Resultat och kapacitet

ÅRETS RESULTAT

Kommunens resultat blev ett överskott på 42 mnkr jämfört med det budgeterade resultatet på 15 mnkr.

Den historiskt låga räntenivån gynnade resultatet genom att kommunen hade lägre finansiella kostnader.

Nämnderna visade i huvudsak god budgetföljsamhet. Skatteintäkter och utjämning blev högre än den budgeterade nivån.

Resultatet påverkades av realisationsvinster med 0,1 mnkr. De avräknas i balanskravsutredningen.

Årets resultat för kommunkoncernen uppgick till 35 mnkr, vilket var 7 mnkr bättre än 2018.

RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER

BALANSKRAVET

Enligt kommunallagens balanskrav måste kommunen ha en ekonomi i balans och redovisa högre intäkter än kostnader efter att realisationsvinster räknats bort. Ett positivt resultat krävs för att säkra det egna kapitalet och bygga upp medel för reinvesteringar. Senast Hallsbergs kommun inte lyckades uppfylla balanskravet var 2012. Årets resultat efter balanskravsjusteringar uppgick till 42,4 mnkr. Efter årets reservering till resultatutjämningsreserven, RUR, uppgick årets resultat till 36,4 mnkr.

BALANSKRAVSUTREDNING

RESULTATUTJÄMNINGSRESERV

Med kommunallagen som grund har fullmäktige antagit riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserven. Regelverket ger kommunen möjlighet att reservera delar av positiva resultat. Det innebär att tidigare års överskott kan användas för att jämna ut minskade intäkter i samband med senare års underskott efter balanskravsjusteringar.

Totalt har kommunen reserverat 23 mnkr 2016–2019. Inga av dessa reserverade medel har kommunen utnyttjat under dessa år.

RESULTATUTJÄMNINGSRESERV

BUDGETAVVIKELSER

En viktig förutsättning för en ekonomi i balans är god budgetföljsamhet i verksamheterna.

Totalt uppgick nämndernas överskott till 12,7 mnkr. Det var en förbättring med 10,1 mnkr från 2018. De senaste fem åren har nämndernas budgetavvikelse förbättrats med 21,2 mnkr.

För att uppnå och behålla en god ekonomisk hushållning måste kommunen ha en god balans mellan löpande intäkter och kostnader. Utvecklingen av skatteintäkter och generella statsbidrag, samt nettokostnader, visar periodvis stora svängningar. De tre senaste åren av den senaste femårsperioden har skatteintäkter och generella statsbidrag ökat snabbare än nettokostnadernas ökning. Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med hela 7 procent 2016. Det berodde till stor del på skattehöjningen med 50 öre. År 2019 halverades ökningstakten för nettokostnaderna jämfört med 2018. Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade i genomsnitt med 4,34 procent per år under femårsperioden medan nettokostnaderna endast ökade med 3,95 procent i snitt under samma period.

BUDGETAVVIKELSE

ÅRETS RESULTAT − SAMMANSTÄLLDA

Räkenskaper

Årets resultat för de sammanställda räkenskaperna, det vill säga inklusive kommunens bolag, blev ett överskott med 35 mnkr, mot 28 mnkr 2018. Hallbo redovisade ett plus på 0,2 mnkr, HBAB ett plus på 0,3 mnkr, Sydnärkes Utbildningsförbund ett minus på 16,9 mnkr, Nerikes Brandkår plus 5,6 mnkr. Sydnärkes kommunalförbund redovisade ett nollresultat efter justering mot resultatutjämningsfonder.

I Hallsbergs Bostadsstiftelse, Hallbo, var årets resultat efter finansiella poster 169 tkr, att jämföra med det budgeterade resultatet 1,0 mnkr. Stiftelsens uppdrag är inte att maximera vinsten utan att kvalitetsförbättra kommunens bostäder och områden samt möta det behov av nybyggnation som finns.

