Balanskravsresultat
Det finns tre delar i lagen kring kommunens ekonomi. För det första ställs det krav på mål för god ekonomisk hushållning, vilket redovisas i avsnittet God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning. För det andra finns det lagregler kring balanskrav, som ställer krav på att kommunen ska besluta om en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Om resultatet ändå blir negativt i bokslutet är huvudprincipen att underskottet ska kompenseras med motsvarande överskott inom tre år.
Den tredje delen är möjligheten att ha en resultatutjämningsreserv. En sådan gör att det på ett genomtänkt sätt går att reservera en del av överskottet i goda tider för att kunna täcka upp om och när skatteintäkterna minskar i en lågkonjunktur.
Det finns inga balanskravsunderskott att återställa.
Årets resultat var 80,7 mnkr. Reavinster ska inte räknas med vid avstämning av balanskravet. En del mark byttes och såldes, vilket gav realisationsvinster på 0,7 mnkr. Till det kommer en försäljning av maskin som gav en realisationsvinst på 0,3 mnkr. Orealiserade vinster och förluster ska inte heller räknas med i balanskravsresultatet, vilket också reducerade balanskravsresultatet. Kommunens placeringar i värdepapper ökade i värde med 8,2 mnkr, vilket justerades i balanskravsresultatet.
| Balanskravsutredning (mnkr) | 2019 | 2020 | 2021 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat enligt resultaträkning | 27,0 | 37,9 | 80,7 |
| Reducering av samtliga realisationsvinster | – 1,7 | – 3,7 | – 1,0 |
| Vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjligheter | – | – | – |
| Vissa realisationsförluster enligt undantagsmöjligheter | – | – | – |
| Orealiserade vinster och förluster i värdepapper | – 6,2 | – 4,1 | – 8,2 |
| Återföring av orealiserade förluster i värdepapper | – 1,7 | 6,2 | – |
| Årets resultat efter balanskravsjusteringar | 17,4 | 36,3 | 71,5 |
| Reservering av medel till resultatutjämningsreserv (RUR) | – | – 22,0 | – |
| Användning av medel från resultatutjämningsreserv | – | – | – |
| Balanskravsresultat | 17,4 | 14,3 | 71,5 |
Med lagen som grund har kommunen riktlinjer för resultatutjämningsreserven, vilka både begränsar hur stort årligt belopp som reservationen får omfatta och hur stor den totala resultatutjämningsreserven får vara. Reglerna begränsar storleken till 9 procent av skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning, vilket motsvarar 107,0 mnkr. Vidare anger reglerna att en reservering får göras till resultatutjämningsreserven med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller balanskravsresultatet som överstiger en procent av skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning.
En procent av skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning motsvarade 11,9 mnkr. Med ett resultat efter balanskravsjusteringar på 71,5 medger regeln att 59,9 mnkr kan reserveras, vilket dock inte ryms i begränsningen av den totala storleken på reserven. Begränsningen innebär att det finns möjlighet att öka resultatutjämningsreserven med 7,6 mnkr till 107,0 mnkr (9,0 procent av skatteintäkter och kommunal utjämning).
| Resultatutjämningsreserv (mnkr) | 2019 | 2020 | 2021 |
|---|---|---|---|
| Ingående värde | 77,4 | 77,4 | 99,4 |
| Årets reservering till resultatutjämningsreserv | - | 22,0 | - |
| Disponering av resultatutjämningsreserv | - | - | - |
| Utgående värde | 77,4 | 99,4 | 99,4 |
| Utgående värde som andel av skatteintäkter och kommunal utjämning (procent) | 7,7 | 9,0 | 8,4 |