Balanskravsresultat

Enligt kommunal­lagens balans­krav ska kommunen bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att kostnaderna inte överstiger intäkterna. I balanskravs­resultatet ska kostnaderna för pensioner intjänade före 1998 (ansvars­förbindelsen) samt vissa realiserade och orealiserade vinster och förluster räknas bort från kommunens resultat i resultat­räkningen.

Årets resultat uppgick till 32 miljoner kronor och resultatet efter balanskravs­justeringar uppgick till 3 miljoner kronor. Kommunen uppfyllde därmed balans­kravet 2024.

Under 2022 och 2023 reserverade Lerums kommun 51 miljoner kronor till RUR, resultatutjämnings­reserven. Med anledning av ny lagstiftning beslutade och införde kommun­fullmäktige en så kallad resultat­reserv¹ under 2024. Resultat­reserven ger kommunen möjlighet att reservera medel i syfte att uppnå en god ekonomisk hushållning. Under 2024 har kommunen inte reserverat några medel till resultat­reserven.

Tidigare reserverade medel i resultat­utjämnings­reserven får kommunen använda till utgången av 2033 då den upphör.

Ekonomisk analys koncernen

Koncernens resultat uppgick till 58 miljoner kronor 2024. I Lerums kommuns koncern­redovisning ingår Lerum Energi AB och KB Hedehem. Årets resultat på 58 miljoner kronor var lägre än föregående år (92 miljoner kronor), vilket främst beror på kommunens resultat 2024. Kommunen hade högre personal­kostnader 2024 jämfört med året innan som en följd av högre kostnader för pensioner. Lerum Energi och KB Hedehem redovisade också lägre resultat än året innan.

Intäkter och kostnader

Kommun­företagen har begränsad påverkan på koncernens totala kostnader och intäkter. Koncernens utveckling av kostnader och intäkter följer i princip kommunens utveckling.

Koncernens intäkter ökade med 72 miljoner kronor jämfört med föregående år. Lerum Energi stod för unge­fär 33 procent av ökningen. Koncernens skatteintäkter, generella stats­bidrag och utjämnings­bidrag ökade med 119 miljoner kronor jämfört med före­gående år.

Koncernens kostnader inklusive avskrivningar ökade med 216 miljoner kronor 2024 jämfört med före­gående år, främst till följd av högre personal­kostnader och utrangeringar av inaktuella anläggnings­tillgångar i kommunen.

Finansnetto

Även utvecklingen av koncernens finans­netto följer kommunens utveckling. Finans­nettot för kommun­koncernen minskade 2024 med drygt 8 miljoner kronor jämfört med 2023. Koncernens finansiella intäkter påverkade finans­nettot positivt med drygt 51 miljoner kronor, främst på grund av en marknads­värdering av pensions­fonden. De finansiella kostnaderna ökade med 13 miljoner kronor 2024 jämfört med 2023 som ett resultat av det allmänna ränte­läget och ökade ränte­kostnader för pensions­skulden.

Tillgångar och skulder

Investerings­volymen i kommunen och bolagen har gjort att koncernens tillgångar har ökat med 388 miljoner kronor 2024. Kommun­koncernens skulder ökade med 214 miljoner kronor 2024. Av dessa är 100 miljoner kronor nyupplåning för att finansiera kommunens investeringar.

Ekonomisk analys kommunen

Årets resultat på 32 miljoner kronor (62 miljoner kronor 2023) var högre än det budgeterade resultatet på 0 miljoner kronor.

Överskottet beror bland annat på 25 miljoner kronor mer i generella stats­bidrag jämfört med budget. Skatte­intäkterna blev 3 miljoner kronor lägre än budgeterat, till följd av en negativ befolknings­utveckling. Bortfallet av skatte­intäkter dämpades av arbets­marknadens utveckling som var bättre än väntat.

