Noter

Not 1 – Redovisningsprinciper

Lerums kommun följer lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) med undantag för redovisning av pensioner intjänade före 1998. Kommunen följer även, om inget annat anges nedan, de rekommendationer som Rådet för kommunal redovisning (RKR) lämnar samt övrig redovisningspraxis.

Allmänt

I allt väsentligt har kostnader och intäkter hänförliga till redovisningsåret bokförts på rätt år. Tillgångar och skulder har, där inget annat anges i redovisningsprinciperna, upptagits till anskaffningsvärde.

Jämförelsestörande poster

För att en post ska ses som jämförelsestörande ska den inte betraktas som normal verksamhet och uppgå till ett väsentligt belopp. Slutredovisning av exploateringsprojekt redovisas som jämförelsestörande post vid väsentliga belopp.

Årets jämförelsestörande poster redovisas i not 10.

Sammanställda räkenskaper

I kommunens sammanställda räkenskaper ingår de bolag i vilka kommunen har ett väsentligt inflytande. Det vill säga Lerum Energi AB och KB Hedehem. För övriga företag där kommunen innehar aktier anses kommunen enligt LKBR inte ha väsentligt inflytande och företaget har inte särskild betydelse för kommunens verksamhet eller ekonomi, och därmed ingår det inte i de sammanställda räkenskaperna.

Vid upprättandet av de sammanställda räkenskaperna har proportionell konsolidering använts. Det innebär att tillgångar, skulder och resultat tagits upp i proportion till kommunens ägda andel av det kommunala koncernföretaget i den sammanställda resultat- och balansräkningen, samt i kassaflödesanalysen.

Ekonomiska mellanhavanden mellan kommunen och koncernföretagen eller mellan koncernföretagen har eliminerats. Det har inte skett några justeringar på grund av skillnader i redovisningsprinciper mellan kommunen och koncernföretagen då det inte har någon väsentlig påverkan på de sammanställda räkenskaperna eller de antagna finansiella målen.

Värdering av anläggningstillgångar har skett till anskaffningsvärdet med avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Kommunens beloppsgräns för investeringar är två tredjedels prisbasbelopp. Vid en större inventarieanskaffning gäller beloppsgränsen det samlade anskaffningsvärdet. Posten ska även ha en ekonomisk livslängd som överstiger tre år för att klassificeras som en anläggningstillgång. Det ska även vara sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna eller servicepotentialen av tillgången kommer kommunen till del.

Avskrivningar

Avskrivningstiderna baseras på en bedömning av den tid respektive tillgångstyp nyttjas. Avskrivningstiderna har fastställts med utgångspunkt från RKR:s idéskrift om avskrivningar, men med en individuell bedömning av tillgångarnas beräknade nyttjandetid i Lerum. I kommunen tillämpas normalt följande avskrivningstider:

Sedan 2016 har kommunen tillämpat komponentavskrivning på nyanskaffade verksamhetsfastigheter, vägar samt vatten- och avloppsanläggningar.

Lånekostnader i samband med investering

I de fall en investering tar två år eller mer att färdigställa och den upparbetade investeringsutgiften uppgår till 20 miljoner kronor eller mer kan en investering, enligt kommunens investeringsanvisning, belastas med räntekostnader. En förutsättning är att kommunen har haft externa räntekostnader som minst motsvarar investeringens räntekostnader. Under 2024 har inga räntekostnader aktiverats.

Skatteintäkter

Redovisade skatteintäkter utgörs av årets preliminära skatteinbetalningar, en prognostiserad slutavräkning för redovisningsåret samt en justering av föregående bokslutsårs skatteintäkter. Lerums kommun använder sig av Sveriges Kommuner och Regioners skatteunderlagsprognos per december för beräkning av skattens slutavräkning.

Investerings- och exploateringsintäkter, anslutningsavgifter och investeringsbidrag bruttoredovisas och intäktsförs över anläggningstillgångens hela livslängd.