Resultatet för HBAB, Hallsbergs Bostads AB, blev plus 371 tkr för första hela verksamhetsåret, jämfört med budgeterade 911 tkr, främst på grund av att fjärrvärmen blev mycket dyrare än budgeterat.

Sydnärkes Utbildningsförbund redovisade ett underskott på 16,9 mnkr mot budget. De främsta orsakerna är uteblivna intäkter från Migrationsverket och från medlemskommunerna avseende utbildning för asylsökande ungdomar och sfi-undervisning. Positivt för förbundet är att tillströmningen av elever från andra kommuner än medlemskommunerna ökar, vilket har ökat intäkterna mer än budgeterat. Under året har förbundet arbetat med kostnadsminskningar inom alla verksamheter vilket lett till att kostnaderna har minskat med 3,4 mnkr jämfört med budget. Flertalet av de åtgärder som vidtagits får full effekt 2020. Förhandlingar pågår med medlemskommunerna om såväl finansiering av sfi som kostnadsfördelningsmodell.

Resultatet för Nerikes Brandkår var ett överskott på 5,2 mnkr. Överskottet beror på ökade intäkter. Under 2019 fick förbundet nästan 2 mnkr i reavinster på sina placeringar samtidigt som Nerikes Brandkår även sålde tjänster som ledning, utbildning och räddningstjänst till andra förbund. Detta i kombination med nästan 1 mnkr högre intäkter än budgeterat för automatlarmen bidrog till det höga resultatet.

Sydnärkes kommunalförbunds resultat blev ett underskott på 147 tkr före avsättning till resultatutjämningspost. Varje kommuns avfallshantering ska finansieras med kommunens taxa, som varje kommunfullmäktige fastställer. Kommunalförbundet redovisar skulderna till fordran på respektive avfallskollektiv. Redovisningssättet innebär att kommunalförbundet inte redovisar något eget kapital.

NETTOKOSTNADERNAS ANDEL AV SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG

En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det råder balans mellan löpande intäkter och kostnader. Det långsiktiga ekonomiska målet är att kommunens resultat ska vara minst 2 procent av summan av skatteintäkter och generella statsbidrag, sett över en treårsperiod.

Resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag, som utgör kommunens finansiella mål, blev 4,6 procent 2019. Målet var 1,6 procent vilket innebär att målet uppfylldes. Femårsresultatet uppgick till 26,2 mnkr per år i genomsnitt. Resultatutvecklingen visade en tydlig förbättring jämfört med föregående femårsperiod då det genomsnittliga resultatet var 19,8 mnkr.

Resultatet kan också åskådliggöras genom att nettokostnaderna ställs i relation till skatteintäkter, generella statsbidrag och finansnetto. Måttet får därmed inte vara högre än 98 procent, om det ekonomiska målet ska vara uppfyllt.

VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER SOM ANDEL AV SKATTEINTÄKTER OCH GENERELLA STATSBIDRAG

Intäkter

Skatteintäkter och generella statsbidrag är kommunens största inkomstkälla. Intäkternas storlek beror på skattesatsen och skatteunderlaget efter taxering av invånarnas inkomster. Kommunens skattesats var 21,55 kronor per hundralapp.

Skatteintäkterna blev totalt 0,5 mnkr lägre än budgeterat. De preliminära skatteintäkterna var däremot 7,0 mnkr högre än budgeterat.

Slutavräkningen för 2018 var positiv med 0,4 mnkr, medan den preliminära slutavräkningen för 2019 blev negativ med 6,8 mnkr.

Generella statsbidrag och utjämning blev 7,9 mnkr högre än budgeterat.

Intäkten från inkomstutjämningsbidraget blev 4,6 mnkr högre än budgeterat.

Kostnadsutjämningsavgiften blev 1 mnkr högre än budgeterat.

Intäkten från regleringsbidraget blev 4,2 mnkr högre än budgeterat. Övriga delar av generella statsbidrag och utjämning följde i huvudsak budget.