På intäkts­sidan har kommunen fått högre taxe­intäkter än budgeterat. Övertagandet av insamlingen av förpacknings­avfall från hushållen har ökat kommunens intäkter. Kommunen fick högre stats­bidrag än budgeterat, samtidigt som kostnaderna som några av dessa bidrag används till inte ökat lika mycket, vilket har påverkat resultatet positivt.

De finansiella intäkterna blev högre än budgeterat, främst till följd av en marknads­värdering av pensionsmedels­portföljen (drygt 41 miljoner kronor).

På kostnads­sidan var det framför allt kommunens personal­kostnader (pensions­kostnader) som blev högre än budgeterat. Under året har kommunen inlett en översyn av anläggnings­registret, vilket lett till att ett antal anläggnings­tillgångar skrivits ned eller utrangerats. Ett par exempel är ett buller­plank med sol­paneler (Noisun) som var ner­klottrat och ur funktion, samt en industri­fastighet (Häggen) i nära anslutning till gymnasiet som rivits i samband med sanering av marken (projekt Dergården).

År 2022 gjorde kommunen en avsättning på 62 miljoner kronor för framtida kostnader i samband med sanering av Aspedalens renings­verk. Under 2024 visade det sig att den ursprungliga kalkylen var för högt beräknad och därför har 20 miljoner kronor av den ursprungliga avsättningen kunnat återföras i resultatet. Den återstående avsättningen för sanering av Aspe­dalens renings­verk uppgår till 42 miljoner kronor.

Intäkter och kostnader

Jämfört med 2023 ökade verksamhetens intäkter med 6 procent, främst till följd av en höjning av kommunala taxor och övertagandet av insamlingen av förpackningsavfall från hushållen.

Verksamhetens kostnader ökade med 4 procent, främst på grund av ökade personal­kostnader till följd av den allmänna inflationen och sedvanlig lönerevision.

Kommunens kostnader för inköp av externa tjänster har också ökat över lag, exempelvis höjdes den interkommunala ersättningen inom Göteborgs­regionen med 9 procent 2024. Det påverkar även nivåerna på bidragen som betalas till fristående skolor. Även övertagandet av insamlingen av förpacknings­avfall från hushållen medförde högre kostnader jämfört med tidigare år.

Kommunens avskrivnings-, nedskrivnings- och utrangerings­kostnader ökade med 34 procent jämfört med 2023. Avskrivnings­kostnaderna ökar i samband med att anläggningar tas i drift (färdigställda investeringar). Även kommunens översyn av anläggnings­registret har lett till högre kostnader.

Finansnetto

Kommunens finansiella intäkter uppgick till 67 miljoner kronor, vilket var 13 miljoner kronor mer än 2023. Det främsta orsaken var en marknadsvärdering av kommunens pensionsmedelsportfölj, samt högre ränteintäkter till följd av högre marknadsräntor.

Årets finansiella kostnader uppgick till 131 miljoner kronor, 16 miljoner kronor mer än förra året, till följd av högre räntekostnader för pensionskostnader och nyupplåning för att öka investeringstakten.

Skatter och generella statsbidrag

Kommunens skatteintäkter uppgick till 2,65 miljarder, vilket var marginellt lägre än budgeterat. Sveriges Kommuner och Regioner har justerat ner skatte­underlagsprognosen jämfört med när kommunen antog budgeten. Orsaken till de lägre skatteintäkterna var främst en lägre befolkningsökning än budgeterat. De generella statsbidragen ökade däremot med drygt 5 procent jämfört med budget.

Skatte­intäkterna ökade mot tidigare år, men i lägre takt. Dels till följd av att Sverige gått in i en låg­konjunktur, dels till följd av en lägre befolknings­ökning än tidigare år. De generella stats­bidragen och utjämnings­bidragen ökade med 13 procent jämfört med 2023.

