God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning
Kommunallagen och lagen om kommunal bokföring och redovisning innehåller regler för kommunens ekonomiska styrning. Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin egen verksamhet och i offentliga verksamheter som bedrivs av andra juridiska personer, som kommunens bolag. Dessutom finns ett balanskrav som innebär att kommunens intäkter varje år ska överstiga kostnaderna. Balanskravet är en nedre gräns för den ekonomiska utvecklingen, medan begreppet god ekonomisk hushållning innebär väsentligt högre krav. Kommunen har målmedvetet arbetat med god ekonomisk hushållning de senaste åren.
De kommunala resultatutjämningsreserverna (RUR) innebär att kommuner och regioner kan utjämna intäkter mellan år genom att bygga upp RUR inom det egna kapitalet. Reserverna kan ses som ett förtydligande av det övergripande målet om god ekonomisk hushållning. Nordanstigs kommun fattade 2021 beslut om att införa RUR.
Kommunfullmäktiges ambition med den övergripande inriktningen
Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning. Begreppet har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv.
Det finansiella perspektivet innebär bland annat att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service den konsumerar.
Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt.
En förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning, som ger information om avvikelser gentemot budget och mål.
De kommunala verksamheterna ska kännetecknas av väl underbyggda beslut, hög effektivitet och god servicenivå. Kommunens affärsdrivande verksamheter och bolag ska generera överskott, som kan garantera en långsiktig utveckling. Samarbete och samverkan mellan kommuner och näringsliv ska alltid prövas.
Uppföljning av fullmäktiges finansiella mål
| Kommunfullmäktiges finansiella mål | Resultat | |
|---|---|---|
| Koncernen ska ha ett positivt resultat som uppgår till minst 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunal fastighetsavgift för vartdera året 2021–2024. | Koncernens resultat var 9 procent, varav kommunens resultat var 9 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunal fastighetsavgift. Målet uppnåddes. |
Målet uppfyllt  |
| Soliditeten inklusive total pensionsskuld ska förbättras årligen | Soliditeten inklusive total pensionsskuld var 3 procent 2020 och 15 procent 2021. Målet uppnåddes. |
Målet uppfyllt |
| Likviditeten ska vara lägst 100 procent, det vill säga omsättningstillgångarna ska vara högre än de kortfristiga skulderna. | Likviditeten var 132 procent. Målet uppnåddes. |
Målet uppfyllt |
Kommunen nådde alla finansiella mål
Koncernen inklusive kommunen visade ett starkt resultat om 59,5 mnkr, trots att verksamheterna inom kommunen avvek negativt. Koncernens resultat visade ett överskott om 9 procent, varav kommunen 9 procent. Målet uppnåddes därmed.
Det andra målet rör kommunens soliditet. Det är ett nyckeltal som används för att mäta den finansiella styrkan i ett långsiktigt perspektiv och ett mått på hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital. Soliditeten var 15 (3) procent och målet nåddes. Även om soliditeten har förbättrats de fem senaste åren, måste kommunen visa
starka resultat och i möjligaste mån finansiera investeringar med skattemedel.
Likviditet kan användas för att illustrera betalningsförmåga. Att ha en god likviditet innebär större säkerhet för att kommunen ska klara av sina åtaganden. Den fungerar också som en buffert för att minska risken vid oväntade situationer. Likviditet är ett mått på kommunens kortsiktiga betalningsförmåga. Likviditeten ska vara lägst 100 procent och utfallet var 132 procent. Målet nåddes.
Budgetavvikelse – resultat
Årets budgetavvikelse kommun
| (tkr) | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 |
|---|---|---|---|---|---|
| Årets budget | 5 855 | 8 854 | 2 899 | 13 445 | 16 793 |
| Årets resultat | – 9 252 | 5 594 | 7 725 | 40 396 | 59 378 |
| BUDGETAVVIKELSE | – 15 107 | – 3 260 | 4 826 | 26 951 | 42 585 |
Utfall i förhållande till budget
| (tkr) | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 |
|---|---|---|---|---|---|
| Avvikelse kommunstyrelsens verksamhet | – 28 533 | – 13 729 | – 15 678 | – 15 394 | – 13 233 |
| Avvikelse årets resultat | – 15 107 | – 3 260 | 4 826 | 26 951 | 42 585 |
Kommunen redovisade en positiv resultatavvikelse på 42,6 mnkr. Budgetavvikelsen för kommunens verksamheter var även 2021 stor i relation till bruttokostnadsvolymen, –13,2 mnkr (–15,4). Avvikelsen för
särskilda verksamheter var 21,6 mnkr, till stora delar beroende på positiva avvikelser för personalomkostnader, avskrivningar och pensioner. Avvikelsen gällande skatter och finansiella poster var 34,2 mnkr.
