minskad smittspridning och lättade restriktioner gav en extra skjuts till konjunkturen. För såväl 2021 som 2022 förutses en hög BNP-tillväxt. Efter en stark återhämtning för industrin förväntas tillväxten i hög grad drivas av hushållens konsumtion.

Det globala handelsflödet präglades av en rad utbudsproblem som ledde till hög inflation. Den förväntas dock åter minska när energipriserna återgår till mer normala nivåer. Tack vare avtal med fast elpris har kommunen ännu inte påverkats av de höjda elpriserna.

En återhämtning av ekonomin och inte minst antalet arbetade timmar är en viktig förutsättning för att skatteunderlaget ska öka.

Befolkning

År 2021 uppgick Sveriges befolkning till drygt 10,5 miljoner. Befolkningstillväxten är nu betydligt lägre än de senaste tio åren.

Efter att Sjöbo under 2000-talet hade en positiv befolkningsutveckling, mattades ökningstakten av från och med 2008 och 2010 redovisades en minskning. Därefter har invånarantalet åter ökat.

Befolkningen i kommunen uppgick 2021 till 19 497, en ökning med 85 personer. Efter en något högre ökning 2020 med 1 procent, var ökningen 2021 drygt 0,4 procent. Ökningen har därmed återgått till 2018 och 2019 års nivåer.

Befolkningsutveckling Sjöbo kommun 2011–2021

Enligt befolkningsprognosen skulle befolkningen 2021 ha uppgått till 19 450.

Bostäder

Det byggdes betydligt mer 2015–2018 i Sjöbo än på flera år. År 2020 beviljades 38 bygglov för småhus men inga för lägenheter. År 2021 ökade antalet beviljade bygglov för flerfamiljshus till 12 lägenheter, medan de för småhus minskade till 15. Pandemin fortsatte att påverka efterfrågan på tomter för villor och flerfamiljshus. Många ser fördelen med distansarbete, som gör det möjligt att bo lite längre från arbetsplatsen.

Färdiga lägenheter i nybyggda hus

Efter en tillfällig uppgång 2012 minskade antalet nybyggen 2013–2015. År 2016 byggdes det som mest under tioårsperioden, 84 småhus och 51 lägenheter i flerbostadshus. Efter 2016 minskade antalet nybyggen årligen. År 2020 byggdes 12 småhus.

Byggentreprenaden för gator samt vatten och avlopp på kvarteret Bränneriet påbörjades i enlighet med planeringen. Även projekteringen av nästa etapp på Sjöbo Väst påbörjades med byggande av gator och vatten- och avloppsledningar.

Exploatering

I exploateringsområdena finns 141 tomter för bostadsändamål. Av dem är 124 sålda. De osålda finns framför allt på Sjöbo Väst och i Blentarp. I byarna finns färdigexploaterade tomter att tillgå. De är uteslutande avsedda för villabebyggelse och säljs styckvis. Exploateringsutgifterna för de osålda tomterna uppgår till 3 mnkr, vilket belastar kommunens likviditet.

År 2021 såldes 19 tomter, en nedgång från 2020 då 23 tomter såldes. Efterfrågan på tomter för flerbostadshus ökar och exploatering för flerfamiljshus på Bränneriet påbörjades.

För att göra det möjligt för företag att expandera och för nya företag att etablera sig är det viktigt med tillgång till mark. Det finns gott om mark för ändamålet (188 181 kvadratmeter). Samtliga områden är inte helt förberedda, vilket kan påverka företagens intresse för etablering. År 2021 såldes 5 120 kvadratmeter mark för företagsetablering i Blentarp. Exploateringsutgifterna för den osålda marken bokfördes till 7,3 mnkr.

