Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten

Mål- och resultatstyrning

Kommunens styrmodell bygger på styrning utifrån tilldelat grunduppdrag och redovisad förflyttning och framdrift när det gäller inriktningar. Styrningen är politikens verktyg för att styra verksamheten och den service och de tjänster som medborgarna får för sina skattepengar, och kvaliteten på service och tjänster. De politiska inriktningarna utgår från definierade behov och vilka resultat som verksamheterna ska uppnå. Här ingår också uppföljningar för att skaffa kunskap om de kommunala tjänsternas kvalitet och omfattning, och om framdrift och utveckling.

Agenda 2030

Kommunfullmäktige har beslutat att Lerums kommun ska använda Agenda 2030 som språk, verktyg och ramverk för prioriteringar i budget, verksamhetsplan och annan styrning. Agenda 2030 omfattar alla tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Agenda 2030 innehåller 17 globala mål för hållbar utveckling som kräver lokalt agerande. Med ansvar för skola, socialt stöd, omsorg, infrastruktur, miljötillsyn och bostads- och samhällsplanering har kommunen stor betydelse för utvecklingen av de globala målen lokalt.

I all styrning av kommunens verksamheter ska perspektiv och strategi anpassas till de globala målen i Agenda 2030.

Budget- och uppföljningsprocessen

Lerums kommuns budget med planår antas av kommunfullmäktige i november varje år. Budgeten innehåller politiska prioriteringar och inriktningar för nämnderna, fördelar ekonomiska resurser samt sätter ramar som nämnderna ska utgå från i sin planering. Budgetramarna utgår från de nyckeltal kommunfullmäktige antagit för god ekonomisk hushållning, förväntad befolkningsutveckling och rådande ekonomiska förutsättningar i omvärlden och i Sverige.

Utifrån kommunfullmäktiges budgetbeslut ska styrelse och nämnder besluta om en verksamhetsplan. Verksamhetsplanerna ska innehålla dels en nedbruten budget för nämndens verksamhet, dels nämndernas tolkning och plan för genomförandet av inriktningarna och prioriteringarna, konkretiserade och kompletterade med eventuella egna nämndmål. De prioriterade inriktningarna för året fastställs i kommunfullmäktiges budget.

Uppföljning görs under pågående verksamhetsår vid olika tillfällen och i olika omfattning. Efter en första delårsrapport (april) och en andra delårsrapport (augusti) görs uppföljning och årsprognos för både verksamhet och ekonomi i delårsrapporter. Dessa uppföljningar innefattar dels styrelsens och nämndernas verksamhetsplaners grunduppdrag och prioriterade inriktningar, inklusive analys och årsprognos, dels en ekonomisk årsprognos som inkluderar en analys av drift och investeringar. Båda uppföljningarna rapporteras till kommunfullmäktige.

Utöver det görs månadsrapporter i februari och oktober, med en årsprognos som visar det ekonomiska resultatet under året och som rapporteras till kommunstyrelsen.

I årsredovisningen ska grunduppdrag, politiska prioriteringar och ekonomiska resultat för hela året följas upp, analyseras och presenteras för kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen sammanställer kommunens årsredovisning utifrån nämndernas och bolagens verksamhet.

Uppföljningen av Agenda 2030 sker på helhetsnivå i delårsrapporter och årsredovisning där kommunens samlade förflyttning mäts i bland annat Kolada (Kommun- och landstingsdatabasen). Kommunen gör jämförelser dels med den egna utvecklingen, dels med andra kommuner. Helhetssynen är viktigast och därför är kommunens samlade förflyttning och utveckling överordnad de enskilda nämndernas förflyttningar.