Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

Centralbankerna världen över beslutade under senare delen av 2022 och 2023 att bekämpa inflationen genom kraftiga räntehöjningar. Styrräntan i Sverige steg från 0 procent i maj 2022 till 4 procent i slutet av 2023. Det ledde till en ekonomisk inbromsning. Fram till och med tredje kvartalet 2023 föll Sveriges BNP med 0,3 procent. Ett genomsnitt av de större prognosinstitutens bedömningar pekar på att BNP kommer att ha sjunkit med 0,8 procent 2023. SKR bedömer att BNP stiger kommande år, inledningsvis svagt. Först 2025 får ekonomin fart igen.

BNP procentuell förändring 2022–2027

Inflationen är på väg ned även om det går trögt. Nedgången innebär dock inte sänkta priser utan en stabilisering av den nya höga nivån. Svensk ekonomi drabbas hårt både av inflationen och inflationsbekämpningen. Prisökningar och räntehöjningar påverkar alla sektorer i ekonomin. Bostadsbyggandet påverkas kraftigt och antalet påbörjade byggen förväntas ha mer än halverats jämfört med 2022. Investeringarna i näringslivet minskade, men utvecklades samtidigt förhållandevis starkt med tanke på den kraftiga ränteuppgången. Högt skuldsatta och räntekänsliga hushåll bidrar också till konjunkturnedgången när deras köpkraft minskar.

Inflationen har inneburit att reallönerna fallit till 2013 års nivå. Hittills har försvagningen av hushållens köpkraft mildrats av att de har använt buffertsparande som byggdes upp under pandemin, men successivt slår de höga priserna och räntorna igenom. Hushållens sparkvot är nere på samma nivå som före pandemin och bedömningen är att hushållen inte vill försämra sparandet ytterligare.

Den höga inflationen har gett kraftigt ökade pensionskostnader och höga prisökningar i kommunernas verksamhet. Det reala skatteunderlaget i Sverige har urholkats och beräknas ha minskat med över 2 procent 2023. Urholkningen förutspås fortsätta och generera ytterligare urholkning med 0,5 procent 2024.

Befolkning

Vid utgången av 2023 var 10 551 707 personer folkbokförda i Sverige. Under året ökade befolkningen med 30 200 personer, vilket var den lägsta folkökningen i absoluta tal sedan 2001. Att befolkningsökningen var lägre än tidigare berodde på ett minskat barnafödande, ett lägre antal invandringar samt ett högre antal utvandringar.

Efter svaga ökningstal 2021 och 2022 minskade antalet invånare med 110 personer 2023. Vid årsskiftet uppgick antalet invånare i kommunen till 19 437.

Befolkningsutveckling Sjöbo kommun 2013–2023

Enligt befolkningsprognosen skulle befolkningen öka till 19 595 invånare 2023. Prognosen nåddes inte. I förhållande till befolkningsprognosen var endast åldersgrupperna 25-39 år och 65-84 år större än prognostiserat.

Bostäder

Efter toppen under och strax efter pandemin har nybyggandet av en-, två- och flerbostadshus planat ut och minskat något.

Prognosen för antalet inkomna ärenden till bygglovenheten räknades ned för att stämma överens med de nationella prognoser som publicerades hösten 2022. En jämförelse med andra kommuner visar dock att det gick bra för Sjöbo. Intresset för att bo och bygga i kommunen är fortfarande stort och många vågar investera i sina byggnader. Trots det rådande läget beviljades 18 enbostadshus och 11 nya lägenheter i flerbostadshus bygglov 2023.

Färdigställda lägenheter i nybyggda hus

Exploatering

I exploateringsområdena finns 160 tomter för bostadsändamål. Av dem är 141 sålda. De osålda finns framför allt på Sjöbo Väst och i Bränneriet. I byarna finns färdigexploaterade tomter att tillgå. De är endast avsedda för villabebyggelse och säljs styckvis. Exploateringsutgifterna för de osålda tomterna uppgick till 5,3 mnkr, vilket belastade kommunens likviditet.

