God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

Enligt kommunallagen ska kommunen i sin budget ange både finansiella och verksamhetsmässiga mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Målen ska utvärderas i förvaltningsberättelsen vid budgetårets slut.

Kommunen ska bedriva sin verksamhet enligt principerna för god ekonomisk hushållning. Det innebär att kommunen ska uppfylla både fullmäktiges mål för verksamheten och de finansiella målen. Hur väl kommunen lyckas uppnå en god ekonomisk hushållning bedömer kommunen utifrån verksamheternas förmåga att uppfylla fullmäktiges mål med tilldelade ekonomiska resurser. Kommunens årsredovisning innehåller en bedömning om de mål för god ekonomisk hushållning som angetts i budgeten är uppfyllda eller inte.

organisation

Utifrån resultaten för årets verksamhetsmål och finansiella mål i budget har kommunen uppfyllt målen för god ekonomisk hushållning.

Lerums kommun bedömer god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv genom att granska tre delperspektiv:

Generationsperspektivet innebär att verksamheten ska bedrivas på ett sätt som säkerställer att kommande generationer får en bra kommunal service, bland annat genom kommunens investeringar. Årets investeringar sammanfattas i avsnittet Investeringar.
Resursutnyttjandeperspektivet tar sikte på att kommunens verksamhet ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt som ger maximal nytta med minsta möjliga resursåtgång. Nämndernas samlade budgetavvikelse uppgick till 4 miljoner kronor 2024. Kommunens avgiftsfinansierade verksamheter redovisade ett resultat på –13 miljoner kronor, vilket innebär en avvikelse på –11 miljoner kronor mot budget.
Måluppfyllelseperspektivet innebär att kommunen dessutom ska använda tillgängliga resurser på ett sätt som gör att verksamheterna når kommunens övergripande mål. Den samlade bedömningen är att nämnderna klarat sina grunduppdrag. En utförligare beskrivning finns i avsnittet Nämndernas verksamhet.

Måluppfyllelsen för verksamhetsmålen anses god. Kommunfullmäktige beslutade inför året om 64 prioriterade inriktningar för 2024. Kommunen har arbetat med alla prioriterade inriktningar och bedöms ha nått full måluppfyllelse i 53 av dessa. För övriga inriktningar är bedömningen att målen delvis har uppfyllts under året. Mer detaljerad information om nämndernas arbete med de prioriterade inriktningarna finns i respektive nämnds verksamhetsberättelse.

Lerums kommuns styrmodell för god ekonomisk hushållning omfattar nyckeltalen soliditet, skulder per invånare och nettokostnadsandel. Modellen för god ekonomisk hushållning utgår från jämförelser med kommungruppen Göteborgsregionen (GR) som består av 13 kommuner. Jämförelser och analyser görs av historiska resultat, nutida resultat och prognoser. Om det saknas underlag för jämförelse använder kommunen senast kända, publicerade nyckeltal. Kommunfullmäktige beslutade den 21 november 2024 om nya mål för god ekonomisk hushållning, vilket innebär att 2024 var det sista året då de mål och den modell som redovisas här använder för just god ekonomisk hushållning.

Nyckeltalen soliditet och skulder per invånare omfattar kommunkoncernen, medan nettokostnadsandelen enbart gäller kommunen. Soliditeten och nettokostnadsandelen påverkas av att ansvarsförbindelsen (avsättning för pensionsåtaganden) ingår i nyckeltalen. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv uppfylls om kommunkoncernen har en neutral eller positiv position enligt modellen jämfört med övriga kommunkoncerner som ingår i Göteborgsregionen, när det gäller soliditet och skulder per invånare.

I jämförelse med Göteborgsregionen uppfyllde kommunen alla finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Årets resultat blev högre än budgeterat och kommunen har nyupplånat 100 miljoner kronor 2024, vilket också är inom budget. Både soliditeten och skulder per invånare var inom gränsvärden och uppfylldes. För nettokostnadsandelen uppfylldes målet sett över snittet för en tioårsperiod. Däremot var nyckeltalet högre än 98 procent 2024, vilket innebär att det för 2024 som enskilt år inte var i nivå med det långsiktiga målet.