Avsättning för pensioner

Enligt lagen om kommunal redovisning ska pensionsförpliktelser som tjänats in före år 1998 inte tas upp som skuld eller avsättning. Lerums kommunstyrelse har beslutat att från och med 2004 redovisa hela pensionsåtagandet som en avsättning i balansräkningen, vilket inte följer gällande lag. Motivet är att ge en mer rättvisande bild av kommunens finansiella resultat och ställning. De pensioner som intjänats från och med 1998 redovisas enligt de föreskrifter som RKR fastställt. Den årliga förändringen av kommunens samlade pensionsavsättning redovisas bland verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Avvikelsen redovisas öppet i årsredovisningen tillsammans med påverkan på resultat och ställning.

Den individuella delen redovisas som en kortfristig skuld i bokslutet och betalas ut under efterföljande år. Det beräkningsunderlag som använts i bokslutet för att ge en prognos för pensionsavsättningen kommer från KPA Pension och följer rips 21. Särskild löneskatt på pensioner har beaktats på samtliga pensionsavsättningar. Lerums kommun redovisar resultaträkning och balansräkning enligt blandmodellen på sidorna 62–63.

Övriga avsättningar

Avsättningar redovisas när kommunen har en befintlig förpliktelse och som en följd av en inträffad händelse, där det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Kommunens avsättningar har beräknats utifrån bästa möjliga bedömning per balansdagen. Årets gjorda avsättningar redovisas i not 21.

Lerums kommuns pensionsfond

År 2002 upprättades en värdepappersportfölj för att minska likviditetsbelastningen i samband med ökade pensionsutbetalningar kopplade till pensionsåtaganden uppkomna före år 1998.

Värdepappersportföljen benämns Lerums kommuns pensionsfond och har en egen placeringspolicy. Portföljen består av värdepapper som handlas på öppen marknad och med olika egenskaper vad gäller avkastning och risk. Tillgångsallokeringen uttrycks som en normalportfölj. Om en avvikelse från normalportföljens fördelning uppstår till följd av värdeförändring korrigeras det genom rebalansering. Pensionsfonden värderas kollektivt. Fonden redovisas som omsättningstillgång. Instrument ingående i portföljen består av fondandelar som handlas på en aktiv marknad och värderas till verkligt värde.

Leasing

Kommunen följer från och med 2023 rekommendation R5 leasing från Rådet för kommunal redovisning, vilket innebär att delar av kommunens leasingsåtagande klassificeras som finansiell leasing. Ett finansiellt leasingavtal är ett avtal där ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av en tillgång, i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga leasingavtal klassificeras som operationella leasingavtal.

Leasingavgifter vid operationella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden, såvida inte ett annat systematiskt sätt bättre återspeglar användarens ekonomiska nytta över tid.

Not 2 Verksamhetens intäkter

Not 3 Verksamhetens kostnader

Not 4 Ersättning till revisorerna

Not 5 Avskrivningar och nedskrivningar

Not 6 Skatteintäkter

Not 7 Generella statsbidrag och utjämning

Not 8 Finansiella intäkter

Not 9 Finansiella kostnader

Not 10 Jämförelsestörande poster

Not 11 Immateriella anläggningstillgångar

Not 12 Mark, byggnader och tekniska anläggningar

Not 13 Maskiner och inventarier

Not 14 Finansiella anläggningstillgångar

Not 15 Förråd samt exploatering

Not 16 Fordringar

Not 17 Kortfristiga placeringar

Not 18 Kassa och bank

Not 19 Eget kapital

Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Not 21 Övriga avsättningar

Not 22 Långfristiga skulder

Not 23 Kortfristiga skulder

Analys över upplåningens förfallostruktur

Not 24 Panter och ansvarsförbindelser

Not 25 Leasing

Not 26 Justering för ej likviditetspåverkade poster