Arbete

Lågkonjunkturen som följde pandemin förväntas bli kortare än vad som tidigare antagits. Men en rekordhög långtidsarbetslöshet är en signal om de utmaningar som väntas. Därtill kommer de som missat utbildning under pandemin och därför riskerar försvagade jobbchanser och lägre livsinkomster. Utsikterna för en snabb uppgång av antalet sysselsatta begränsas av medelarbetstidens uppgång, när allt fler ökar sin arbetstid. Krisen förväntas även driva på en strukturomvandling som bidrar till att matchningen på arbetsmarknaden försämras. För att möta utvecklingen behövs utbildning och omskolning. Här har verksamheten på Malena utbildningscenter en viktig roll att spela.

Redan 2019 präglades svensk arbetsmarknad av ett minskat antal arbetade timmar och ökad arbetslöshet. År 2020 uppgick arbetslösheten till 8,6 procent. Andelen arbetslösa fortsatte att stiga 2021, men förväntas minska marginellt 2022 för att därefter årligen minska. Trots det kvarstår den på en hög nivå och 2025 förväntas den vara över 7 procent. Det är framför allt antalet långtidsarbetslösa som svarar för den höga arbetslösheten framöver.

I Sjöbo var 6,2 procent, totalt 584 personer, inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen i december. Av dem var 71 personer i åldern 18–24 år.

Andel av den registerbaserade arbetskraften 16–64 år som var öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, procent

Arbetslösheten i Sjöbo för åldersgruppen 16–64 hade i december minskat 0,7 procentenheter i förhållande till samma period 2020. Arbetslösheten i Skåne redovisade, från en hög nivå, en minskning med 1,7 procentenheter, medan minskningen för riket var 1,6 procentenheter. Arbetslösheten för utlandsfödda uppgick till 14,7 procent, en minskning med 3,6 procentenheter.

Ungdomsarbetslösheten uppgick till 9,2 procent, en minskning med 2,5 procentenheter. I jämförelse med riket avvek Skåne och Sjöbo, eftersom ungdomsarbetslösheten var högre här.

Trenden med lägre total arbetslöshet i Sjöbo än i riket och Skåne bestod med undantag för ungdomsarbetslösheten.

Utvecklingen i kommunerna

De offentliga finanserna visar en oväntat liten försvagning efter pandemin. Tillväxten för det kommunala skatteunderlaget blev 2021 högre än på flera år. Pandemiåret 2021 slutade med ett rekordhögt resultat för kommunsektorn. Stora, tillfälliga statsbidrag och en skatteunderlagstillväxt som inte blev lika svag som förväntat bidrog. Skatteunderlagstillväxten ser dock ut att ha varit den lägsta på tio år, främst beroende på att löneökningarna bara var cirka 1 procent.

Den höga tillväxten av antalet arbetade timmar resulterade i att skatteunderlaget ökade starkt 2021. Det var främst lönesumman som drev uppgången. Även 2022 förväntas en god utveckling. Det är bland annat höjt tak i sjukförsäkringen och ändrade regler för äldre i sjukförsäkringen som bidrar till utvecklingen.

Eftersom en snabbare uppgång av priser och löner förväntas framöver, minskar utrymmet för ökningar av skattefinansierad kommunal verksamhet mer än vad kommunerna vant sig vid de senaste tio åren.

Befolkningsutvecklingen har mattats av och många kommuner kan förvänta sig betydligt lägre ökning av antalet invånare kommande år. Pandemin har inneburit att flyttmönster förändrats och migrationen minskat. Det ställer krav på att befolkningsprognoser och investeringsplaner ses över. Förändringen återfinns framför allt i åldersgruppen 1–15 år, som för kommunerna är en resurskrävande grupp. I Sjöbo ökade i stället antalet barn i förskoleåldern mer än förväntat, medan antalet barn i skolåldern inte ökade i den utsträckning som förväntats. Befolkningen över 80 år är en annan resurskrävande befolkningsgrupp. Här syntes inga större avvikelser.

Pandemin påverkade kommunernas intäkter och kostnader; färre politiska möten och färre deltagare, i kultur- och fritidsverksamheterna minskade intäkterna, i gymnasieverksamheten minskade kostnaderna för skolmåltider till följd av distansundervisning. Personalens sjukfrånvaro var hög, men merkostnaden kompenserades av statsbidrag. Stor påverkan hade pandemin på färdtjänsten, där intäkterna minskade mer än kostnaderna. Äldreomsorgen hade hög sjukfrånvaro, stängda verksamheter och betydande kostnadsökning för materialinköp.