Investeringar

Takten i genom­förandet av kommunens investeringar ökade jämfört med 2023 och årets investerings­utgifter uppgick till 470 miljoner kronor. När aktiverade anslutnings­avgifter har räknats av blev de totala investeringarna 459 miljoner kronor, jämfört med 391 miljoner kronor 2023. Den beslutade investerings­budgeten för 2024 var 600 miljoner kronor. Det innebär att 78 procent av de budgeterade investeringarna har genomförts. Förskjutningar i tid och längre planerings- och projekterings­faser är de vanligaste orsakerna till att kommunen inte har kunnat använda hela budgeten. Lägre utgifter än planerat efter genom­förda upphandlingar är ytterligare en faktor som bidrog till avvikelsen mot budget.

Prognosen för planerade fler­åriga investeringar omfattar till cirka 3,4 miljarder kronor, vilket dock avser fler år än plan­perioden 2024–2026. Fleråriga investeringar är alla pågående investerings­projekt förutom löpande ram­projekt. Löpande ram­projekt är en årlig investerings­ram som kan användas till flera mindre åtgärder, till exempel beläggnings­arbeten.

Under året har kommunen vidare­utvecklat färd­planen och portfölj­styrningen för investerings­processen genom ett samarbete med Borås Tekniska Högskola. Syftet är att införa ett digitalt AI-baserat system som ska hjälpa till att kvalitets­säkra och ge stöd i planering och prioritering av investeringar som främjar samhälls­utvecklingen.

Verksamhetslokaler

Arbetet med grund­skolan i Norra Hallsås pågår och väntas bli klart 2027. Arbetet med Torp­skolan pågår fram till 2026. Idrotts­hall och undervisnings­lokaler blev klara 2024.

Arbetet med för­skolan i Bäckamaden samordnas med att lösa lokal­behoven för hem­tjänst och hem­sjukvård. Det har förskjutits något för att anpassa tid­planen till när kommunen lämnar de externt inhyrda lokalerna. Även arbetet med Alles för­skola har skjutits upp med anledning av en förändrad befolknings­prognos.

Investerings­projekt har startat för flera kommunala boenden (särskilt boende och boenden med särskild service). Ett av dessa, nybyggnation av BmSS södra Lerum, kräver mer projektering innan bygg­arbetet kan starta, vilket gör att medel för kommande år behöver om­fördelas. Efter augusti konstaterades även att färdig­ställande av LSS-korttids­boendet Floda behövde skjutas upp på grund av att lantmäteri­förrättningen inte har kunnat genomföras enligt plan.

Renovering och ombyggnad av Vatten­palatset och nybyggnation av en is­hall har startat. När det gäller byggandet av en ny tennis­hall finns det ekonomiska samordnings­fördelar med Aspen strand. Planeringen startar därför tidigast när detalj­planen för Aspen strand har vunnit laga kraft, vilket väntas ske tidigast 2025 beroende på över­klagan.

Samhällsbyggande verksamhet

Under året har kommunen genomfört arbete med beläggningar av vägar, belysning, anpassningar för kollektiv­trafiken och hastighets­reglerande åtgärder för att öka trafik­säkerheten. Beläggnings­arbeten har genomförts i högre takt än planerat. Bland annat påbörjade kommunen en total­renovering av Härads­vägen och styr­systemet, samt ett utbyte av väg­belysning för att möta behovet när 2G släcks ner. Andra arbeten under året har varit renovering och upp­rustning av lek­platserna Spindel­parken i Floda och Nyebro­parken i Lerum.

Ombyggnaden av Floda­motet för att öka trafik­säkerheten och möjliggöra buss­anknytning och pendel­parkering har försenats på grund av en utredning av skyfalls­hantering och geo­tekniska utmaningar. Utbyggnaden väntas bli färdig 2026.

Arbetet med nytt rese­centrum för ökad kollektiv­trafik­kapacitet och en trevligare vänte- och bytes­punkt för resenärerna fortlöper. Målet är att starta arbetet när projektet Vändspår Lerum är klart. Rese­centrumet väntas stå klart 2029.

