Utbildning

Verksamhetsområde

Utbildningsverksamheten omfattar förskola, grund- och grundsärskola samt folkbibliotek.

Förskolan har verksamhet i Hassela (1), Bergsjö (3), Ilsbo (1), Harmånger (2) och Gnarp (2).

Grundskola finns i Hassela (F–6), Bergsjö (F–3 och 4–9), Ilsbo (F–5), Harmånger (F–6) och Gnarp (F–6).

Grundsärskolan har två avdelningar, grundsär F–9 och träningsklass.

Verksamheten utökas från och med januari 2022 med Hälsinglands utbildningsförbund.

Viktiga händelser under perioden

  • Covid-19-pandemin påverkade verksamheten.
  • Lokalfrågor tog mycket tid och energi i anspråk.
  • Skolinspektionens tillsyn avslutades.
  • En ny rektor tillträdde i Gnarp.
  • Gnarps mellanstadium flyttade tillbaka till Gnarps skola.
  • Elevhälsan fick en ny chef.
  • Det fanns vakanser i elevhälsan.
  • Det ständiga förbättringsarbetet (SKA) fortsatte.
  • Nya mått och mål fastställdes.
  • En ny biblioteksplan beslutades.

Verksamhetsberättelse

Också 2021 präglades av pandemin. Året började med partiell fjärrundervisning på högstadiet i årskurserna 7–8. Insatsen var begränsad. Det stora bekymret var sjukfrånvaron, i runda slängar 50 procent högre än normalt (och då ska man veta att normalläget är högt, 7–8 procent). Det påverkade inte det dagliga arbetet så mycket som det framåtsyftande utvecklingsarbetet. Det medförde trötthet hos personalen. När året nu avslutas befinner kommunen sig i en ny smittopp, vilket förstås inverkar negativt på ork och skärpa. Det är heller inte bra att ledningen tvingas lägga så mycket tid på vikarieanskaffning och dagsplanering för att få det att gå ihop.

Hans-Åke Oxelhöjd_Älvåsen_skidspår


Bild som visar en brygga

Jämfört med tidigare år höll enheterna sina budgetar väl. Ekonomifrågorna stod högre på dagordningen. Alla arbetade mycket medvetet med vikariekostnader. Ändå var omständigheterna på området svåra. Den höga sjukfrånvaron satte press på personalen och vikariekostnaderna. Kommunen kompenserades för sjuklön av staten, men ersättningen tillföll inte utbildningsverksamheten.

Nya mått för verksamheten arbetades fram. De ska göra det möjligt att redovisa måluppfyllelsen i indexerade eller absoluta tal. Det betyder att redovisningen av mål och måluppfyllelse utvecklas betydligt till kommande års redovisning.

Den senaste måluppfyllelseanalysen på huvudmannanivå gjorde följande iakttagelser:

Det finns ett generellt behov av att öka analysförmågan – såväl i pedagogled som i ledningsgruppen. Upplevelsen är att man inte kommer på djupet, utan mest rör sig på ytan. Det gör också att man inte riktigt kan dra de slutsatser som är nödvändiga. För att öka effekten på måluppfyllelsen bör kunskapen om analysprocessen fördjupas.

Arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram har pågått länge. Gränsdragningarna mellan extra anpassningar och åtgärdsprogram har dock inte helt satt sig i pedagogledet. Det behövs förtydliganden och utbildning.


Resultatet i matematik sticker ut negativt i förhållande till betyg och omdömen i andra ämnen. Verksamheten måste fokusera extra mycket på matematikämnet – från förskolan upp till och med högstadiet.

Nivån på behörighet till gymnasiet och andelen elever med godkänt i alla ämnen ligger väl i nivå med rikets snitt. Kommunen är hyggligt bra på att lotsa eleverna till godkänt. Meritvärdet är emellertid alldeles för lågt. Verksamheten förmår alltså inte riktigt lotsa vidare mot högre kunskapsnivåer. Svajigheten mellan resultat olika år tyder också på att det kompensatoriska uppdraget inte fullt ut genomförs.

Tre pågående lokalarbeten har dragit ut på tiden, vilket verksamheten inte kan påverka, men väl påverkas mycket av.

Arbetena på Arthur Engbergskolan i Hassela är mer än ett år försenade. Det gäller bland annat skolgården, utrymningsvägar och tak.

Förskolan i Gnarp är starkt försenad. Gång på gång har inflyttningen flyttats fram och arbetet fått börja om. Det beror framför allt på entreprenören. Utvecklingsarbetet har bromsats upp och det är också problematiskt att ta emot nya barn nu efter årsskiftet, eftersom de gamla lokalerna överutnyttjas.

Idrottshallen i Bergsjö, som behövs för den nya timplanen i idrottsämnet, är fyra månader försenad. Förseningen kan dra ut ännu mer på tiden, bland annat beroende på arkeologiska utgrävningar länsstyrelsen vill genomföra.

Frågan om en eventuell rivning av Stallbackens förskola i Strömsbruk och överflytt till Stallet uppkom, men är ännu inte färdigutredd.

EPC-projekt i Gnarp och Ilsbo har hittills genomförts framgångsrikt.

Skolinspektionens kritik och förelägganden är nu åtgärdade och godkända i alla delar utom en. Det återstående gäller stöd och extra anpassningar.

I april tillträdde en ny rektor sin tjänst på Gnarps skola. Ekonomistyrningen förbättrades väsentligt och under årets sista månader följde skolan budget. Det finns fortfarande kompetensfrågor att lösa i personalgruppen. Skolinspektionen kunde vid återbesök under hösten konstatera att väldigt mycket hänt sedan sist och att enheten var som en ny skola.