Soliditet

Soliditeten är ett mått på det långsiktiga finansiella utrymmet och visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med egna medel. Det här finansiella måttet förändras av nyupplåning, övriga skuldförändringar och det ekonomiska resultatet. Ju högre soliditet, desto större del av kommunens tillgångar har finansierats med egna medel.

Soliditet

För att uppnå målet som omfattar kommunkoncernen ska soliditeten överstiga 27,0 procent. Kommunkoncernens soliditet för 2024 uppgick till 29,1 procent. Det var lägre än soliditeten föregående år (30,3 procent), men högre än den budgeterade nivån som var 28,5 procent. Orsaken är dels ett bättre resultat än budgeterat, dels lägre investeringsnivå och nyupplåning än budgeterat.

Summa skulder koncernen

För att uppfylla målet ska kommunkoncernens samlade skulder understiga 111 500 kronor per invånare. Skulderna uppgick till 65 700 kronor per invånare, vilket var inom gränsvärdet men högre än föregående år då de uppgick till 60 600 kronor per invånare. Förändringen förklaras främst av att kommunen nyupplånat 100 miljoner kronor under året.

Skulder per invånare, kommunkoncernen

Kommunens externa upplåning uppgick vid årets slut till 1,6 miljarder kronor och koncernbolagens till 300 miljoner kronor. Koncernbolagen omfattar koncernen Lerum Energi. Skulder per invånare var enligt budgeterad nivå.

Nettokostnadsandel

En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det råder balans mellan löpande intäkter och kostnader. Det beräknas genom måttet nettokostnadsandel som är kommunens nettokostnader, inklusive finansiella poster och ansvarsförbindelse, räknat som andel i procent av kommunens skatteintäkter. Det långsiktiga ekonomiska målet är att kommunens resultat (inklusive ansvarsförbindelsen) ska uppgå till minst 2 procent av summan av skatteintäkter och statsbidrag (62 miljoner kronor 2024), sett över en tioårsperiod. Det ger då en nettokostnadsandel på 98 procent.

Nettokostnadsandelen för 2024, inklusive ansvarsförbindelsen, uppgick till 99 procent (98 procent 2023). Resultatet uppfyllde därmed inte målet på maximalt 98 procent, räknat som enskilt år. Den budgeterade nettokostnadsandelen för 2024 var dock 100 procent, det vill säga ett nollresultat. Resultatet innebär både en lägre nettokostnadsandel och ett högre resultat än budgeterat för året.

Nettokostnadsandelen bedöms utifrån ett genomsnitt över en tioårsperiod, vilket innebär att det genomsnittliga resultatet ska vara minst 2 procent som andel av skatteintäkter och statsbidrag. Resultatet över en tioårsperiod uppgår till 96 procent, och därför har kommunen nått målet om maximalt 98 procent, även om det inte uppfylldes för 2024 som enskilt år.

Nettokostnadsandel

2024 var det första året under tioårsperioden då nettokostnadsandelen överskred gränsvärdet på 98 procent. I budgeten angavs de utmaningar som kommunsektorn stod inför 2024 och där angavs även att budgeten för året var en övervintring i det tuffa ekonomiska läget.

Kommunens mål för nettokostnadsandelen inkluderar en förändring av pensionskostnader i form av ansvarsförbindelsen. Årets resultat, exklusive ansvarsförbindelsen, ger ett genomsnitt på cirka 3 procent av skatteintäkter och statsbidrag under en tioårsperiod. Räknar man bort enskilda år som 2021 med förhållandevis höga resultat är genomsnittet närmare gränsvärdet på 2 procent. Före 2013 belastade ansvarsförbindelsens förändring resultatet i princip varje år, men efter 2013 har förändringen bidragit till årets resultat. Däremot har effekten varit motsatt både 2024 och 2023, där 14 miljoner kronor respektive 3 miljoner kronor belastat resultatet.