Taxefinansierad verksamhet – vatten, avlopp och renhållning

Den största investeringen inom vatten och avlopp är renoveringen och ombyggnationen av Lerums vatten­verk som kommer att ta flera år. Projektet är upphandlat och projektering och planering pågår.

Ett arbete pågår för att säkerställa produktions­kapaciteten vid överförings­ledningen Sjövik–Björboholm, med slutår 2026. För projektet VA-utbyggnad Alsjön–Kroksjön har den totala projekt­kalkylen ökat och investerings­medel behöver omfördelas till 2027 då fram­driften har bromsats.

Arbetet med en ny kretslopps­park i Stenkullen pågår. Upphandlingen har gett ett förmånligare anbud än kommunen räknat med, vilket bidrar till en lägre beräknad kostnad för helheten innevarande år. Målet är att anläggningen ska stå klar till års­skiftet 2025–26.

Investeringar inom exploateringsprojekt

Investeringarna inom exploaterings­projekt har haft en snabbare fram­drift än planerat i flera projekt. I Bäckamaden blev utbyggnaden av allmän plats­mark klar 2024 och i Öxeryd har arbetet inletts inför kommande utbyggnad av allmän plats­mark. I Björboholm pågår en va-utbyggnad för området Alfreds hage där kommunen tidigare genomfört en markanvisnings­tävling för byggnation av bostäder.

Strategiska markinköp

Kommunen har köpt mark på fyra olika platser under året, bland annat en gård i södra Lerum och mark i Floda, för att säker­ställa användningen av en gång- och cykelväg.

Verksamheternas övriga investeringar

Nämndernas behov av verksamhets­investeringar (exempelvis inventarier, system och medicin­teknik) blev mindre än planerat under året. Bryggan i Hjällsnäs­viken blev klar. Kommunen har gjort förbättrings­åtgärder för att minska spridning av granulat på flera konstgräs­planer, och har även kunnat skapa en ny konstgräs­plan vid Hästhagenskolan genom åter­användning av konstgräs.

Strategiska projekt 2024

Vissa projekt klassas som strategiskt viktiga för kommunens utveckling. Tabellen nedan visar de strategiskt viktiga projekten under 2024.

Exploatering

Exploatering innebär att kommunen införskaffar, utveck­lar och iordning­ställer mark för bostäder och verksamheter. Exploaterings­projekt sträcker sig nästan alltid över flera år. Nedan beskrivs några av Lerums kommuns pågående exploaterings­projekt som planeras pågå 2025–2034.

Bäckamaden

I detaljplane­området Bäckamaden planeras drygt 200 bostäder och en för­skola. Årets åtgärder har varit att anlägga en allmän plats, vatten och avlopp. En topp­beläggning av gatorna kvarstår dock. Försäljning av de första mark­områdena är planerad till 2025, då också de första bygg­starterna väntas ske.

Brännabben

Den antagna detalj­planen är överklagad till Mark- och miljö­domstolen. Projektering och utbyggnad av allmän plats påbörjas först när detalj­planen vinner laga kraft. Trolig start för utbyggnad av gator, vatten och avlopp blir andra halvåret 2026. Försäljning av de första mark­områdena och bygg­start för hus sker preliminärt under senare delen av 2027.

Aspen Strand

Detaljplanen för Aspen strand antogs i november 2024. Detalj­planen har överprövats av läns­styrelsen och handlingar har skickats till Mark- och miljö­domstolen för prövning. Förhandlingar om ett genomförande­avtal pågår, men kan komma att pausas om planen upphävs i domstol.

Dergården

Detalj­planen för Dergårdens områden var på samråd hösten 2024. En granskning av detalj­planen sker preliminärt hösten 2025 och planen beräknas kunna antas i slutet av 2026.

Växthustomten

Detalj­planen för Växthust­omten antogs innan årsskiftet. Antagande­beslutet har överprövats av läns­styrelsen och handlingar har skickats till Mark- och miljö­domstolen för prövning. Kommunen har tecknat ett genomförande­avtal med exploatören.