Vård och omsorg

I flera år har individ- och familjeomsorgen haft underskott. Trots tillskott eliminerades inte underskotten. Sjöbo hade tidigare mycket låga nettokostnader för individ- och familjeomsorgen, men har nu nettokostnader i paritet med andra kommuners.

Ökningen för barn- och ungdomsvården var något högre i Sjöbo. Medan antalet placeringsdygn för barn och ungdomar minskade mellan 2020 och 2021, ökade kostnaderna per dygn.

Kostnaderna för försörjningsstöd fortsatte att öka. År 2021 var det både antalet bidragstagare och utbetalt försörjningsstöd per hushåll som ökade, medan det 2020 framför allt var antalet bidragstagare som ökade.

Ökad arbetslöshet och många som arbetar hemma innebär högre risk för beroende och missbruk av olika slag. Det kan påverka kostnadsutvecklingen i såväl missbruksvården som barn- och ungdomsvården. Orosanmälningarna ökade.

Det finns indikationer på att pandemin påverkat den psykiska hälsan. Distansundervisning, hemarbete, oro för ekonomin med mera är faktorer som spelar in.

Sjöbo kommun har traditionellt haft lägre kostnader än referenskostnaderna för äldreomsorgen. Skillnaden motsvarade –1 mnkr år 2020. Avvikelsen minskade dock med cirka 20 mnkr 2016–2020.

Kostnadsökningen framför allt i äldreomsorgen 2016–2020 och det enskilda året 2020 var snabbare än i jämförbara kommuner. Kostnaderna ökade 2021 med 12 mnkr, drygt 5 procent. Underskottet uppgick till 8 mnkr, varav 6 mnkr täcktes av statsbidrag som erhölls 2021 men avsåg 2020. Ökningen förklaras av fler äldre och hög användning av skyddsutrustning. Förbrukningen beräknas minska, men inte återgå till nivån före pandemin.

År 2020 var trenden att antalet personer i särskilt boende minskade både på riksnivå och i kommunen. Under 2021 vände det och efterfrågan på platser ökade. Andelen ansökningar om platser med inriktning på kognitiv svikt ökade och det finns en risk för brist. Tidigare har beslut fattats om att successivt ändra inriktningen på servicelägenheterna vid Ängsgården för att öka kapaciteten.

I hemtjänsten är bilden mer splittrad. I vissa kommuner minskade antalet brukare, medan det ökade i andra. I Sjöbo ökade antalet brukare med 4 procent och antalet timmar i hemtjänsten med 3 procent, en betydligt lägre ökning än 2020. Även insatserna i hemsjukvården ökade. Andelen av befolkningen över 65 år med insats ökade från 15,1 procent 2020 till 15,4 procent.

Det är nödvändigt att folkhälsan förbättras, om kommunen ska klara den demografiska utmaningen. En omställning av vården och digitalisering krävs.

De riktade statsbidragen för att hantera merkostnaderna i vård och omsorg till följd av pandemin togs bort inför 2021. Undantaget var merkostnader för sjuklöner som fanns kvar till oktober. För Sjöbos del var det ett stort belopp som föll bort, eftersom 22 mnkr erhölls 2021. Merkostnaderna för att hantera pandemin kvarstår åtminstone 2022.

För 2021 uppgick de riktade statsbidragen till cirka 20 mnkr. I äldreomsorgen fanns två större statsbidrag, Äldreomsorgslyftet och medel för att stärka äldreomsorgen. Äldreomsorgslyftet är prestationsrelaterat och innebär krav på återbetalning om kraven inte uppfylls.

Utbildning

Grundskolans, grundsärskolans och gymnasieskolans elever ska efter slutförd utbildning ha möjlighet att välja sin utbildningsväg och vara väl förberedda för fortsatta studier och arbete. Distansutbildning riskerar att leda till utbildningstapp, framför allt i gymnasieskolan bland annat när det gäller praktiska undervisningsmoment. För vissa elevgrupper bedöms problemen vara större, som elever i behov av särskilt stöd och socioekonomiskt utsatta elever.