Kostnader

Bruttokostnaderna för den kommunala verksamheten uppgick till 1 116 mnkr (drygt 1,1 miljard). Det var en minskning med 228 mnkr. 2018 påverkades kostnaderna av en engångseffekt på 200 mnkr i samband med att kommunen överlät fastigheter för denna summa till det kommunala bostadsbolaget Hallsbergs Bostads AB.

Den kommunala verksamheten är personalintensiv och av bruttokostnaderna utgjorde personalkostnaderna 56 procent.

Nettokostnadsutvecklingen uppgick till 2,26 procent, medan ökningen av skatteintäkter och generella statsbidrag var 3,49 procent. Utrymmet mellan intäktsökningen och kostnadsökningen är en avgörande faktor för kommunens möjlighet att skapa en stabil ekonomi med nödvändiga överskott för framtida finansiering av verksamhet och investeringar. För 2019 uppgick utrymmet till 1,23 procentenheter. Det är det största utrymmet under den senaste femårsperioden sedan 2016 (1,56 procentenheter). Då bidrog den höjda skattesatsen med 50 öre till att skapa ett stort utrymme.

Semesterlöneskuld och uppehållslöneskuld uppgick till totalt 26,0 mnkr. Det var en minskning med 0,5 mnkr sedan 2018.

Skulden för okompenserad övertid var 2,5 mnkr, vilket var 0,1 mnkr lägre än 2018. Ferielöneskulden för lärarpersonal ökade med 0,6 mnkr till 5,1 mnkr.

Känslighetsanalys

Tabellen nedan visar hur stor påverkan 1 procents ökning eller minskning av olika ekonomiska faktorer har på kommunens intäkter och kostnader.

Finansiella poster

Finansnettot blev 7,8 mnkr bättre än budgeterat. Återbäring från Kommuninvest redovisades med 1,7 mnkr inklusive ränta. De finansiella kostnaderna blev 6 mnkr lägre än budgeterat. Det var i huvudsak räntekostnaden för långfristiga lån som påverkade resultatet. Kommunen tog inga nya lån 2019. Den extremt låga räntenivån gynnade räntekostnaderna.

Nya lagkrav, som införts beroende på finanskrisen och berör större kapital, påverkar Kommuninvest i hög utsträckning. För att fullgöra den obligatoriska insatsskyldighet som följer av medlemskapet beslutade kommunen att betala in 534 tkr i särskild medlemsinsats 2015. Kommuninvest ekonomisk förening betalade återbäring till medlemmarna 2019 i form av ränta på insatskapital och återbäring. För Hallsberg blev återbäringen totalt 1,7 mnkr.

Avsättningar, Nedskrivningar och särskilda åtaganden

Kommunen gjorde ingen ny avsättning till lakvattenrening. Ianspråktagande gjordes med 0,5 mnkr. Den kvarvarande avsättningen på 11,0 mnkr beräknas gå till att åtgärda den underdimensionerade reningsanläggningen vid den nedlagda deponin i Vissberga.

Investeringar

Årets nettoinvesteringar uppgick till 108 mnkr av budgeterade 136 mnkr. Det innebär att 79 procent av investeringsbudgeten användes (63 procent 2018).

Den största investeringen var Skördetröskan 4, där förvärvet och andra kostnader uppgick till 32,7 mnkr 2019. Nya förskolan på norr färdigställdes till en kostnad av 15,5 mnkr. Investeringar i skola och förskola gjordes för totalt 42,7 mnkr. Här ingick om- och tillbyggnad av Långängsskolan för 15,3 mnkr samt förskolan Gullvivan 0,4 mnkr.

Drift och service har köpt in maskiner och fordon för 1,7 mnkr. Gata och park har köpt in en ny huggarvagn och ny gräsklippare. Städavdelningen investerade i en ny städmaskin. Måltidsavdelningen har köpt in storköksmaskiner som diskmaskiner, ugnar, blandningsmaskiner och värmevagnar för totalt 0,9 mnkr.