Avvikelser mot budget 2021 december
(tkr)
| Budgeterat 2021 | 16 793 | ||
|---|---|---|---|
| A | Avvikelser inom verksamheterna | ||
| Stab | – 1 218 | ||
| Tillväxt och service | 4 353 | ||
| Utbildning | – 1 173 | ||
| Vård och omsorg | – 6 216 | ||
| Social omsorg | – 165 | ||
| Social myndighetsnämnd | – 8 814 | ||
| – 13 233 | |||
| B | Avvikelser särskilda verksamheter | ||
| Personalomkostnader | 7 454 | ||
| Politiker verksamhet | 2 087 | ||
| Kapitalkostnader | 139 | ||
| Avskrivningar | 8 678 | ||
| Pensionskostnader | 2 389 | ||
| Övrigt | 884 | ||
| 21 631 | |||
| 8 398 | |||
| C | Avvikelse övrigt | ||
| Skatteintäkter, statsbidrag, slutavräkning | 31 399 | ||
| Finansiella intäkter och kostnader | 2 788 | 34 187 | |
| SUMMA AVVIKELSER MOT BUDGET 2021 | 42 585 | ||
| ÅRETS RESULTAT ENLIGT RESULTATRÄKNINGEN | 59 378 | ||
Budgetavvikelse – investeringar
Årets investeringar
| (tkr) | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 |
|---|---|---|---|---|---|
| Budget | 29 721 | 41 550 | 41 323 | 94 252 | 146 544 |
| Investeringsvolym brutto | 28 266 | 16 805 | 17 643 | 68 551 | 78 570 |
| Investeringsvolym efter avdrag för investeringsinkomster | 27 052 | 15 631 | 17 605 | 62 029 | 70 969 |
| Investeringsvolym av skatteintäkter procent* | 4,8 | 2,8 | 3,0 | 10,1 | 10,9 |
*) Nyckeltalet avser nettovolym i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag
Investeringsbudgeten uppgick till 146,5 mnkr och utfallet blev 78,6 mnkr. Av dem var 23,3 mnkr kostnader för EPC-projektet. EPC-projektets totala budget uppgår till 88 mnkr över hela projektperioden.
En stor ny investering är idrottshallen i Bergsjö. Den största avvikelsen gällde den. Där fanns en budget på 40 mnkr och endast 4 tkr användes.
Resterande del används 2022. En annan stor avvikelse gällde den nya förskolan i Gnarp. Där fanns en budget på 34,3 mnkr och 27 mnkr användes. Resterande del används även där 2022.
Efter avdrag av årets investeringsbidrag uppgick investeringarna till 71 mnkr, vilket var 8,9 mnkr högre än 2020.
Kommunkoncernens ekonomi
Den kommunala koncernen
| (tkr) | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 |
|---|---|---|---|---|---|
| Verksamhetens intäkter | 184 975 | 169 126 | 177 658 | 192 079 | 183 157 |
| Verksamhetens kostnader | – 712 469 | – 688 675 | – 722 143 | – 730 293 | – 738 846 |
| ÅRETS RESULTAT | – 6 378 | 6 913 | 11 336 | 45 156 | 59 500 |
I koncernen Nordanstigs kommun ingår kommunstyrelsens verksamhet, byggnadsnämnden, fem helägda aktiebolag samt Fiberstaden AB om 20 procent. Koncernen redovisade ett positivt resultat om 59,5 mnkr (45,2). Ingen budget upprättades för kommunkoncernen 2021.
Eftersom kommunen är både ägare och köpare av flera av koncernföretagens tjänster är intresset dubbelt. Kommunens mål är att uppnå koncernnytta och att ge medborgarna bästa möjliga service.