Förväntad utveckling

När pandemin klingar av står kommunerna inför många utmaningar. Det kan vara omsorgsinsatser som ställts in och skolverksamhet för barn, unga och vuxna som haft problem eller ungdomar som lämnat föreningslivet. Det är först om fyra–fem år vi till fullo kan se folkhälsokonsekvenserna. Den hälsoklyfta som redan finns mellan socioekonomiska grupper kan komma att öka ytterligare, vilket påverkar förutsättningarna för kommunen.

Förutsägbarhet är viktigt för en bra verksamhet. Pandemin utgör ett tydligt exempel på hur snabbt situationen kan ändras, både när det gäller ekonomin och hur verksamheten ska bedrivas.

Stabil ekonomi och förutsägbarhet kan skapas när statens regelverk är tydligt och långsiktigt och finansieringsprincipen respekteras. Tendensen är att riksdagen i större utsträckning detaljstyr statsbidragen, villkorar resurser, skapar administrativa pålagor och återbetalningskrav samt diskuterar förstatligande av verksamheter. För att välfärden ska kunna utvecklas i positiv riktning behövs resurser till ny teknik, samverkan mellan sektorer, arbetsro och långsiktighet. Ständiga reformer, organisationsförändringar och nya pålagor riskerar att hämma en effektiv utveckling av välfärden.

Sjöbo ska vara en attraktiv kommun för företagare, besöksnäring och medborgare. Det ställer krav på god service till medborgare och företagare samt att skolan är effektiv och håller hög kvalitet.

Kransbygden kring storstäderna växer och intresset för att bo i Sjöbo är stort, vilket ställer krav på bostäder och samhällsfastigheter. Översiktsplan för Sjöbo kommun 2040 förväntas antas 2022 och arbetet med en fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort ska påbörjas.

Tillväxten ställer krav på långsiktig planering för att kommunen ska kunna utveckla den kommunala servicen på ett hållbart sätt med bland annat äldreboende, bostäder med särskild service, förskolor, skolor, kultur och föreningsliv. Upphandlingen 2022 görs för att ta fram en lokalförsörjningsplan för 2023–2028 med en redogörelse för kommunens lokalbehov. En kapacitetsbedömning av skollokalerna ingår.

Sjöbo höjer ambitionen i exploateringsverksamheten för bostäder, handel och industri. Det förväntas öka befolkningstillväxten och ställer krav på ekonomin. En högre investeringsnivå kräver ett ökat resultat för att skuldsättningen inte ska bli för stor. Investeringar innebär även ökade kostnader i form av avskrivningar och driftkostnader. Det är viktigt att varje generation bär sina egna kostnader. De positiva resultaten ska hålla en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringarna.

Investeringsbehoven är stora i flera år framöver. När bygget på kvarteret Bränneriet kommer i gång, tillkommer investeringar i verksamhetslokaler och utbyggd va-infrastruktur. Kapaciteten för avloppsreningsverket och vattenverket i Sjöbo behöver ses över och förnyelsetakten på ledningsnätet öka. Med en växande befolkning kan det finnas anledning att höja resultatmålet ytterligare för att klara investeringarna. Investeringsnivån för vatten och avlopp är problematisk, eftersom verksamheten klarar av att finansiera omkring 70 procent av investeringarna med egna medel. Om va-investeringarna även kommande år har samma höga volym urholkas kommunens likviditet. På sikt behöver kommunen då låna. Dessutom medför investeringsnivån att taxan måste höjas.

Den ekonomiska situationen i ett flerårsperspektiv är alltid osäker. Det är många faktorer som påverkar skatteintäkter, statsbidrag och kostnadsutveckling. Det kan gälla den globala konjunkturutvecklingen, som i sin tur påverkar den svenska konjunkturen och därmed kommunens ekonomiska utveckling.

Precis som andra kommuner behöver Sjöbo fundera på hur välfärden ska finansieras framöver. Den kommunala konsumtionen ökar snabbt, eftersom befolkningen växer och kraven höjs. De närmaste åren fortsätter antalet barn och äldre att öka, vilket på sikt kräver utbyggd skola och äldreomsorg. Dessa verksamheter är kostsamma. Kommunens skatteintäkter hänger inte med efterfrågan på och kostnaderna för kommunal service.

På sikt reduceras statsbidragen och den besvärliga ekonomiska situation som skymtats länge blir allt tydligare. Den starka ekonomi som kommunerna upplever för tillfället, är till stor del en effekt av tillfälliga statsbidrag och en rekyl efter den kraftiga nedgången i ekonomierna globalt och nationellt. Sjöbo kommun bör därför vara försiktig med att öka kostnadsnivån, så att den inte blir för hög när statsbidragen minskar. Nu finns möjligheter att genomföra åtgärder och satsningar som effektiviserar verksamheten och håller tillbaka kostnadsökningarna på sikt.

Ett skäl till att kostnaderna ökar är bristen på personal. Fler invånare innebär att det behövs fler lärare, undersköterskor och socialsekreterare. Kommunerna har allt svårare att rekrytera utbildad personal och bristen på arbetskraft pressar upp lönerna.

För att klara framtidens välfärd fortsätter Sjöbo arbetet med att hitta samverkansformer med andra kommuner och organisationer. Utredningen kring ett gemensamt miljöarbete med Lunds kommun fortskrider, med målet att ett beslut om eventuell samverkan fattas 2022.

En ökande samhällskomplexitet utmanar arbetssätten. Det ställs högre krav på underlag och förväntan på tillgänglighet 24/7. Det ställer krav på den interna styrningen, ökat fokus på effektivisering och samverkan med regionen och andra kommuner. Digitalisering är en viktig möjlighet för att kunna effektivisera verksamheten, förbättra tillgängligheten och samtidigt öka servicen.

Kommunen står inför en upphandling av elenergi 2023 och med rådande förhållanden på elmarknaden är det osäkert vad innebörden blir för Sjöbo.

I december 2021 erbjöds kommunen som skolhuvudman ett samarbete i Samverkan för bästa skola med Skolverket och Linnéuniversitetet för att utveckla undervisningens kvalitet för högre och stabilare måluppfyllelse samt ökad trygghet och studiero, Sjöbo är den 147:e huvudman som erbjuds samarbetet sedan starten 2015. Arbetet innefattar hela styrkedjan från kommunstyrelsen till eleverna i klassrummet.