År 2023 såldes 5 tomter, en minskning från 15. Exploateringen av kvarteret Bränneriet lades på framtiden efter en genomförd markanvisningstävling då inga förslag erhölls. En direktanvisning för två tomter på Sjöbo Väst etapp 3 genomfördes med MBAS Stenhus AB.

För att göra det möjligt för företag att expandera och för nya att etablera sig är det viktigt med tillgång till mark. Det finns gott om mark för ändamålet (141 445 kvadratmeter). Alla områden är dock inte helt förberedda, vilket kan påverka företagens intresse. År 2021 sålde kommunen 5 120 kvadratmeter mark för företagsetablering i Blentarp. Varken år 2022 eller 2023 såldes någon verksamhetsmark. Exploateringsutgifterna för den osålda marken bokfördes till 9,6 mnkr.

Arbete

Den konjunkturnedgång som de senaste årens höga inflation och höga räntor medfört syns i tjänstesektorn i flera länder och på arbetsmarknaden, som trots det visat sig vara oväntat motståndskraftig.

De tillfälliga anställningarna minskade mest. Arbetslösheten ökade mest för dem i åldersspannet 25–34 år. De branscher som hittills visar störst tapp sedan räntehöjningarna inleddes är handel och bygg.

Enligt SKR:s bedömning väntar en allt bredare nedgång nästa år. Sysselsättningen beräknas då minska med drygt en procentenhet. Först 2025, när konjunkturen antas stärkas, beräknas sysselsättningen åter öka.

Inskrivna arbetslösa, andel (%)

Arbetslösheten i Sjöbo i åldersgruppen 16–64 var 5,9 procent vid årsskiftet, en ökning med 0,7 procentenheter. Arbetslösheten i Skåne ökade från en redan hög nivå med 0,6 procentenheter till 8,9 procent, medan ökningen för riket var 0,1 procentenhet till 6,6 procent. Arbetslösheten för utlandsfödda i Sjöbo uppgick till 12,4 procent, en ökning med 0,9 procentenheter.

Ungdomsarbetslösheten uppgick till 8,6 procent, en ökning med 1,2 procentenheter. I jämförelse med Skåne avvek riket och Sjöbo med lägre ungdomsarbetslöshet. Trenden med lägre total arbetslöshet i Sjöbo än i riket och Skåne bestod.

Utvecklingen i kommunerna

Det ekonomiska läget är mer ansträngt än på många år. Kommunernas resultat uppgick 2022 till 34 miljarder kronor, vilket motsvarade 5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Endast 21 kommuner hade underskott. År 2023 föll resultaten kraftigt till följd av höga pensionskostnader, ökade räntekostnader och prisökningar. Sammantaget beräknas resultatet minska med 25 miljarder kronor. En tredjedel av landets kommuner, det vill säga ett hundratal, beräknas ha gått med underskott 2023. Sjöbos resultat följde den nationella trenden. Resultatet minskade från 50 mnkr till 18 mnkr. Av det bidrog finansnettot med 30 mnkr.

Skatteunderlaget utvecklades relativt väl i nominella termer, men kraftigt stigande kostnader gjorde att det reala skatteunderlaget urholkades rejält, vilket gav minskad köpkraft för kommunsektorn. SKR uppskattade att skatteunderlaget 2023 skulle komma att öka med 4,7 procent. Eftersom inflationen beräknades påverka sektorns köpkraft negativt med 6,8 procent, skulle den reala skatteunderlagsförändringen bli –2,1 procent. Sjöbo kommuns skatteintäkter (exklusive statsbidrag och skatteutjämning) ökade med 5,7 procent, vilket med samma antagande om inflationseffektens inverkan på köpkraften skulle innebära att kommunens reala skatteunderlag minskade med 1,1 procent.