Arbetet för bättre resultat i skolan är prioriterat. Resultaten har sedan toppnoteringen 2016 varit högre än eller i paritet med rikets, vilket innebär att 75–80 procent av eleverna lämnat skolan med fullständiga betyg. Nivån försämrades 2020, då 69 procent av eleverna uppnådde fullständiga betyg. Trots pandemin skedde en liten förbättring 2021, då 72 procent nådde fullständiga betyg.

Infrastruktur

En stor del av välfärden byggdes under 1960-talet och början av 1970-talet. Många anläggningar i form av vatten och avlopp, vägar, bad- och idrottsanläggningar från denna tid behöver renoveras eller ersättas. Sjöbos folkmängd har dessutom vuxit, vilket kräver ökad kapacitet. Det återspeglas i en hög investeringsvolym de kommande sju åren.

Sjöbo befinner sig i en expansiv period, vilket ställer krav på kommunens verksamhet när det gäller handläggning av planer, bygglov, tillsyn inom miljöområdet och exploatering. En översyn av organisationen planeras 2022.

Betydande avtal och regeländringar

Regeringen meddelade 2020 att en utredning ska se över hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet.

Utredningen En god kommunal hushållning (SOU 2021:75) lämnade slutbetänkandet i september. Utredningen föreslår att begreppet god kommunal hushållning förtydligas, liksom kraven på en långsiktig plan för den ekonomiska utvecklingen. Utredningen innehåller även förslag på en modell för statlig garanti för kommunsektorn vid konjunkturnedgång. Den anger bland annat att en större långsiktighet i kommunernas och regionernas planering och styrning av ekonomi och verksamhet eftersträvas och föreslår 10 års planeringshorisont.

Utvecklingen av hälso- och sjukvårdsavtalet, God och nära vård, i kombination med Region Skånes visioner om framtidens hälsosystem ser ut att skapa ett ökat ansvar för den kommunala hemsjukvården. Också omvårdnadsinsatser, som tidigare gavs på sjukhus och nu ska ske i kunders hem, kommer att ha stor påverkan på kommunens ansvar för kunder i eget boende.

Välfärdskommissionens slutrapport med 30 delförslag kan också påverka vård och omsorgs uppdrag och ansvar.

Domar om särskilt boende enligt socialtjänstlagen (SoL) och bostad enligt lagen om stöd till vissa funktionshindrade (LSS) kan kraftigt påverka vård- och omsorgsverksamheten.

I betänkandet Stärkt rätt till personlig assistans (SOU 2021:37) föreslås en utökning av det statliga ansvaret för personlig assistans.

Vissa lagar som är väsentliga för verksamheten, till exempel SoL och LSS, håller på att revideras och slutresultatet är ännu oklart.

Frågan om skolans huvudmannaskap har debatterats länge och 2020 tillsattes en utredning om en förstatligad skola.

En ny läroplan avseende jämställdhet, sexualitet, samtycke och relationer och skolans värdegrundsarbete för grundskolans samtliga skolformer och kursplaner införs i juli 2022.

I mars 2022 ska utredningen Fler unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning (Dir. 2021:23) presenteras. Utredningens åtgärder genererar troligen kostnader och förändrade arbetssätt i både gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen.

Lagrådsremissen om dimensioneringen av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning kommer att innebära stora förändringar för kommunen.

Från den 1 juli ska familjerättens ärendehantering klaras av inom fyra månader från tingsrättens beställning. Inför våren 2022 ska krav på samtal mellan vårdnadshavare föregå tingsrätternas uppdrag till familjerätten. Förändringarna leder till att familjerätten får en annan funktion och ger ökad belastning.