Efter sommarlovet återflyttades Gnarps mellanstadium till skolan. Det blev bara en årskurs som kom tillbaka, de blivande femmorna. Övriga valde att stanna kvar där de var. Återflytten innebär att uppbyggnadsarbetet tar längre tid, men det fungerar som det ska med undervisning och aktivt värdegrundsarbete.

Den centrala elevhälsan fick en ny chef, som har ett tydligt uppdrag i att effektivisera de lokala elevhälsorna. Det finns emellertid många vakanser i elevhälsan och arbetet framskrider därför i långsammare takt än ursprungligen tänkt.

Det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) finslipades. Årshjulet var föremål för ständiga justeringar och förbättringar. Data som ska användas i analysen blev adekvatare. Arbetet kan förenklas vidare genom nya system.

Nya mått och mål för utbildningsverksamheten togs fram i samarbete mellan verksamhetsledningen och utbildningsutskottet. År 2022 kommer därför att avrapporteras till politik och allmänhet på ett annat sätt än tidigare. Arbetet med att införliva Agenda 2030 pågår fortfarande.

Biblioteket fick en ny biblioteksplan, också den i samarbete mellan verksamhetsledning och utskott. Agenda 2030:s mål är inarbetade i planen. Ett arbete med att ta fram nya mått pågår.

Inför kommande år

Det är viktigt att konstatera att utbildningsverksamheten inte följer budgetår och kalenderår utan läsår. Det betyder att nya mål och nya insatser förbereds före och spikas efter sommarlovet. En del insatser för 2022 är emellertid redan klara.

Under 2022 fortsätter arbetet med att upphandla nya digitala system för att förenkla och effektivisera arbetet med SKA.

Ledningsgruppen ska utbildas i analys av Mittuniversitet i Sundsvall. Avsikten är att ytterligare förbättra det systematiska kvalitetsarbetet.

Förskolelärarna ska utbildas i läsinlärning. Förskolan ska kraftfullare arbeta med undervisning i framtiden. Syftet är att ännu tidigare insatser ska ge ännu bättre måluppfyllelse i årskurs 9.

Grundskolan ska införa de nya läroplanerna som börjar gälla höstterminen 2022. Arbetet sker parallellt med att nya arbetslag och därmed sammanhängande uppgifter inrättas. En förändring av förtroendearbetstiden är planerad för att underlätta arbetet.

Från januari ansvarar utbildningsverksamheten för Hälsinglands utbildningsförbund. Gymnasieverksamheten kommer att ses över.

Biblioteket ska arbeta fram nya mått för att mäta kvaliteten. En biblioteksbil börjar rulla i kommunen 2022.


Ekonomisk redovisning

UTBILDNING

tkr Budget
2021
Bokslut
2021
Avvikelse
mot budget
Bokslut
2020
PROGRAM        
22. Bibliotek 3 060 3 000 60 2 805
26. Barnomsorg – grundskola 163 854 165 086 – 1 232 161 448
Intäkter 18 803 21 968 3 165 21 597
Kostnader 185 717 190 054 – 4 337 185 850
Därav kapitalkostnader 521 534 – 13 559
Summa nettokostnad 166 914 168 086 – 1 172 164 253

Årets resultat var –1,2 miljoner kronor.

Gnarps skola visade ett underskott om 2,3 mnkr. Det berodde på personaltätheten som enheten gick in i budgetåret med och att mellanstadiet var utlokaliserat på andra skolor två tredjedelar av året. Arbetsmiljöskäl gjorde det omöjligt att arbeta rationellt med ekonomiska frågor och säkerheten fick sättas främst. Stora och ibland kostnadskrävande insatser var nödvändiga, till exempel externa insatser gällande ledning och specialpedagogik. En abnormt hög sjukfrånvaro (på vissa enheter periodvis upp emot 50 procent) ökade svårigheterna och var kostnadskrävande i sig.

De interkommunala ersättningarna (IKE) lämnade ett underskott om 4,0 mnkr.

Det är problematiskt att det är just IKE som springer i väg kostnadsmässigt. Det finns nämligen inget sätt att arbeta med kostnadseffektiviseringar på detta konto. Det är andra som äger situationen. Kommunen kan bara arbeta långsiktigt med skolornas kvalitet och hoppas att kommunens medborgare i tilltagande grad väljer skola i Nordanstigs kommuns regi. Även nästkommande år kommer detta konto att vara underfinansierat.

Mycket utredningskraft lades på att reda ut vad som är orsaken till att kostnaderna skjuter i höjden. Det tycks inte vara antalet barn som är problemet. Stor betydelse tycks ersättningar för träningsklass ha, vilket berör enstaka individer. Det förefaller också som om priset hos externa kommuner, framför allt Hudiksvall, ökat. Friskolekostnaden har också ökat, men det beror på att Nordanstigs kommun tillfört mer pengar till utbildningsverksamheten.

Elevhälsan lämnade ett överskott om 1,2 mnkr, vilket berodde på vakanser och sjukskrivningar snarare än ett aktivt arbete med effektivisering och besparingar. Man kan säga att elevhälsan inte levererade fullt ut.

Miljöredovisning

Arbetet med att integrera Agenda 2030 i utbildningsverksamhetens mål inleddes. Vad gäller biblioteket har den nya biblioteksplanen integrerat Agenda 2030, framför allt målen 4, 10, 11 och 16. Planen gäller dock inte förrän 2022.