Investeringstakten var i stort sett oförändrad 2018–2021, medan kommunernas investeringsutgifter ökade med 10 miljarder kronor 2022 till 83,4 miljarder kronor, en ökningstakt på 13 procent. Ökade byggpriser var en del av förklaringen. Statistiken för kommunernas investeringsutgifter 2023 är ännu inte sammanställd, men i investeringsbudgetarna fortsätter investeringarna att öka. I Sjöbo kommun minskade investeringsutgifterna med drygt 20 procent. Av de budgeterade investeringarna genomfördes cirka 56 procent.

Inflation, ökade pensionskostnader och en åldrande befolkning innebär att det krävs åtgärder för att hantera den ekonomiska situationen och för att lösa kompetensförsörjningen framöver.

Betydande avtal och regeländringar

Utredningen En ändamålsenlig kommunalekonomisk utjämning ska se över hela utjämningssystemet med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet. Kommittén ska även överväga om det finns riktade statsbidrag som kan inordnas i det generella statsbidraget.

Åldersgränsen för öppna insatser till barn samt för kontaktperson och särskild kvalificerad kontaktperson till barn utan vårdnadshavarens samtycke sänks från 15 till 12 år.

Kommunerna får låta personer på flykt från Ukraina delta i utbildning i svenska för invandrare.

Nya ämnesplaner i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå införs hösten 2025.

Riksdagen beslutade att minska lärarlönelyftets anslag från tre miljarder kronor till två miljarder kronor. I budgetpropositionen finns även en avisering om en minskning till en miljard kronor 2024. Pengarna från lärarlönelyftet överförs till statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling (SFS 2018:49). Statsbidraget kan inte användas för lärarlöner.

Skyddat boende blir en ny placeringsform den 1 april 2024. Förslagen stärker även rättigheterna för medföljande barn.

Ändringar i LAS (Lag om anställningsskydd) genomfördes som innebär att särskild visstidsanställning övergår till tillsvidareanställning efter 12 månader mot tidigare 24.

Sedan den 1 oktober gäller regler om rätten till minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila. Det innebär att det ställs högre krav på arbetsgivaren att skapa förutsättningar för att kunna schemalägga hållbart och enligt de nya reglerna.

Från den 1 januari 2024 tar kommunerna över insamlingen av förpackningsavfall från hushåll genom fastighetsnära insamling eller lättillgängliga insamlingsplatser. Kommunerna ska också erbjuda separat insamling av matavfall. Den 1 januari 2026 ska kommunerna även samla in förpackningsavfall på torg och i parker samt på andra platser där kommunen har ett renhållningsansvar enligt gaturenhållningslagen.

Ett nytt avtal med entreprenörer för vinterväghållningen tecknades. I samband med det uppdaterades det digitala underlaget för att det ska bli lättare att följa upp entreprenörernas arbete.

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer

Omvärldsrisk

Kriget i Sveriges närområde påverkar Sjöbo kommuns organisation och verksamheter. Det gör civil- och säkerhetssamarbete både internt och i samarbete med kommunerna Simrishamn och Tomelilla särskilt viktigt. Nya styrdokument togs fram och uppbyggnaden av Sjöbo kommuns beredskapsarbete och det civila försvaret intensifierades.

Kommunen vidgade utvecklingsarbetet till att omfatta alla förvaltningar i kommunen, Polisen, Sjöbohem och trygghetssamordnaren.

Det är viktigt att fortsätta granska konsekvenser som högre prisnivåer och inflation kan medföra för kommunens verksamheter.

Skatteintäkterna och de generella statsbidragen uppdateras löpande och kan förändras med flera miljoner kronor mellan prognostillfällena. Det kräver handlingsberedskap, så att kommunen kan hantera fluktuationerna. En procents ökning av lönerna innebär en kostnadsökning med cirka 7 mnkr.