Sedan tidigare har regeringen beslutat att förpackningar ska samlas in fastighetsnära. I en promemoria föreslår nu regeringen vilka förpackningsslag som omfattas och hur det ska genomföras i praktiken. Den innebär ökade krav på fastighetsnära insamling, att producenterna ska finansiera insamling och behandling och att kommunerna ska tillhandahålla omlastningscentraler.

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer

Omvärldsrisk

Kampen mot pandemin är inte avslutad. Troligen kvarstår mycket av det globala vaccinationsarbetet 2022, speciellt i fattigare delar av världen. Det är viktigt att ha i åtanke att det finns stora eftersatta behov, som kan visa sig när pandemin klingat av.

SCB:s befolkningsprognos 2020 innebar en nedrevidering av befolkningstillväxten. Prognosen från 2021 innebär att tillväxten förväntas minska ytterligare, men i Sjöbo ökar den. Befolkningsutveckling och -struktur är ytterst viktiga för kommunens planering.

Skatteintäkterna och de generella statsbidragen uppdateras löpande och kan förändras med flera miljoner kronor mellan prognostillfällena. Det kräver handlingsberedskap, så att fluktuationerna kan mötas.

Verksamhetsrisk

Pensionsavgångar, personalomsättning och ökande sjukfrånvaro i kombination med växande verksamhet och brist på utbildad personal, innebär att konkurrensen om arbetskraften ökar. Det är därför av största vikt att behålla redan anställd personal, genom arbetsmiljöåtgärder som främjar närvaro, minskar sjukfrånvaron och förlänger arbetslivet. Arbetsmiljön är ett viktigt inslag i konkurrensen om arbetskraften.

Det är svårt att rekrytera till många av de kommunala yrkena, särskilt när det gäller tjänster som kräver legitimation (sjuksköterskor, fysioterapeuter, lärare med flera), men även specialister (ingenjörer och ekonomer). För att klara kompetensförsörjningen på sikt måste arbetsgivaren även se över möjligheten att vidareutbilda befintlig personal.

Åldrade anläggningar och byggnader medför risk för att underhåll och investeringar måste tidigareläggas. Även ändamålsenliga särskilda boenden kan behövas. Tidigarelagda utgifter leder till att likviditeten urholkas och lånebehov uppstår på sikt. Investeringarna påverkar även resultaträkningen, som belastas med ökade räntekostnader, avskrivningar och hyror.

Kommunen satsar på att öka exploateringen, men det kräver att de exploaterade tomterna säljs fortlöpande.

Riktade statsbidrag innebär dels ökad administration i form av ansökan och återredovisning, dels risk för återbetalning om kommunen inte uppfyller kraven helt och hållet och dels förväntningar på att kommunen övertar finansieringen när bidragen upphör.

Socialtjänsten klarade inte att möta det ökande antalet anmälningar och ansökningar. Konsekvensen blev att den lagstadgade tiden för handläggning inte klarades fullt ut.

Hållbarhet

För att hantera den åldrande befolkningens behov samtidigt som antalet skolbarn ökar, krävs ekonomisk uthållighet och framförhållning. Från och med 2020 har kommunens målstyrning beaktat Agenda 2030 för att kunna erbjuda Sjöboborna goda livsvillkor.

Klimatförändringarna påverkar kommunens verksamhet i allt större utsträckning, vilket ställer krav på klimatomställning. Sjöbo har främst möjligheter att påverka när det gäller samhällsplanering, transporter, energisystem, avfallshantering och konsumtion för att minska risken för naturskador i form av översvämningar, ras och skred med mera.

Finansiella risker

Kommunfullmäktiges finanspolicy, kommunstyrelsens finansiella riktlinjer och bolagens finansiella riktlinjer innehåller anvisningar och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten i den kommunala koncernen och kommunen. De är framför allt exponerade för finansiella risker som ränterisk, finansieringsrisk, motpartsrisk, valutarisk, kredit- och likviditetsrisk samt marknadsvärdesrisk i finansiella placeringar.

