Viktiga förhållanden för resultat och finansiell ställning

Omvärldens påverkan på resultat och finansiell ställning

Det globala konjunktur­läget i världen är delat. Europa har haft en svag utveckling samtidigt som USA har haft en starkare tillväxt med ökad konsumtion. I Sverige har de senaste årens snabba pris­ökningar och ränte­höjningar urholkat hushållens reala disponibla inkomster. Hushållens konsumtion är återhållsam samtidigt som exporten är svag. Samman­fattningsvis är Sveriges ekonomi i en måttlig låg­konjunktur med en ökning av arbetslös­heten vilket har lett till en svagare utveckling av skatte­intäkterna.

Tidigare års höga inflation och de ekonomiska åtgärder som vidtagits för att dämpa inflationen till Riks­bankens mål har påverkat hushålls­konsumtionen och landets ekonomi. Under 2024 minskade inflationen till en nivå i linje med Riks­bankens mål, vilket möjlig­gjorde ränte­sänkningar. Trots det väntas Sverige ha en fortsatt svag ekonomi och export 2025. Återhämningen av ekonomin väntas gå långsamt och ta fart först andra halvåret 2025, vilket innebär att arbets­lösheten börjar minska någon gång under 2026.

Det ekonomiska läget har gjort att kommunens skatte­intäkter ökat långsammare än tidigare år, sam­tidigt som kostnaderna ökat desto mer. Dels på grund av den allmänna kostnads­utvecklingen, dels på grund av höga pensions­kostnader i och med inflationen.

Lerums kommun vill kontinuerligt förbättra sin service till kommunens invånare och till närings­livet. Kommunen planerar att investera i modern och effek­tiv infra­struktur, och attraktiva och ändamåls­enliga kommunala anläggningar och lokaler. Detta för att Lerum ska fortsätta vara en attraktiv plats för såväl närings­livet som för människor att bo och besöka.

Framöver har Lerums kommun, som många andra kommuner, utmaningar i form av demografiska förändringar och ökande kostnader för drift och under­håll av anläggningar och lokaler. Befolknings­ökningen i de yngre åldrarna väntas utebli, medan antalet äldre väntas öka. Det innebär ett löpande behov av att anpassa den kommunala verksamheten till de förväntade framtida behoven, samtidigt som resurser behöver frigöras för offensiva satsningar.

Befolkningsutveckling

Tabellen nedan visar befolknings­utvecklingen i Lerums kommun 2020–2024. Där framgår att Lerum är en växande kommun där befolkningen ökat med 550 invånare under en femårs­period. Öknings­takten har dock avtagit och 2024 minskade befolkningen med 136 invånare. Vad gäller ålders­grupper har fördelningen förändrats de senaste fem åren då antalet 0–15-åringar har gått från att öka varje år till att minska de senaste två åren, medan ökning­stakten har stigit i gruppen 80 år och äldre.

Befolkningsutveckling 2020–2024

Lerums kommun har en befolknings­utveckling som i mångt och mycket speglar utvecklingen för hela Sverige. Det föds färre barn än tidigare samtidigt som invånarna blir allt äldre. För kommuner och regioner ökar därmed behovet av arbets­kraft inom den offent­liga sektorn, och kommuner och regioner behöver till­varata befintliga och nya med­arbetares kompetenser för att möta behovet. I Lerum har det under 2024 bland annat skett genom satsningen på att utbilda ett 30-tal nya under­sköterskor via Lerums vuxen­utbildning.

Finansiella risker

Kommunens finans­förvaltning utgår från både finans­policy och placerings­policy som är beslutade av kommun­fullmäktige.

Ränterisk

Ränte­risk innebär en risk för ökade ränte­kostnader till följd av en snabb förändring av marknads­räntorna. Kommunen hanterar denna risk genom finans­policyn som anger strategi och gräns­värden för kommunens upplåning. Hanteringen av denna risk syftar till att undvika stora och snabba genomslag.

Kommunens samlade externa upplåning uppgick 2024 till 1 554 miljoner kronor och kommunen har ny­upplånat 100 miljoner kronor under året, vilket förklarar förändringen mot 2023 (1 454 miljoner kronor). Koncern­bolagens externa upp­låning uppgick till 300 miljoner kronor 2024 vilket var oförändrat mot före­gående år. Kommun­koncernens samlade upplåning uppgår därmed till 1 854 miljoner kronor.

Lerum har flera pågående investerings­projekt och även projekt i planerings­fas. De senaste tio åren har kommunen ökat sin upplåning enligt plan med totalt 642 miljoner kronor för att finansiera en del av kommunens investeringar, alltså en nyupplåning på 64 miljoner kronor per år under tioårs­perioden. De senaste två åren (2023 till 2024) har nyupplåningen varit 100 miljoner kronor per år, medan de årliga netto­investeringarna har uppgått till 300 miljoner kronor.

Den genomsnittliga räntebindnings­tiden för kommunens upp­låning var 2,36 år per den sista december 2024. Finans­policyns tillåtna intervall för detta är 1–3 år. Under 2024 stabiliserades och sänktes marknads­räntorna något jämfört med de snabba och omfattande ökningarna tidigare år. Den genomsnittliga räntan för kommunens upplåning har dock fortsatt stiga, till 2,68 procent vid 2024 års utgång, jämfört med 2,30 procent för samma period 2023. Orsaken är att både nyupplåning och refinansiering fortsatt sker med högre ränte­nivåer än tidigare. Då all upplåning sker i svenska kronor är skuldportföljen inte exponerad för någon valuta­risk.

För kommun­koncernen var räntebindnings­tiden i snitt 2,4 år per den sista december 2024 och den genom­snittliga räntan var 2,74 procent.