Kompetensförsörjningen blir en allt större utmaning när befolkningsstrukturen förändras. Antalet personer över 80 år ökar med nära 50 procent, samtidigt som de i arbetsför ålder ökar med knappt 5 procent. Sysselsättningsökningen räcker inte till för att täcka de ökade personalbehoven i offentlig sektor och näringslivet. För kommunsektorn är behovet särskilt fokuserat till äldreomsorgen, men även vårdcentralernas tillgång till läkare och sjuksköterskor var ansträngd 2023. Det finns också matchningsproblem på arbetsmarknaden, där den tillgängliga arbetskraftens kompetens inte motsvarar den som de lediga jobben kräver. För att klara kompetensförsörjningen krävs helhetssyn och kombination av långsiktiga åtgärder där staten, arbetsgivarna och de fackliga organisationerna samarbetar med målet att trygga kompetensförsörjningen i välfärden.

Verksamhetsrisk

Hackerattacker kan få väsentliga konsekvenser för verksamheterna, främst när det gäller löne- och fakturahantering, digitala hjälpmedel och telefoni. Om informationskanaler ligger nere kan det skapa oro både internt och hos medborgarna.

Stora osäkerhetsfaktorer är den generella prisökningen samt osäkra och väldigt långa leveranstider. Kraftiga prisökningar gör att vissa inköp eventuellt får anstå för att de blir för dyra.

Pensionsavgångar, personalomsättning och hög sjukfrånvaro i kombination med växande verksamhet och brist på utbildad personal innebär att konkurrensen om arbetskraften tilltar. Det är därför av största vikt att behålla redan anställd personal genom arbetsmiljöåtgärder som främjar närvaro, minskar sjukfrånvaron och förlänger arbetslivet. Arbetsmiljön är ett viktigt inslag i konkurrensen. För att klara kompetensförsörjningen på sikt måste kommunen även se över möjligheten att vidareutbilda befintlig personal.

Nya lagkrav i kombination med intentionerna i Tidöavtalet ställer förändrade krav på kommunen. Nya uppdrag från regeringen och länsstyrelsen som läggs på ordinarie medarbetare ökar belastningen, vilket kan öka sjukskrivningarna.

Riktade statsbidrag innebär dels ökad administration i form av ansökan och återredovisning, dels risk för återbetalning om kommunen inte uppfyller kraven, dels förväntningar på att kommunen övertar finansieringen när bidragen upphör.

Åldrade anläggningar och byggnader medför risk för att underhåll och investeringar måste tidigareläggas. Sjöbo kan även behöva skapa mer ändamålsenliga särskilda boenden. Tidigarelagda utgifter leder till att likviditeten urholkas och kommunen kan behöva låna pengar på sikt. Investeringarna påverkar även resultaträkningen, som belastas med ökade räntekostnader, avskrivningar och hyror.

Inom kommunens fastigheter finns bestånd av olika invasiva växter. Med ett ändrat regelverk kan krav på åtgärder väckas.

Hållbarhet

För att bland annat hantera den åldrande befolkningens behov krävs ekonomisk uthållighet och framförhållning. Från och med 2020 bygger kommunens målstyrning på målen i Agenda 2030 för att kunna erbjuda Sjöboborna goda livsvillkor.

Klimatförändringarna påverkar kommunens verksamhet i allt större utsträckning och ställer krav på klimatomställning. Sjöbos möjligheter att påverka finns främst inom samhällsplanering, transporter, energisystem, avfallshantering och konsumtion för att minska risken för naturskador i form av översvämningar, ras och skred med mera. Hållbarhetsprogrammet antogs under året.

Finansiella risker

Kommunfullmäktiges finanspolicy samt kommunstyrelsens och bolagens finansiella riktlinjer innehåller anvisningar och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten

i den kommunala koncernen och kommunen. De är framför allt exponerade för finansiella risker som ränterisk, finansieringsrisk, motpartsrisk, valutarisk, kredit- och likviditetsrisk samt marknadsvärdesrisk i finansiella placeringar.