Upprustning av gator och vägar gjordes med 0,7 mnkr, bland annat kompletteringar av gång- och cykelväg i Sköllersta, samt inköp av trafiksäkerhetshöjande utrustning.

Investeringar i gatubelysning gjordes med 0,5 mnkr genom åtgärder vid gång- och cykelväg i Samsala, samt vid Hyttvägen och Södra promenaden i Pålsboda.

Bildningsnämnden investerade totalt 4,6 mnkr varav 1,5 mnkr i idrottsanläggningar.

På Idrottsparken i Hallsberg har löparbanorna renoverats och domartornet med altan färdigställts.

Social- och arbetsmarknadsnämndens investeringar uppgick till totalt 2,1 mnkr. Större investeringar gjordes i inventarier, it- och arbetstekniska hjälpmedel samt ett medicinskåp.

Sanering av VA-ledningar utfördes för 6,0 mnkr.

Vatten-och avloppsinvesteringarna för exploatering i Vibytorpsområdet uppgick till 1,5 mnkr.

Tabellen nedan redovisar större investeringsprojekt.

Pågående investeringsprojekt överförs i särskilt beslut. För skattefinansierade investeringar 2019 fanns 112,7 mnkr budgeterade. Budgeterade investeringar i VA-verksamheten uppgick till 23,1 mnkr.

STÖRRE INVESTERINGAR SKATTEFINANSIERAD
VERKSAMHET

STÖRRE INVESTERINGAR VA-VERKSAMHETEN

SOLIDITET

Soliditeten uppgick till 32 procent den 31 december 2019. Det var en ökning med 3 procentenheter. För den sammanställda redovisningen var den 23 procent (lika som 2018) Orsaken var god likvid och överskott.

Soliditeten beskriver den ekonomiska styrkan på längre sikt. Den visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital. Förändringarna i detta finansiella mått påverkas av investeringstakt, nyupplåning, andra skuldförändringar och av det ekonomiska resultatet. Ju lägre soliditet, desto högre framtida kostnader.

EGET KAPITAL

Det egna kapitalet har ökat varje år under den senaste femårsperioden.

För att kommunens förmögenhet, som har skapats av tidigare generationer, inte ska urholkas och för att kommande generationer inte ska belastas av dagens konsumtion, krävs en viss resultatnivå. Sedan 2015 har det egna kapitalet ökat med 78 procent. För koncernen är ökningen större, 223 procent.

SKULDSÄTTNINGSGRAD

Skuldsättningsgraden låg kvar på 2 procent.

I den sammanställda redovisningen ökade långsiktiga medan kortfristiga skulder sjönk något.

Skuldsättningsgraden låg kvar på 3 procent.

Skuldsättningsgraden beskriver hur stor del av tillgångarna som kommunen finansierat med lån och beskriver därmed kommunens finansiella risk, framför allt räntekänsligheten.

En skuldsättning över 1 procent betyder att skulderna är större än det egna kapitalet. En hög skuldsättningsgrad innebär en högre ekonomisk risk.

SOCIAL INVESTERINGSFOND

Kommunstyrelsen beslutade i december 2015 att införa en social investeringsfond. Fondens syfte är att minska utanförskap, bryta långvarig arbetslöshet och förbättra integrationen. Beslutet innebar att reserverade medel på balansräkningen för tidigare inte utnyttjade medel, som utbetalats i form av statsbidrag för flyktingmottagande, fördes över till fonden. Den ursprungliga avsättningen i bokslutet 2015 uppgick till 8,4 mnkr.

Det ingående saldot 2019 uppgick till 9,2 mnkr.

Under 2019 tog kommunen 2,9 mnkr av fondens medel i anspråk. I bokslutet 2019 avsatte kommunen 4 mnkr i fonden. Utgående saldo uppgick därmed till 10,3 mnkr.

Fonden redovisas som en del av eget kapital, men påverkar inte den externa redovisningen i form av resultat- och balansräkning.