Årets ränte­kostnader för kommunens upplåning uppgick till 39 miljoner kronor. Det motsvarar 1,2 procent av skatte­intäkter och stats­bidrag och var en ökning jämfört med 2023 och 2022 då ränte­kostnaderna var 26 miljoner kronor (0,9 procent av skatte­intäkter och stats­bidrag) respektive 8 miljoner kronor (0,3 procent av skatte­intäkter och stats­bidrag). Ett scenario där räntan ökar med 1 procent­enhet innebär en års­effekt på cirka 16 miljoner kronor i högre ränte­kostnader. Det skulle motsvara 0,5 procent av skatte­intäkter och stats­bidrag 2024.

Finansieringsrisk

Finansierings­risk är risken för att det vid varje givet tillfälle är svårt eller kostsamt att få tillgång till nöd­vändig finansiering. Risken ökar om en större del av skuld­portföljen förfaller vid ett eller några enstaka tillfällen. Denna risk hanterar kommunen genom finans­policyns förfallo­struktur avseende kapital­bindning, tillsammans med beslutade gräns­värden. Den genom­snittliga kapital­bindningen för kommunens upp­låning var 2,39 år per den sista december 2024. Lägsta tillåtna nivå är en kapital­bindning på 1,0 år. Volymen på de lån som har kortare kredit­tid än ett år överstiger inte summan av kommunens lik­vida medel, pensionsmedels­portfölj och konto­kredit. Kommun­koncernens genom­snittliga kapitalbindnings­tid var vid årets slut 2,43 år.

Förfallostruktur

För att begränsa finansierings- och ränte­risken strävar kommunen efter att sprida ut låne­förfallen enligt årsvisa intervall, se tabellen nedan. För alla intervall ligger andelen inom policyns gräns­värden. Kommunens lån är upptagna hos Kommun­invest.

Finansiell placering och utlåning

Kommunens pensions­åtagande redovisas som en avsättning i balans­räkningen och uppgick 2024 till totalt 1 072 miljoner kronor. Av dessa avser 653 miljoner kronor ansvars­förbindelsen, det vill säga pensioner intjänade före 1998.

Kommunens pensionsmedels­portfölj syftar till att möta likviditets­belastningen för kommande pensions­utbetalningar. Portföljens värde uppgick till 350 miljoner kronor vid 2024 års utgång. Anskaffnings­värdet för detta innehav uppgick samtidigt till 255 miljoner kronor. Portföljen förvaltas enligt kommunens placerings­policy som eftersträvar en fördelning mellan tillgångs­slagen aktier, ränte­bärande och alternativa tillgångar. Vid årets utgång var fördelningen inom ramen för placerings­policyns gräns­värden, vilket framgår nedan.

Portföljens samlade avkastning sedan starten 2006 uppgår till 188 procent. Det motsvarar en årlig avkastning om 6 procent och 2024 års avkastning uppgick till 13 procent.

Utlåningen inom kommun­koncernen består av ett lång­fristigt lån till KB Hedehem på 202 miljoner kronor, och en kortfristig del på 10 miljoner kronor. Under året har KB Hedehem fått ytterligare ett koncern­internt lån på 42 miljoner kronor för färdig­ställd och aktiverad byggnation. Utlåningen till Nya Novahallen AB uppgick till cirka 22 miljoner kronor vilket var lägre än det ursprungliga lånet på 23 miljoner kronor, beroende på konverteringar av lån till ovillkorat aktieägar­tillskott enligt aktie­ägaravtal.

Totala pensionsförpliktelser

Lerums kommun redovisar sina pensions­åtaganden enligt den så kallade fullfonderings­modellen. Det avviker mot bestämmelserna i lagen om kommunal bok­föring och redo­visning som anger att kommuner ska redovisa pensions­åtagandena enligt den så kallade bland­modellen. Skillnaden mellan modellerna är att i fullfonds­modellen redovisas hela pensions­åtagandet i balans­räkningen som en avsättning och hela den årliga förändringen bokförs som en kostnad. I bland­modellen redovisas endast pensioner som intjänats från och med år 1998 som avsättning. Intjänade pensioner före år 1998 redovisas i bland­modellen som en ansvars­förbindelse. Lerums kommun har valt att redo­visa pensions­förpliktelserna enligt fullfonds­modellen med syfte att uppnå en mer rättvisande bild av kommunens finansiella ställning.

År 2024 ökade avsättningen för pensioner intjänade från och med 1998 med 131 miljoner kronor, samtidigt som avsättningen för pensioner intjänade före 1998 ökade med drygt 14 miljoner kronor. Ökningen beror på att prisbas­beloppet höjts i relation till inflationen. Det har medfört en väsentlig ökning av pensions­kostnaderna för att säkra framtida pensioner. Kommunens pensions­åtagande i sin helhet uppgick i slutet av 2024 till 1 072 miljoner kronor.

Pensions­kostnaderna för 2025 beräknas minska till följd av att ökningen av prisbas­beloppet bromsar in. Inkomst­basbeloppet för 2025 ökar däremot procentuellt sett mer än 2024, vilket också leder till lägre pensions­kostnader 2025, då färre personer ingår i pensions­underlaget som används för att fastställa den förmåns­bestämda ålders­pensionen.

Kommunen har en pensionsmedels­portfölj för att möta kommande pensions­utbetalningar. Pensionsmedels­portföljen har utvecklats positivt 2024 och bidragit till årets resultat. Utvecklingen av pensionsmedels­portföljen påverkar inte kommunens likvida medel, utan har bara en resultat­effekt enligt nuvarande redovisnings­regler. Upplysning om vilka tillgångs­slag som kommunen har placerat sina egna förvaltade pensions­medel i, och vilken avkastning som uppnåtts, beskrivs i avsnittet Finansiell placering och utlåning ovan.