Ränterisk

Koncernens räntebärande skulder uppgick vid årsskiftet till 741,3 mnkr (–41,0 mnkr jämfört med 2022), medan de räntebärande finansiella tillgångarna uppgick till 218,2 mnkr (–17,5 mnkr). Sjöbo kommun har inga räntebärande skulder, utan svarar i stället för alla finansiella tillgångar. Koncernens nettoskuld var 523,2 mnkr.

Upplåningen i den kommunala koncernen löper med både fast och rörlig ränta. De finansiella riktlinjerna visar fördelningen mellan fasta och rörliga räntor och mellan löptider. Sjöbo Elnät AB och AB Sjöbohem gör båda avsteg från motpartsrisken. Bolagen har färre än tre kreditgivare.

Finansieringsrisk

Enligt finanspolicyn får inte mer än 40 procent av låneskulden förfalla inom en och samma tolvmånadersperiod. Alla koncernens lån håller sig inom denna ram.

Enligt finanspolicyn ska likvida medel samt tillgängliga och outnyttjade kreditfaciliteter motsvara kommunens finansieringsbehov de kommande tre månaderna, dock lägst 50 mnkr. Den 31 december uppgick tillgängliga, likvida medel till 124 (-21) mnkr och tillgängliga, outnyttjade kreditfaciliteter till 75 mnkr, totalt 199 mnkr.

Marknadsvärdesrisk i finansiella placeringar

Enligt finanspolicyn får finansiella placeringar göras såväl i räntebärande värdepapper som i aktier. Andelen aktier får dock uppgå till maximalt 40 procent av portföljens värde. Den 31 december bestod koncernens finansiella placeringar till 26 procent (23 procent) av aktier och till resterande del av räntebärande värdepapper.

Kommunen kan genom ett särskilt beslut avskilja medel för långsiktig förvaltning. Syftet med placeringarna är att generera en långsiktigt god, riskjusterad avkastning. Målet är att nå en årlig, real avkastning på 1,5 procent sett över rullande femårsperioder. För att uppnå det finns särskilda placeringsregler som bland annat begränsar andelen av respektive tillgångsslag. Alla placeringar håller sig inom marknadsrisken.

Kredit- och likviditetsrisk

Risken för att kommunens kunder inte uppfyller sina åtaganden utgör en kundkreditrisk. Kredittiden är tiden från att fakturan skickas tills den är betald. Skillnaden mellan nämndernas kredittid beror på faktureringsrutiner och beviljad kredittid. Kommunstyrelsen har lokalhyror och tjänsteförsäljning med högst 30 dagars kredit. Familjenämnden fakturerar runt den 5:e i månaden med förfallodatum i slutet av månaden, vilket ger ett snitt på 26,4 dagar i kredittid. Vård- och omsorgsnämnden fakturerar mellan den 10:e och 15:e med förfallodatum i slutet av månaden, vilket ger ett snitt på 20,8 dagar. Tekniska nämnden och samhällsbyggnadsnämnden fakturerar löpande med förfallodatum den sista i månaden.

Genomsnittlig kredittid

Pensionsförpliktelser

I balansräkningen har kommunen ett pensionsåtagande inklusive särskild löneskatt på 7,7 mnkr. En pensionsförsäkring tryggar pensionsförpliktelser som upparbetats före 1998. Eftersom den största delen av åtagandet försäkrats, har kommunen inga egna placerade medel. Konsolideringsgraden var vid årsskiftet över 100 procent och innebär att försäkringskapitalet täcker åtagandet. KPA har en säkerhetsmarginal på 25 procent innan avkastningen kan användas till annat än utbetalningar av de försäkrade pensionerna. Vid årsskiftet var pensionsförsäkringskapitalet högre än de 25 procent som försäkringen avser täcka.

Kommunen följer rekommendation 10 från Rådet för kommunal redovisning (RKR) gällande värdering och upplysningar om kommunens pensionsförpliktelser, i den utsträckning upplysningar finns.