Ränterisk

Koncernens räntebärande skulder uppgick vid delåret till 792,8 mnkr (–20 mnkr jämfört med 2020), medan de räntebärande finansiella tillgångarna uppgick till 231,5 mnkr (+34,2 mnkr). Sjöbo kommun har inga räntebärande skulder, utan svarar i stället för alla finansiella tillgångar. Koncernens nettoskulder var 561,3 mnkr, medan kommunens tillgångar var 231,5 mnkr.

Upplåningen i den kommunala koncernen löper både på fast och rörlig ränta. Av de finansiella riktlinjerna framgår fördelningen av löptiderna mellan fasta och rörliga räntor och mellan olika löptider. Sjöbo Elnät AB och AB Sjöbohem gör båda avsteg från motpartsrisken. Bolagen har färre än tre kreditgivare.

Finansieringsrisk

Enligt finanspolicyn får inte mer än 40 procent av låneskulden förfalla inom en och samma tolvmånadersperiod. Totalt 23 procent av koncernens låneskuld berörs.

Enligt finanspolicyn ska likvida medel samt tillgängliga och outnyttjade kreditfaciliteter motsvara kommunens finansieringsbehov de kommande tre månaderna, dock lägst 50 mnkr. Den 31 december 2021 uppgick tillgängliga likvida medel till 189,2 (+34,2) mnkr och tillgängliga outnyttjade kreditfaciliteter till 75 (75) mnkr, totalt 264,2 mnkr.

Marknadsvärdesrisk i finansiella placeringar

Enligt finanspolicyn får finansiella placeringar göras såväl i räntebärande värdepapper som i aktier. Andelen aktier får dock uppgå till maximalt 40 procent av portföljens värde. Den 31 december bestod koncernens finansiella placeringar till 11 procent (21) av aktier och till resterande delen av räntebärande värdepapper.

Kommunen kan genom ett särskilt beslut avskilja medel för långsiktig förvaltning. Syftet med placeringarna är att generera en långsiktigt god, riskjusterad avkastning. Målet är att nå en årlig, real avkastning på 1,5 procent sett över rullande femårsperioder. För att uppnå det finns särskilda placeringsregler som bland annat begränsar andelen av respektive tillgångsslag. Samtliga placeringar håller sig inom marknadsrisken.

Kredit- och likviditetsrisk

Risken för att kommunens kunder inte uppfyller sina åtaganden utgör en kundkreditrisk. Kredittiden är tiden från det att fakturan skickas tills den betalas. Skillnaden mellan nämndernas kredittid beror på faktureringsrutiner och beviljad kredittid. Kommunstyrelsen har lokalhyror och tjänsteförsäljning med högst 30 dagars kredit. Familjenämnden fakturerar runt den 5:e med förfallodatum i slutet av månaden, vilket förklarar ett snitt på 23,2 dagar i kredittid. Vård- och omsorgsnämnden fakturerar mellan den 10:e och 15:e med förfallodatum i slutet av månaden, vilket ger ett befogat snitt på cirka 18,9 dagar. Tekniska nämnden och samhällsbyggnadsnämnden fakturerar löpande med ett förfallodatum den sista i månaden.

Pensionsförpliktelser

I balansräkningen hade kommunen ett åtagande på sammanlagt 7,2 mnkr, vilket var något högre än 2020 (7,1 mnkr). Till det kommer att kommunen hade 15 mnkr i åtagande som återfinns som ansvarsförbindelse. Detta åtagande minskade något.

En pensionsförsäkring tryggar pensionsförpliktelser som upparbetats före 1998. Eftersom den allra största delen av åtagandet försäkrats bort, har kommunen inga egna placerade medel. Konsolideringsgraden var vid årsskiftet över 100 procent, det vill säga försäkringskapitalet täcker mer än åtagandet. För närvarande kräver KPA 35 procents säkerhetsmarginal innan avkastningen kan användas till annat än utbetalning av de försäkrade pensionerna. Vid årsskiftet var pensionsförsäkringskapitalet 29 procent högre än pensionsåtagandet det ska täcka.

Kommunen följer rekommendation 10 från Rådet för kommunal redovisning (RKR) gällande värdering och upplysningar om kommunens pensionsförpliktelser, till den del upplysningar finns.